Följande material har vi fått från Peter Alkefjärd, Inkonomi-konsult.

"Inkonomi-konsult är en objektiv och leverantörsoberoende specialist på att hjälpa företag och organisationer att utveckla och effektivisera processen att få betalt, det vill säga fakturering, krav, inkasso m.m. Vi identifierar och genomför besparingar och förbättringar samt hjälper till med upphandling av IT-stöd och tjänster."

11 myter om processen att få betalt: fakturering, krav, inkasso m.m.

Det finns många myter och missuppfattningar om inkasso, fakturering, kravrutiner, m.m. Här kan du läsa några av dem (utan inbördes rangordning).

Myt nr 1: "Inkasso kräver tillstånd"

Den här uppfattningen är korrekt bara om inkasso ska bedrivas för annans räkning eller om fordringar har övertagits för indrivning, t ex inkassobyråverksamhet. Det behövs dock inte tillstånd för en fordringsägare som själv sköter inkasso för egna fordringar eller för fordringar uppkomna inom samma koncern.

Myt nr 2: "Begreppet Inkasso betyder att man skickar inkassobrev med hot om ansökan om betalningsföreläggande"

Ja, det är förvisso en vanlig inkassoåtgärd, men begreppet inkasso har enligt lag en vidare omfattning. Inkasso enligt inkassolagen omfattar även andra åtgärder såsom t ex hot om upphörande av leverans; hot om ansökan om handräckning hos Kronofogdemyndigheten; hot om konkursansökan. En beskrivning av vad som anges i lagstiftning och förarbeten till lagstiftning, finns i boken "Från faktura till betalt".

Myt nr 3: "Amorteringsplan måste vara skriftlig för att vara giltig"

Nej, den behöver inte vara skriftlig för att vara giltig, men för att få ta ut lagstadgat arvode för upprättande av amorteringsplan, krävs att den är skriftlig.

Myt nr 4: "Det är bara inkassobyråer - och inte fordringsägare - som måste skicka inkassokrav före ansökan om betalningsföreläggande"

Nej, lagen medger inget undantag för fordringsägare, dock finns det möjlighet att i vissa särskilda och ofta ovanliga situationer (restriktiv tillämpning) göra undantag från regeln om inkassokrav.

Myt nr 5: "Inkassokrav ger betalningsanmärkning"

Nej, inkassokrav medför inte betalningsanmärkning, men däremot kan efterföljande åtgärd - beroende på vad det är för åtgärd - medföra betalningsanmärkning.

Myt nr 6: "Inkassolagen gäller bara för inkassobyråer"

Nej, inkassolagen gäller med några få undantag för alla som uttrycker hot/påtryckning som klassas som inkassoåtgärd; det kan vara att t ex hota om att avbryta leverans, se även ovanstående myt ""Begreppet Inkasso betyder att man skickar inkassobrev med hot om ansökan om betalningsföreläggande""

Myt nr 7: "Lagstadgad påminnelseavgift får alltid tas ut för skriftlig betalningspåminnelse"

Nej, för att få ta ut avgiften krävs att man har avtalat om detta. Det är alltså inte korrekt att lägga på påminnelseavgift om man inte har kommit överens om detta i förväg. Att på fakturan ange att påminnelseavgift tillkommer "om vi måste skicka påminnelse" uppfyller inte villkoret om överenskommelse. Det finns inte undantag som gör att det skulle vara tillåtet för inkassobyråer att lägga på påminnelseavgift för att påminnelsen utförs av inkassobyrån. Det finns ett fåtal fordringar med särskild lagstiftning som medför att påminnelseavgiften inte behöver avtalas.

Myt nr 8: "Det är inte tillåtet att debitera faktureringsavgift"

Jo, det är tillåtet, men det måste vara avtalat för att vara giltigt. Avtalat betyder inte att det måste vara skriftligt, men det underlättar givetvis med skriftliga avtal vid eventuella tveksamheter.

Myt nr 9: "Man har alltid 30 dagar på sig att betala en faktura"

Nej, det finns ingen lag om att man har 30 dagar på sig att betala en faktura. Om betalningstiden inte har överenskommits på förhand, är det säljaren som har rätt att bestämma inom vilken tid en faktura ska vara betald (konsument- köplagen 36§ och köplagen 49§). Innan säljaren kan kräva betalt förutsätter det givetvis att andra villkor om leverans eller utförd tjänst är uppfyllda enligt vad som har avtalats. Orsaken till denna vanliga missuppfattning beror sannolikt på en bestämmelse i räntelagen om att dröjsmålsränta får krävas först för tid som infaller 30 dagar efter datum från det att man framställt krav på att få betalt (till exempel genom att skicka faktura).

Myt nr 10: "Dröjsmålsränta får man inte kräva förrän 30 dagar efter fakturadatum"

Den här regeln finns i räntelagen, men vad man inte alltid tänker på är att denna regel inte gäller om det finns annat avtalat mellan parterna.

Myt nr 11: "En dom medför betalningsanmärkning"

Nej, en dom (meddelad av domstol) som säger att någon är skyldig att betala medför inte betalningsanmärkning, men däremot blir en tredskodom och ett utslag om betalningsföreläggande (meddelas av Kronofogdemyndigheten) registrerad som betalningsanmärkning.

© Peter Alkefjärd, Inkonomi-konsult  

Läs mer om:

Kostnadseffektiv hantering av sena betalningar
Vad gäller om kunden bestrider fordran?

Regler för fakturans innehåll - checklista
Kassaflöde
Dröjsmålsränta
Fakturaservice
Inkasso
Nyckeltal