EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna beskriver de fri- och rättigheter som individer i EU har. Det handlar till exempel om religions-, yttrande- och mötesfrihet, om rätten till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad.
 

En mängd olika rättigheter

När Sverige och de andra EU-länderna samt EU:s institutioner tillämpar gemensamma EU-lagar ska de ta hänsyn till individens fri- och rättigheter. Dessa rättigheter samlas i EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna, även kallad rättighetsstadgan. Stadgan är uppdelad i sju avdelningar och spänner över en mängd olika frågor: Från förbud mot dödsstraff och tortyr till skydd av personuppgifter och rätten till utbildning. 

Rättighetsstadgans sju avdelningar:

  • Värdighet
  • Friheter
  • Jämlikhet
  • Solidaritet
  • Medborgarnas rättigheter
  • Rättsskipning
  • Tolkning och tillämpning
     

Domstol i egna landet

Den som anser sig ha blivit behandlad på ett sätt som strider mot rättighetsstadgan kan vända sig till domstol i det egna landet.
 

Ska inte förväxlas med Europakonventionen

EU:s rättighetsstadga ska inte förväxlas med Europakonventionen, alltså Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Alla EU-länder är anslutna till Europakonventionen och i Sverige gäller den som svensk lag. Även EU ska respektera de rättigheter som garanteras i Europakonventionen. Tanken med EU:s stadga för fri- och rättigheter är att den ska göra de grundläggande rättigheterna i EU tydligare.
 

Några länder har undantag

Rättighetsstadgan är juridiskt bindande för EU-länderna och EU:s institutioner sedan den 1 december 2009. Storbritannien och Polen har ett undantag i form av ett protokoll som säger att stadgan inte ska påverka brittisk eller polsk lag eller lagtolkning.
 

Exempel på innehåll i rättighetsstadgan

  • Värdighet 
    Handlar till exempel om rätt till fysisk och mental integritet och förbud mot dödsstraff, tortyr och slaveri.
  • Friheter 
    Handlar till exempel om skydd av personuppgifter, tanke- och religionsfrihet, åsikts-, yttrande- och mötesfrihet samt näringsfrihet.
  • Jämlikhet 
    Handlar till exempel om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt barns rätt till skydd och omvårdnad.
  • Solidaritet 
    Handlar till exempel om skydd mot uppsägning utan saklig grund, rätt till säkra och värdiga arbetsförhållanden samt förbud mot barnarbete.
  • Medborgarnas rättigheter 
    Handlar till exempel om lika rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet och kommuner, rätt till tillgång till handlingar, rätt att få sina ärenden opartiskt och snabbt behandlade av EU:s institutioner samt rörelse- och uppehållsfrihet i EU:s medlemsländer.
  • Rättsskipning 
    Handlar till exempel om rätt till prövning i en opartisk domstol, rätt till försvar, skydd mot retroaktiv lagstiftning och rätt att inte bli dömd två gånger för samma brott.
     

Läs mer om:

Resa, arbeta och studera i ett annat EU-land
Rätt att rösta
Rätt att ta del av EU-dokument
Klaga till EU:s ombudsman
Så kan du påverka EU


Källa:

riksdagen.se