I länder som Danmark, Norge, Storbritannien och USA råder ministerstyre och detta är vanligt förekommande i de flesta länder. Finland och Sverige har dock regler som förhindrar ministerstyre i enskilda ärenden. Begreppet används i Sverige huvudsakligen som en negativ term eller anklagelse om politisk misskötsel när den riktas mot svenska ministrar.
Exempel
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Sverige
I Sverige gäller att ett statsråd inte får detaljstyra en myndighet, utan myndigheterna lyder under regeringen som består av statsministern och statsråden. Regeringen fattar beslut kollektivt, och att det därför är mycket lite som en enskild minister själv kan besluta om, annat än intern skötsel av det egna departementet.
Förbudet av ministerstyre har anor från frihetstiden i Sverige och avsåg ursprungligen att motverka kungligt envälde. Systemet innebär bland annat att statsråden inte får besluta, och inte heller uttala sig, om enskilda fall, vilket är orsaken till att de normalt brukar svara ”jag kan inte uttala mig om detta fall specifikt” när media ställer frågor om till exempel något asyl- eller vårdfall.
I 11 kap. Rättskipning 3 § regeringsformen stadgas:
Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.[1]
I 12 kap. Förvaltningen 2 § regeringsformen stadgas:
Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.[2]
Noter
- ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (RF)”. Läst 13 februari 2013.
- ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (RF)”. Läst 13 februari 2013.
Läs mer om:
Tjänstemannavälde
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.