Avsättning till expansionsfond är, liksom räntefördelning, ett sätt att göra skattereglerna mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag likvärdiga. Genom att sätta av pengar till expansionsfond kan du skjuta upp beskattningen till ett senare år. Du sätter av till expansionsfond i deklarationen, inte i bokföringen.
 

Vad är expansionsfond?

Reglerna ger dig med enskild näringsverksamhet samma möjlighet som ägare till aktiebolag att utöka (expandera) verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent. Resten av inkomstskatten samt egenavgifter eller särskild löneskatt (socialavgifter) betalar du när expansionsfonden återförs.
 

Att sätta av till expansionsfond

För att du ska få sätta av till expansionsfond krävs att det finns ett tillräckligt stort positivt kapital i verksamheten efter en del justeringar. Läs mer under rubriken kapitalunderlag längre ner på sidan.

Reglerna innebär att det belopp som du sätter av till expansionsfond får dras av i näringsverksamheten och du betalar i stället en särskild expansionsfondsskatt med 22 procent på beloppet.

Exempel: Expansionsfondsskatt
Jenny har en inkomst från verksamheten på 300 000 kr. Hon väljer att sätta av till expansionsfond med 100 000 kr.

Jennys inkomst av näringsverksamhet minskar då till 200 000 kr. Samtidigt måste hon betala expansions­fondsskatt med 22 000 kr (22 procent av 100 000).
 

Att återföra expansionsfond

När du återför expansionsfond till beskattning tas den upp som en intäkt i näringsverksamheten. Samtidigt får du tillbaka den expansionsfondsskatt som du betalat tidigare.

Du kan sätta av under flera år och du kan dela upp återförda belopp på flera år. Det finns ingen tidsgräns för när ett avsatt belopp senast ska vara återfört.

Reglerna ger dig också en möjlighet att kvitta underskott mot tidigare vinster genom att du de år du har vinst sätter av pengar till expansionsfond och återför dem det år du har förlust.

Exempel: Återföring från expansionsfond
Edin har tidigare vinstår gjort avsättning till expansionsfond med 200 000 kr. Han har i år ett underskott i verksamheten på 100 000 kr.

Han kan då återföra 100 000 kr från expansionsfonden. Inkomsten av näringsverksamhet blir 0 kr och han får tillbaka expansionsfondsskatt med 22 000 kr.

Om du sätter av till expansionsfond minskar detta underlaget för räntefördelning året efter. Du kan alltså göra mindre räntefördelning när du sätter av till expansionsfond.

Belopp du satt av blir inte heller sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande förrän du återför beloppet och beskattar det som inkomst av näringsverksamhet.
 

Högst inkomsten får sättas av

Du får sätta av med ett belopp som är högst inkomsten i näringsverksamheten före avsättning till expansionsfond.

På NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R35.

Exempel: Avsättning till expansionsfond
Linda har en inkomst från verksamheten på 500 000 kr.

Utrymmet för räntefördelning är 100 000 kr och hon väljer att flytta detta belopp till kapital. Därefter återstår 400 000 kr av inkomsten.

Hon sätter av 30 procent (120 000 kr) till en periodiserings­fond.

Därefter återstår 280 000 kr som är Lindas utrymme för avsättning till expansionsfond.
 

Gräns för avsättning

Det finns en gräns för hur mycket du får ha satt av totalt till expansionsfond från olika år. Du får ha högst 128,21 procent av ditt kapitalunderlag vid årets slut avsatt till expansionsfond. Det betyder att expansionsfonden får vara lika stor som kapitalet i verksamheten med tillägg för expansionsfondsskatten som är 22 procent.

Exempel: Maximal avsättning till expansionsfond
Johan har ett kapitalunderlag i verksamheten på 100 000 kr. Han sätter av maximalt till expansions­fond, det vill säga 128 210 kr (128,21 procent av 100 000 kr).

Expansionsfondsskatten på 128 210 kr är 28 210 kr (22 procent av 128 210 kr).

Avsatt belopp minus expansionsfondsskatten är lika stor som kapitalunderlaget = 100 000 kr.

Det är de totala avsättningarna till expansionsfond för detta år och tidigare år som inte får överstiga gränsen (kapitalunderlaget x 128,21 procent).

Varje år måste du räkna fram hur stort ditt kapitalunderlag i verksamheten är för att du ska veta var gränsen går. Om de belopp du satt av under tidigare år skulle överstiga gränsen får du inte sätta av mer, utan du måste i stället återföra det belopp som överstiger gränsen till beskattning.

Andra regler gäller vid företagsombildning

Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över exempelvis till ett aktiebolag gäller inte den ovan nämnda avdragsgränsen 128,21 procent av ditt kapital­underlag. Hur stort avdrag du får göra styrs bara av det för expansionsfond justerade resultatet.

Expansionsfonden kan därefter, under vissa förutsättningar, överföras till ett handelsbolag eller ett aktiebolag, se vidare nedan. Genom detta förfarande uppnås, med några få undantag, samma resultat som vid så kallad retroaktiv företagsombildning.
 

Kapitalunderlag

Tillgångar och skulder

Du använder samma regler för tillgångar och skulder samt för värdering av dessa som vid räntefördelning. Här ska du dock använda de belopp som gäller vid räkenskapsårets slut till skillnad från vid räntefördelning. Du räknar inte heller 78 procent av expansionsfond som skuld.

Om du har en fastighet som du skaffat före 1991 kan du när det gäller expansionsfond välja den andra värderingsregeln även om du inte använde den när du gjorde räntefördelningen.

Särskild post

Om du i verksamheten har en fastighet som du fått 1996 eller senare, genom arv, testamente, gåva eller bodelning vid skilsmässa men mot viss betalning, till exempel att du tog över lån, finns en särskild regel.

Regeln gör att du ska slippa återföra expansionsfond på grund av fastigheten om det leder till att kapitalunderlaget sänks. Det här görs genom att en särskild post läggs till kapitalunderlaget. Denna post är samma som den särskilda posten vid räntefördelning.

Den särskilda posten får du bara lägga till med så stort belopp att återföring av expansionsfond undviks. Om kapitalunderlaget före tillägget av den särskilda posten något år blir så högt att du inte behöver återföra expansionsfond faller den särskilda posten bort och du får inte lägga till den senare år. Du får bara lägga till den särskilda posten så länge fastigheten finns kvar i närings­verksamheten. Om du överlåter en del av fastigheten sätts posten ner i motsvarande mån.

Exempel: Den särskilda posten (läggs till kapital­under­laget)
En fastighet med ett taxeringsvärde på 900 000 kr och ett värde vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond på 400 000 kr förvärvas genom gåva mot en ersättning av 600 000 kr.

Samtidigt övertas en expansionsfond på 100 000 kr. 78 procent av expansionsfonden blir 78 000 kr.

Kapitalunderlaget före tillägg av den särskilda posten blir 400 000 - 600 000 = - 200 000 kr. Detta understiger 78 000 kr och en särskild post ska läggas till.

Den beräknas i detta fall till

400 000 - 600 000 - 78 000 = - 278 000 kr.

Den särskilda posten blir 278 000 kr. (Detta är detsamma som skillnaden mellan 78 procent av expansionsfonden och kapitalunderlaget före tillägg av den särskilda posten.

Justeringar

  1. Till ditt kapital eller din nettoskuld vid årets slut lägger du underskott av verksamheten vid årets slut som inte dragits av utan som du rullat framåt. Detta kan även innehålla underskott från tidigare år.
  2. Du ska dra av kapitaltillskott lämnat under inkomståret som inte är menade att vara kvar i verksamheten. Du får alltså inte lägga in ett större belopp tillfälligt bara för att höja kapitalunderlaget.
  3. Den övergångspost som togs fram vid räntefördelningen lägger du till.

Makar

Har makar gemensamt drivit verksamheten delas kapital­underlaget mellan dem på samma sätt som vid räntefördelning.
 

Räkenskapsår

Om räkenskapsåret är annat än tolv månader ska du inte justera kapitalunderlaget eller avsättningen.
 

Näringsverksamheten upphör

Om du upphör med näringsverksamheten, till exempel lägger ned eller säljer den, ska expansionsfond återföras på en gång.
 

Källa:  Skatteverket 2018

Läs mer om:

Bokföring och deklaration av enskild näringsverksamhet
Intäkter av enskild näringsverksamhet
Uttag och förmåner enskild näringsverksamhet
Kostnader enskild näringsverksamhet
Avdrag för värdeminskning enskild näringsidkare
Varulager
Periodiseringsfond
Ersättningsfond
Underskott av enskild näringsverksamhet
Lön och egna uttag
Ackumulerad inkomst