Innebörden i upphovsrätten är att det endast är upphovsmannen som får mångfaldiga och offentliggöra sitt verk. Upphovsrätten är helt enkelt till för att ge rättsligt skydd till personer som skapat något med s k verkshöjd. Exempel på sådant skapande kan vara litterära verk, bilder, musik, datorprogram.

Internationellt har det upphovsrättsliga skyddet varit starkt sedan lång tid tillbaka genom de överenskommelser som gjorts.

Den lag som reglerar upphovsmannens rätt heter "Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk".

Upphovsrätten - både ideell rätt och förfoganderätt

Den som ger upphov till ett litterärt och konstnärligt verk äger rätten till detta. Detta innebär att upphovsmannen förfogar över verket och kan utnyttja det på olika sätt tex sälja det. I sammanfattning kan man säga att upphovsrätten omfattar följande:

  • Det är upphovsrättsinnehavaren som får mångfaldiga verket dvs framställa exemplar av detta, föra över det till annat medium, modifiera det etc.
  • Det är upphovsrättsinnehavaren som får sprida verket till allmänheten och att visa det offentligt. Kan vara att sälja verket, hyra ut det, låna ut det, göra det tillgängligt på Internet. Denna spridningsrätt upphör dock när ett verk som åtnjuter upphovsrätt har kommit ut på marknaden - detta innebär att tex en begagnad bok eller musik-CD kan säljas vidare av innehavaren.
  • Den ideella rätten innebär att upphovsmannen skall anges då verket görs tillgängligt för allmänheten tex fotografens namn vid en bild. I den ideella rätten ligger också att verket inte får användas på ett sätt som kan vara kränkande mot upphovsmannen.

Upphovsrätten gäller som sagt litterära och konstnärliga verk. Exempel på sådana verk är romaner, tidningsartiklar, läroböcker, musikaliska verk, filmer, målningar, fotografier, datorprogram, skulpturer och byggnadskonst.

För att skyddet ska gälla krävs ingen registrering, men det konstnärliga eller litterära verket måste ha en så kallad "verkshöjd". Med detta menas att verket måste vara unikt och att tex två oberoende personer inte skulle kunna fram- ställa samma verk. Att använda copyright eller symbolen för detta har enligt den svenska lagen ingen betydelse för att upphovsrätten ska gälla. Kan dock ändå användas för att markera att materialet är skyddat enligt upphovsrättslagen.

Det upphovsrättsliga skyddet uppstår när verket är skapat och varar till 70 år efter upphovsmannens död.

Tänk på att upphovsrätten inte skyddar fakta, idéer eller metoder. Det som skyddas är den personliga prägel som verket fått tex utformning, språket, idéinnehåll, utförande, sammansättning.

Vem är upphovsman?

Upphovsrätten tillhör alltid en eller flera fysiska personer. Ibland skapas ett verk av flera personer tillsammans. I dagens multimediapresentationer kan flera personer vara inblandade. Någon svarar för text, en annan för bilder och en tredje för ljud. Om det går att särskilja har var och en upphovsrätt till sin del, i annat fall är alla tre att betrakta som upphovsmän till helheten och har gemensam rätt till denna.

Efter det att upphovsmannen dött, i fallet med flera upphovsmän den som sist avlidit, är verket skyddat i 70 år. Upphovsrätten övergår till de efterlevande då upphovsmannen avlidit.

Det är viktigt att komma ihåg att rätten till att använda verket kan överlåtas, helt eller delvis, på tex ett förlag.

När det gäller personer som är anställda i olika typer av företag och där "skapar verk" övergår oftast upphovsrätten till företaget genom det anställningsavtal som gjorts. Den ideella rätten brukar dock kvarstå, dvs vem har skrivit texten, tagit fotot etc. och brukar skrivas ut då materialet publiceras.

Det gäller att vara tydlig då avtal skrivs. En frilansjournalist säljer sitt text- material till en tidning för dess tryckta upplaga - då får inte tidningen lägga ut texten på Internet i dess nätupplaga om inte avtal om detta gjorts.

En person kan få upphovsrätten till ett samlingsverk. Genom att samla material från andra upphovsmän, mot tillstånd och oftast också mot ersättning, kan nya verk skapas som har s k verkshöjd.

De som gör sammanställningar av information i kataloger, databaser etc. har ett 15-årigt skydd från det att arbetet framställdes.

Några undantag

Det är tillåtet att citera ur verk som är offentliggjorda. Men man får bara citera i en sådan omfattning som kan motiveras av sammanhanget och då i överensstämmelse med god sed tex angivande av källa, att inte använda citatet för att "försköna" sin egen text.

När det gäller undantag är också rätten att framställa ett enstaka exemplar för eget bruk tex spela av en låt, spara en bild på den egna datorn, kopiera en text. Detta undantag gäller inte datorprogram.

För undervisningsändamål kan fotokopiering utav material få göras under förutsättning att ett avtal gjorts med organisationen Bonus-Presskopia som är en ekonomisk förening och består av 16 bransch- och intresseorganisationer. I dessa organisationer finns olika typer av upphovsmän svarande för texter, noter, bilder, press etc.

Läs mer

Det finns mycket information inom området. Här följer ett antal adresser på Internet som kan vara lämpliga att studera. Organisationerna i bokstavsordning:

ALIS; Administration av litterära rättigheter
www.alis.org

BLF; Bildleverantörernas förening
www.blf.se

Bonus-Presskopia;
www.b-pk.se

BUS; Bildkonst Upphovsrätt i Sverige
www.bus.se

Copyswede
www.copyswede.se

Svenska Läromedel
www.svenskalaromedel.se

FST; Föreningen Svenska Tonsättare
www.fst.se

SLFF; Läromedelsförfattares Förbund
www.slff.se

Dataspelsbranschen, Swedish Games Industry
www.dataspelsbranschen.se

SAMI; Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation
www.sami.se

SFF; Sveriges Fotografers Förbund
www.sfoto.se

SFF; Sveriges Författarförbund
www.forfattarforbundet.se

STIM; Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
www.stim.se

Till slut: Vill du läsa lagen så klicka här