Alla ekonomiska föreningar ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. De flesta föreningar med många medlemmar har ingen verklig huvudman. Om föreningen inte har någon ska man anmäla just det - att man inte har någon.

Dessa regler gäller även för föreningar som är försatta i konkurs men där konkursen inte är avslutad.
 

Ta reda på om ni har någon verklig huvudman

Innan föreningen kan anmäla verklig huvudman måste ni ta reda på om den har någon eller inte och vem eller vilka det i så fall är.

Om det finns en eller flera verkliga huvudmän ska den ekonomiska föreningen även komma fram till hur (arten av kontroll) och i vilken omfattning (i procent) personen kontrollerar föreningen.

Den ekonomiska föreningen kan även komma fram till att det inte finns någon som ytterst äger eller kontrollerar föreningen. Då har den ekonomiska föreningen ingen verklig huvudman.

Det kan vara så att det inte går att komma fram till om det finns någon verklig huvudman eller inte. Den ekonomiska föreningen kan alltså ha en verklig huvudman men det finns inte tillräckligt med uppgifter för att identifiera personen.
 

Vem är verklig huvudman?

De flesta föreningar med fler än 3 medlemmar har ingen verklig huvudman. Det beror på att man måste kontrollera mer än 25 procent av rösterna i föreningen för att kunna vara verklig huvudman.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar föreningen. En person kan kontrollera en ekonomisk förening på olika sätt, exempelvis:

  • ha mer än 25 procent av rösterna
  • ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.

Det kan även finnas avtal eller bestämmelser i exempelvis stadgarna som gör att en person är verklig huvudman.

Närstående

Om en person äger eller kontrollerar en ekonomisk förening tillsammans med närstående, ska deras kontroll räknas samman. Närstående är maka/make/sambo/registrerad partner, föräldrar, barn och barnens makar/sambo/registrerade partner.

Flera företag

I en grupp av flera företag eller föreningar, är den verkliga huvudmannen den person som kontrollerar det företag eller den förening som ytterst äger företagen och föreningarna i gruppen.

Exempel

En ekonomisk förening har 30 medlemmar. Varje medlem har 1 röst. Ingen av medlemmarna kontrollerar därför mer än 25 procent av föreningen. Alltså är ingen av dem verklig huvudman. Det kan finnas andra personer som är verkliga huvudmän. Men ofta har en sådan förening ingen verklig huvudman. 

En medlem kontrollerar mer än 25 procent av rösterna i en ekonomisk förening. Personen är verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.   

Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av rösterna i en ekonomisk förening. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman till 30 procent. I detta fall är båda verkliga huvudmän. Om den ekonomiska föreningen kommer fram till att endast en av dem har den yttersta kontrollen över föreningen så är den personen ensam verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.

En medlem kontrollerar 10 procent av rösterna i en ekonomisk förening. Personen har genom avtal med övriga medlemmar rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.  

En medlem är verklig huvudman i en ekonomisk förening. Föreningen äger ett aktiebolag till 100 procent. Personen är verklig huvudman i både föreningen och aktiebolaget.

En ekonomisk förening har fyra medlemmar med en röst var. Ingen av medlemmarna uppnår mer än 25 procent av rösterna. Alltså är ingen av dessa verklig huvudman. Det kan finnas andra personer som är verkliga huvudmän.

En ekonomisk förening har ett utländskt företag som medlem som utövar den yttersta kontrollen över föreningen. Föreningen kan inte komma fram till vem som kontrollerar det utländska företaget. Därför kan den ekonomiska föreningen inte avgöra vem som är verklig huvudman.
 

Anmäl verklig huvudman

När du tagit reda på om den ekonomiska föreningen har någon verklig huvudman eller inte och vem eller vilka det i så fall är ska du anmäla det till Bolagsverket. Du ska också anmäla till Bolagsverket om föreningen inte kan komma fram till vem som är verklig huvudman (det finns inte tillräckliga uppgifter för att identifiera personen).

Anmälan gör du på bolagsverket.se. En behörig företrädare för föreningen, eller ett ombud (en person med e-legitimation som du ger en fullmakt), loggar in i e-tjänsten och anmäler uppgifterna. Det kostar 250 kronor.

Om uppgifterna ändras ska föreningen göra en ny utredning och en ny anmälan.  

Anmälan ska bland annat innehålla

  • organisationsnummer
  • föreningens namn
  • namn, personnummer, medborgarskap och bosättningsland för den verkliga huvudmannen
  • arten av kontroll, dvs. hur den verklige huvudmannen kontrollerar föreningen
  • omfattningen av kontrollen, i procent
  • uppgift om personen äger eller kontrollerar föreningen tillsammans med närstående eller genom andra företag eller föreningar.
     

Källa: Bolagsverket

En ekonomisk förening ska alltid upprätta en årsredovisning. Om föreningen räknas som en större förening ska årsredovisningen och revisionsberättelsen skickas till Bolagsverket.
 

Ska du skicka in årsredovisningen?

En ekonomisk förening ska alltid upprätta en årsredovisning. Om föreningen räknas som en större förening ska årsredovisningen och revisionsberättelsen också skickas till Bolagsverket.
 

Så skickar du årsredovisningen

Skicka årsredovisningshandlingarna som ett enda dokument med bestyrkta kopior av originalen. Lägg dem gärna i den här ordningen:

  1. årsredovisning med fastställelseintyg
  2. revisionsberättelse
  3. koncernredovisning med revisionsberättelse – för moderföretag i större koncerner.

Bolagsverket godtar inte årsredovisningar som är tryckta, eftersom de inte alltid är fullständiga och är en kopia av originalet.

Hit skickar du årsredovisningen

Bolagsverket
Årsredovisningar
851 98 Sundsvall
 

Årsredovisningens delar, ekonomisk förening

En årsredovisning för en ekonomisk förening ska innehålla följande delar och de ska presenteras i den här ordningen:

  1. förvaltningsberättelse
  2. resultaträkning
  3. balansräkning 
  4. finansieringsanalys (större företag) och
  5. noter.
     

Förvaltningsberättelsen

I förvaltningsberättelsen beskrivs i ord de viktigaste händelserna under året som gått och som inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Förvaltningsberättelsen ska innehålla information som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktig för bedömningen av föreningens ställning och resultat. Dessutom ska vissa andra lagstadgade uppgifter lämnas, exempelvis styrelsens förslag till resultatdisposition.

Föreningen kan lämna olika nyckeltal som exempelvis nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet.
 

Resultaträkningen

En resultaträkning ska ge en bild av hur verksamheten resultatmässigt utvecklats under räkenskapsåret som gått. Resultaträkningen visar bland annat föreningens samtliga intäkter och kostnader i sammandrag.
 

Balansräkningen

En balansräkning ska ge en bild av föreningens ekonomiska ställning på den sista dagen på räkenskapsåret (balansdagen).

Resultat- och balansräkning i mindre företag

Mindre föreningar har möjlighet att redovisa balans- och resultaträkningen i förkortad form i årsredovisningen.

Förkortad resultaträkning

Föreningar som använder sig av förkortad resultaträkning ska lämna en uppgift om sin nettoomsättning i resultaträkningen. Mindre föreningar kan slippa att uppge nettoomsättningen i sin årsredovisning om de ansöker om dispens hos Bolagsverket.

Förkortad balansräkning

Mindre föreningar med räkenskapsår som avslutas efter 2010-12-31 kan även slå ihop vissa poster i balansräkningen till en förkortad balansräkning.
 

Finansieringsanalys (ska upprättas av större företag)

Om föreningen per definition är en större förening, ska ni också upprätta en finansieringsanalys (kassaflödesanalys). En finansieringsanalys ska redovisa föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.
 

Noterna

I tilläggsupplysningarna, noterna, kan föreningen specificera innehållet i resultat- och balansräkningen.
 

Underskrifter

  • Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter, alltså av den behöriga styrelsen och verkställande direktören.
  • En styrelseledamot eller verkställande direktör kan inte vägra att skriva under årsredovisningen. Har ledamoten en avvikande mening, ska han eller hon ändå skriva under årsredovisningen. Om den avvikande meningen har antecknats i ett styrelseprotokoll ska protokollet skickas in tillsammans med årsredovisningen.
  • En styrelseledamot kan inte lämna fullmakt till någon annan att skriva under årsredovisningen.
  • Vid underskrifterna ska namnförtydligande och datum finnas med.
  • Om en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot vid underskriften, ska det framgå att personen skrivit under i egenskap av styrelsesuppleant.
     

Fastställelseintyg

På den bestyrkta kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören skriva ett fastställelseintyg om att resultat- och balansräkningen har fastställts på föreningsstämman. Namnteckningen i intyget ska vara i original. Datumet för stämman ska anges. Det datumet får inte vara tidigare än revisionsberättelsens datum.

Intyget ska även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut om den sammanlagda vinsten eller förlusten.
 

Årsredovisningsguiden för ekonomisk förening

För räkenskapsår som inleds 2010-11-01 eller senare

Ska årsredovisning upprättas? Ja
Vem ska underteckna årsredovisningen?

Samtliga  styrelseledamöter vid dagen för undertecknandet samt den verkställande direktören om en sådan är utsedd. Även arbetstagarrepresentanter som ingår i styrelsen ska skriva under årsredovisningen.

När ska ordinarie föreningsstämma hållas? Inom sex månader från räkenskapsårets utgång
Ska årsredovisning och revisionsberättelse skickas in?

Självmant i vissa fall

Efter föreläggande från Bolagsverket

Skickas till? Bolagsverket, Årsredovisningar, 851 98 Sundsvall
Vad ska skickas in?
  • Årsredovisning, som ska bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, noter och, för större ekonomiska föreningar, finansieringsanalys (kassaflödesanalys)
  • Fastställelseintyg i original
  • Revisionsberättelse
  • Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse om föreningen är moderbolag i en större koncern
Handlingarna ska skickas i bestyrkta kopior. Dock ska fastställelseintyget som tecknas på kopian av årsredovisningen undertecknas i original av en styrelseledamot eller av verkställande direktören
När ska handlingarna ha kommit in? Senast en månad efter att resultaträkningen och balansräkningen fastställdes på föreningsstämma
Sanktioner om handlingarna inte kommer in Vite
Bestämmelser
  • kap. 1§ första stycket 2 bokföringslagen (1999:1078)
  • kap. 3 § första stycket 2 och 13 § årsredovisningslagen (1995:1554)

 

Vite

Om en ekonomisk förening inte skickar in sin årsredovisning, revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse efter föreläggande från Bolagsverket kan styrelseledamöterna och den verkställande direktören föreläggas vid vite att skicka in handlingarna.
 

Bokföringsbrott

Observera att i vissa fall kan dessutom den som inte upprättat en årsredovisning i tid åtalas för bokföringsbrott.
 

Källa: Bolagsverket

Varje år ska föreningen hålla en föreningsstämma. Den är föreningens högsta beslutande organ. Stämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång.
 

Vilka är med på stämman?

Varje medlem har rätt att delta och varje medlem har en röst om inte stadgarna säger något annat.
 

Detta gör föreningsstämman

Föreningsstämman ska:

  • välja styrelse och utse revisorer
  • besluta bland annat om ansvarsfrihet för styrelsen
  • besluta om ändring av stadgarna
  • fastställa resultaträkningen och balansräkningen
  • besluta om vinst eller förlust
  • besluta på vilket sätt föreningen ska upplösas

Minst två personer måste alltid vara närvarande:

  • en ordförande vid föreningsstämman, ordföranden behöver inte vara den som är styrelseordförande
  • minst en justeringsman
     

Kallelsen

I stadgarna ska det stå hur kallelsen till föreningsstämman ska ske.

Kallelsen till årsstämman får utfärdas tidigast sex veckor men inte senare än fyra veckor före stämman. Samma kallelsetid gäller för en extra föreningsstämma där en ändring av stadgarna eller beslut om likvidation eller fusion ska behandlas. I stadgarna får det stå att kallelse kan ske senare än fyra veckor, dock senast två veckor före.

Kallelse till extra föreningsstämma där andra frågor än stadgar, likvidation, fusion eller förenklad avveckling ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman.
 

Skicka kallelse och andra meddelanden med e-post

Föreningen kan skicka information till medlemmarna med e-post, trots att det i lagen står att den ska skickas med post. Det kan exempelvis vara kallelse till en föreningsstämma där stämman ska besluta om likvidation eller fusion. För att föreningen ska få göra det måste medlemmarna besluta om det på en föreningsstämma. Varje medlem måste också lämna sitt samtycke.
 

Tillgänglighet av stämmoprotokoll

Senast tre veckor efter stämman ska protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Det behöver inte skickas ut men ska kunna tas fram vid efterfrågan.
 

Bolagsverket kallar till föreningsstämma – ekonomisk förening

Om styrelsen inte kallar till en stämma som enligt exempelvis stadgarna ska hållas, kan bland annat en röstberättigad medlem ansöka om att Bolagsverket istället kallar till stämman.

Att ansöka om att Bolagsverket utfärdar en kallelse till en stämma kostar ingenting. Men föreningen ska ersätta Bolagsverket för den kostnad de har i samband med att de utfärdar kallelsen.
 

Ordinarie föreningsstämma

Ordinarie föreningsstämma ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Om styrelsen inte kallar medlemmarna till stämman kan en styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller röstberättigad medlem ansöka om att Bolagsverket istället kallar till stämman.
 

Extra föreningsstämma

Styrelsen ska kalla till en extra föreningsstämma om föreningens revisor eller minst en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen, eller ett mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna, skriftligen begär att en extra stämma ska sammankallas för att behandla ett angivet ärende.

Om styrelsen inte utfärdar en kallelse till extra stämma inom två veckor från det att begäran kommit in till föreningen kan en styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller röstberättigad medlem ansöka om att Bolagsverket istället kallar till stämman.
 

Stadgar – ekonomisk förening

När du anmäler din ekonomiska förening för registrering ska du också skicka in föreningens stadgar. De skickar du med som en pdf-fil när du gör din anmälan i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se.

Stadgarna är föreningens grundläggande regler. Det är föreningsstämman som beslutar om dem.
 

Vad måste stadgarna innehålla?

Stadgarna i en förening ska alltid innehålla information om:

  • föreningens namn
  • styrelsens säte, alltså den kommun där föreningsstämman ska hållas
  • föreningens verksamhet
  • medlemmarnas insats – hur stor insatsen ska vara och hur den ska betalas samt om varje medlem ska kunna delta med mer än en insats
  • antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
  • hur föreningsstämman ska sammankallas
  • vilka ärenden som ska finnas med på den ordinarie föreningsstämman
  • föreningens räkenskapsår
  • hur vinsten ska fördelas och reglerna för detta
  • vad som ska hända med föreningens tillgångar om den avvecklas.

Om föreningen planerar att ta ut särskilda inträdesavgifter ska även det stå i stadgarna.

Utöver de obligatoriska uppgifterna kan föreningen själv lägga till innehåll i stadgarna.

Verksamheten kan bedrivas i ett dotterföretag om föreningen har tagit in en bestämmelse om det i stadgarna. Medlemmarnas beslutanderätt kan utövas av fullmäktige. Stadgarna måste i så fall innehålla bestämmelser om detta.
 

Källa: Bolagsverket

Vill du inte driva den ekonomiska föreningen vidare? Det finns fem olika sätt att avveckla föreningen.
 

Fem sätt att avveckla en ekonomisk förening

  • Likvidation sker genom att tillgångarna förvandlas till pengar, skulderna betalas och eventuellt överskott fördelas enligt stadgarna.
  • Konkurs sker om föreningen är på obestånd, alltså inte kan betala sina skulder.
  • Fusion sker när föreningen går upp i en annan förening.
  • Förenklad avveckling är en upplösning utan föregående likvidation.
  • Föreningar som inte driver verksamhet kan ansöka om att bli borttagna från registret. Då ska föreningen de senaste tio åren inte haft verksamhet eller anmält någon ändring till Bolagsverket. En styrelseledamot eller den som är berörd kan ansöka till Bolagsverket om att avregistrera föreningen.
      

Likvidation – ekonomisk förening

Den 1 juli 2018 kom en ny lag om ekonomiska föreningar som påverkar lagen om kallelse på okända borgenärer. En ansökan om kallelse för en ekonomisk förening ska därför skickas till Bolagsverket istället för till Kronofogden från den 1 juli.

Ekonomiska föreningar kan huvudsakligen upplösas genom fusion, likvidation, förenklad avveckling eller konkurs. Likvidation kan ske frivilligt eller tvångsvis. Likvidation är upplösning av en förening genom att tillgångarna förvandlas till pengar (i den mån det behövs), skulderna betalas och eventuellt överskott fördelas i enlighet med bestämmelserna i stadgarna.

Föreningen kan gå i likvidation genom beslut på föreningsstämma, genom beslut av tingsrätten eller av Bolagsverket. Styrelsen och verkställande direktören (vd) slutar då genast att verka och ersätts av en eller flera likvidatorer. Likvidatorn företräder fortsättningsvis föreningen och har till uppgift att genomföra likvidationen, det vill säga avveckla föreningen till dess likvidationen är avslutad och föreningen är upplöst.

Dessutom kan en förening avregistreras om den inte har kommit in med någon anmälan för registrering till Bolagsverket under 10 år. Det innebär att den upplöses utan likvidation i och med att den avregistreras ur föreningsregistret.
 

Frivillig likvidation

Beslut om frivillig likvidation fattas av föreningsstämman. För att besluta om likvidation gäller olika regler, å ena sidan för ekonomiska föreningar och å andra sidan bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.

I en ekonomisk förening måste minst två tredjedelar av de röstande på stämman säga ja till likvidationen.

I bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar ska antingen samtliga röstberättigade i föreningen vara närvarande på stämman och rösta för beslutet, eller så ska föreningen fatta beslutet på två efter varandra följande föreningsstämmor, på den första stämman med enkel majoritet och på den andra stämman med två tredjedelars majoritet av de röstande.

Ibland krävs en större majoritet. Särskilda eller strängare villkor kan finnas i stadgarna, till exempel att beslutet alltid måste tas på två föreningsstämmor för att vara giltigt. Om stadgarna innehåller sådana bestämmelser måste dessa villkor alltid vara uppfyllda för att beslutet ska vara giltigt. Om det finns skäl för tvångslikvidation, krävs dock bara enkel majoritet på föreningsstämman. Beslutet ska sedan anmälas till Bolagsverket. Ett beslut om likvidation gäller omedelbart eller från den senare dag som föreningsstämman bestämmer.
 

Tvångslikvidation

Tvångslikvidation kan beslutas av tingsrätten om:

  • antalet föreningsmedlemmar har gått ner under tre,
  • det finns en skyldighet att gå i likvidation enligt stadgarna,
  • föreningen efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom en månad har fattat beslut om likvidation, eller
  • föreningens verksamhet drivs på ett sätt som uppenbarligen inte motsvarar de förutsättningar under vilka registreringen skedde.

Tvångslikvidation ska beslutas av Bolagsverket om:

  • föreningen saknar till registret anmäld behörig styrelse eller särskild delgivningsmottagare i de fall en sådan ska finnas,
  • förening som är skyldig att lämna in årsredovisning och revisionsberättelse och, när det krävs, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket men inte gjort det inom elva månader från räkenskapsårets utgång, eller
  • förening som på grund av föreläggande varit skyldig att lämna in årsredovisning, revisionsberättelse, koncernredovisning eller koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket men underlåtit att göra det inom tre månader från den utsatta tidens utgång. 

Förfarandet

Tingsrätten eller Bolagsverket utser en eller flera likvidatorer och eventuella likvidatorssuppleanter. Föreningsstämman har möjlighet att föreslå en lämplig person. Under likvidationen ska firman anges med tillägg av ”i likvidation” eller liknande. Vid frivillig likvidation ska föreningen anmäla beslutet om likvidation och uppgifter om likvidatorn och firmateckning m.m. till Bolagsverket för registrering. När tingsrätten fattar beslut om tvångslikvidation ska en underrättelse skickas till Bolagsverket.

I samtliga fall av likvidation ska likvidatorn ansöka om kallelse på okända borgenärer hos Bolagsverket. Likvidationen innebär att föreningen avslutar sin verksamhet genom att ordna räkenskaperna, sälja egendomen (i den mån det behövs), betala skulderna och dela ut eventuellt överskott. Vid en likvidation betalas skulderna även om de inte förfallit till betalning.

Styrelsen ska avge en redovisning för den tid som inte täcks av tidigare framlagda årsredovisningar. Likvidatorn ska sedan i sin tur för varje år avge en årsredovisning. Frågan om ansvarsfrihet för likvidatorn samt om likvidationen onödigt fördröjts bedöms varje år av revisorerna i revisionsberättelsen. Detta och frågan om arvode till likvidatorn prövas av föreningsstämman varje år. Efter det att tidsfristen för de okända borgenärerna (sex månader) har gått ut, kan likvidatorn avge sin slutredovisning till föreningsstämman. Den ekonomiska föreningen anses därmed upplöst. Detta ska genast anmälas till Bolagsverket för registrering.

Om föreningens tillgångar inte räcker för att betala föreningens skulder ska likvidatorn ansöka hos tingsrätten om att föreningen sätts i konkurs.

När beslut om likvidation har fattats ska föreningen skicka en anmälan om det till Bolagsverket. I blanketten ser du vilka bilagor föreningen ska skicka in tillsammans med anmälan.

När likvidationen är slutredovisad

Likvidatorn ska då skicka in följande handlingar till Bolagsverket:

  • Anmälan om att slutredovisningen lagts fram, med uppgift om föreningens registrerade namn och organisationsnummer.
  • Föreningsstämmoprotokoll, en bestyrkt kopia, med uppgift om att slutredovisningen lagts fram.
  • Avslut av likvidation, nr 807 (250 kB)
  • Avgift: 0 kronor

Tillgång av ringa värde till Allmänna arvsfonden

Från den 1 oktober 2011 handlägger Bolagsverket ärenden om att tillgångar av ringa värde efter en likvidation kan tillfalla Allmänna arvsfonden. Dessa ärenden sköttes tidigare av tingsrätten och ärenden som skickats till dem innan dess handläggs färdigt där.

En medlem eller innehavare av förlagsandel som inte har anmält sig inom fem år från avslutad likvidation förlorar rätten till sin andel i de skiftade tillgångarna. Är tillgångarna av ringa värde, kan Bolagsverket, på anmälan av likvidatorn, besluta att tillgångarna ska tillfalla Allmänna arvsfonden. Det finns inga färdiga blanketter för detta utan likvidatorn skriver själv en anmälan till Bolagsverket.
 

Upplösning utan likvidation

Det finns möjlighet att avregistrera en ekonomisk förening som inte bedrivit någon verksamhet under de tio senaste åren. Ansökan om detta görs av en ledamot i styrelsen eller av den som är berörd.

Ingen blankett – skriv en egen ansökan

Bolagsverket har inte några blanketter för detta, utan ni får själva skriva er ansökan och skicka in den med posten.

Avregistrering på denna grund kostar ingenting.

Hänvisningar

  • 17 kap. lagen (2018:672) om ekonomisk föreningar
  • 18 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
  • 2 kap. 20–27, 4 kap. 1 och 7 §§ förordningen (2018:759) om ekonomiska föreningar
  • 4–6 §§ lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer
     

Förenklad avveckling – ekonomisk förening

Här kan du läsa mer om hur en ekonomisk förening kan upplösas genom förenklad avveckling. Ansök om förenklad avveckling till Bolagsverket.
 

Ansök i tid

Ansök inom en månad efter föreningsstämmans beslut om förenklad avveckling.
 

Innehåll i ansökningen

Bifoga följande handlingar till ansökan om förenklad avveckling:

  • kopia av föreningsstämmans protokoll tillsammans med medlemsförteckning
  • dokumentation som visar styrelseledamöternas och den verkställande direktörens samtycke till den förenklade avvecklingen
  • utdrag från Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas och betalningsföreläggande- och handräckningsdatabas, som inte är äldre än en månad
  • intyg från Skatteverket, som inte är äldre än en månad vid inlämnandet, att föreningen inte är skyldig att betala skatter eller avgifter och att en sådan skyldighet inte kan antas uppstå.

Ansökan ska dessutom innehålla en försäkran på heder och samvete av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör

  • inte har några skulder och sådana, såvitt de känner till, inte kommer att uppstå
  • enligt stadgarna inte är skyldig att gå i likvidation.

Om du använder blankett nr 933 så försäkrar du detta när du skriver under den.
 

Vad är förenklad avveckling?

Ekonomiska föreningar kan huvudsakligen upplösas genom fusion, likvidation, förenklad avveckling eller konkurs. Förenklad avveckling är ett komplement till likvidation och är en upplösningsform som sker utan föregående likvidation. Det medför således vissa ekonomiska och administrativa förenklingar för de föreningar som har möjlighet att välja förenklad avveckling.

Förenklad avveckling är främst tänkt att passa mindre föreningar med liten eller ingen verksamhet alls.
 

Vilka kan genomföra en förenklad avveckling?

Förutsättningarna för att en förening ska kunna genomföra en förenklad avveckling är:

  • Föreningsstämman har fattat beslut om förenklad avveckling och samtliga medlemmar har röstat för förslaget och samtycke finns från samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören, när sådan finns.
  • Föreningen är inte enligt stadgarna skyldig att gå i likvidation.
  • Föreningen hade tre eller fler medlemmar och behörig styrelse vid stämmans beslut om förenklad avveckling.
  • Föreningen äger inte någon fastighet eller innehar någon tomträtt.
  • Föreningen har inte skulder eller att några sådana kommer att uppkomma.

Vidare bör föreningen inte ha större tillgångar eller avtal med tredje part. Ett exempel är ett hyresavtal där hyran förfaller till betalning.
 

Effekterna av förenklad avveckling

När beslutet börjar gälla slutar föreningen att finnas och Bolagsverket tar bort den ur föreningsregistret. Detta innebär bland annat att föreningens medlemmar, styrelsen och den verkställande direktören (om sådan finns) blir solidariskt ansvariga för föreningens förpliktelser.
 

Fusion – ekonomisk förening

Fusion innebär att en förening tar över tillgångar och skulder från en eller flera andra föreningar eller dotteraktiebolag.
 

Tre olika sätt att genomföra en fusion

  • Absorption – en ekonomisk förening tar upp en eller flera andra ekonomiska föreningar genom fusion.
  • Kombination – två eller flera ekonomiska föreningar går upp i en ny ekonomisk förening som bildas i samband med fusionen.
  • Absorption av helägt dotteraktiebolag – en ekonomisk förening tar upp ett helägt dotteraktiebolag genom fusion.
     

Föreningar som ingår i fusionen

De föreningar som ingår i fusionen kallas övertagande förening och överlåtande förening.

Övertagande förening:

  • förening som genom fusion tar upp en annan förening
  • kan vara en redan registrerad ekonomisk förening eller en förening som bildas i samband med fusionen.

Överlåtande förening:

  • förening som genom fusion går upp i en annan förening
  • flera överlåtande föreningar kan delta i en fusion med samma övertagande förening.

Vid fusionen upplöses den överlåtande föreningen utan likvidation. Medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen.
 

Källa: Bolagsverket

En ekonomisk förening måste ha minst en revisor som väljs av föreningsstämman om inte något annat är bestämt i stadgarna. När du startar föreningen behöver du inte registrera någon revisor till Bolagsverket. När två räkenskapsår har gått måste du löpande kontrollera om föreningen uppfyller vissa villkor som gör att en revisor ska registreras hos Bolagsverket.
 

Vem kan vara revisor?

En revisor ska

  • vara minst 18 år
  • inte vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud
  • inte ha förvaltare.

Under vissa förutsättningar krävs att en auktoriserad revisor

Föreningen ska ha en auktoriserad revisor om minst två av de följande förutsättningarna är uppfyllda under de två senaste räkenskapsåren:

  • mer än 50 anställda i medeltal.
  • mer än 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning.
  • mer än 80 miljoner kronor i redovisad nettoomsättning.

Detsamma gäller om den ekonomiska föreningen är en moderförening och koncernen når upp till mer än ett av gränsvärdena ovan för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Vid uträkningen av de två sistnämnda gränsvärdena ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som kommer av transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.
 

Jäv får inte förekomma

Revisorn får inte vara

  • styrelseledamot
  • styrelsesuppleant
  • gift, sambo eller nära släkt med någon i styrelsen.

Däremot får revisorn vara medlem i föreningen.
 

Mandattid för revisor

En revisors uppdrag gäller för ett räkenskapsår om inte en längre tid står i stadgarna. Uppdraget som revisor får dock inte sträcka sig längre än fyra räkenskapsår i rad. I stadgarna kan det dessutom finnas alternativa mandattider för den som utser revisorn att välja på.

Efter 1 juli 2018 kan därför inte en revisor vara utsedd tills vidare. Uppdraget upphör för en revisor, som utsetts tills vidare före juli 2018, vid slutet av årsstämman 2020.
 

Medrevisor – ekonomisk förening

En röstberättigad medlem i en förening kan på en föreningsstämma föreslå att Bolagsverket ska utse en medrevisor som ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer i föreningen.

Att ansöka om att Bolagsverket ska utse en medrevisor kostar ingenting. Men föreningen ska ersätta medrevisorn för dennas arbete.

Ett förslag om medrevisor kan behandlas på en föreningsstämma där revisor ska väljas, eller en föreningsstämma där det framgår av kallelsen att ett sådant förslag ska behandlas.

Bolagsverket utser, på ansökan av en röstberättigad, en medrevisor i de här fallen:

  • En tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen röstar för förslaget
  • Minst en tredjedel av de röstberättigade som närvarar på stämman röstar för förslaget.

Bolagsverket ska ge styrelsen tillfälle att yttra sig innan medrevisorn utses.
 

Särskild granskare – ekonomisk förening

En röstberättigad föreningsmedlem kan föreslå att en särskild granskare ska utses av Bolagsverket. En särskild granskare granskar föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid, eller vissa åtgärder och förhållanden i föreningen.

Att ansöka om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare kostar ingenting. Men föreningen ska ersätta den särskilda granskaren för dennes arbete.

Ett förslag om särskild granskare i en förening kan behandlas på

  • en ordinarie föreningsstämma
  • en stämma där det framgår av kallelsen att ett sådant förslag ska behandlas.

På stämman ska det framgå vad den särskilda granskaren ska granska, d.v.s.granskningstemat.

Bolagsverket utser, på ansökan av röstberättigad, en särskild granskare i de här fallen:

  • En tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen röstar för förslaget.
  • Minst en tredjedel av de röstberättigade som närvarar på stämman röstar för förslaget.

Bolagsverket ska ge styrelsen tillfälle att yttra sig innan särskild granskare utses.
 

Räkenskapsår – ekonomisk förening

Det första räkenskapsåret börjar den dag Bolagsverket registrerar föreningen. Det gäller även om verksamheten börjar bedrivas senare.

Inför registreringen väljer du vilken räkenskapsperiod föreningen ska ha. Men eftersom räkenskapsåret börjar samma dag som vi registrerar föreningen kommer startdatumet inte att "stämma" det första året. Det första räkenskapsåret får därför vara upp till 18 månader långt eller hur kort som helst.

Föreningens räkenskapsår ska stå i stadgarna.

De räkenskapsår som inte följer kalenderåret kallas för brutna räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår ska börja första dagen i en kalendermånad och omfatta tolv kalendermånader.
 

Källa: Bolagsverket