Betydelse och licenser
Copyleft betyder att den som innehar eller kan göra anspråk på upphovsrätt medger alla mottagare/användare/brukare den oåter-kalleliga rätten att fritt distribuera (även sälja) och modifiera verket, under förutsättning att även dessa kopior och varianter omfattas av samma licens när de sprids.
För att göra ett program till copyleft måste man först uppmärksamma att det är copyright, sedan lägga till distributionsvillkor som ger alla rätt att använda, modifiera och vidaredistribuera programmets källkod eller något annat program som härstammar ifrån det. Men endast om distributionsvillkoren är oförändrade. Således blir koden och dess friheter juridiskt oskiljaktiga.
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Några exempel på programvarulicenser som använder copyleft är GNU General Public License(GPL), GNU Lesser General Public License, Mozilla Public License och Q Public License. Exempel på kod som ligger under GPL är Linux-kärnan. Det finns också andra fria programvarulicenser som inte är copyleft: till exempel de som X Window System och operativsystemet BSD använder. Material släppt under dessa licenser är förvisso fria, men licenserna omfattar inte de verk som är modifierade varianter av originalet. Copyleft ger största möjliga frihet åt alla användare i framtiden, där den här senare sorten, fria icke-copyleft licenser, ger större frihet åt de första mottagarna av verket.
Exempel på copyleftlicenser för andra verk än programvara, ofta kallade Open Content License, är vissa Creative Commons-licenser och GNU Free Documentation License. Det finns också en Free Art license som kan användas på konstverk.
Historik
Ett tidigt exempel på Copyleft var Tiny BASIC-projektet som startade i ett nyhetsbrev för People’s Computer Company år 1975. Dennis Allison skrev en specifikation för en enkel version av BASIC programmeringsspråk. Denna konstruktion stödde inte textsträngar och använde endast heltal. Målet för programmet var att passa inom 2 till 3 kilobyteminne.
Konceptet infördes av Richard Stallman 1984. Copyleft applicerades först på programvarudistribution men används idag inom många andra områden. Termen copyleft kommer från satsen ”Copyleft – all rights reversed”, först formulerad av Don Hopkins. i ett brev till Stallman 1984. Det var en travesti på den vanligare formuleringen ”Copyright – all rights reserved”.
Användning av Copyleft
Gemensam praxis för att använda copyleft är att kodifiera kopieringsvillkoren för ett arbete med en licens. En sådan licens ger vanligtvis varje person som innehar ett exemplar av verket samma friheter som författare, inklusive (från Free Software Definition):
0. Frihet att använda verket,
1. Frihet att studera verket,
2. Friheten att kopiera och dela arbetet med andra,
3. Frihet att förändra arbetet, och friheten att distribuera det modifierade och därmed härledda verk.
Läs mer om:
Upphovsrätt
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.