Framtidens företag

Det forskarna presenterar idag brukar ha omsatts i praktisk användning efter ett tiotal år. Vi kan konstatera att forskning som handlar om gener, proteiner med mera leder till nya läkemedel och förbättrade och modifierade grödor. Denna forskning och utveckling kommer säkert att vara fortsatt kraftfull. Nanotekniken ska på olika sätt förändra vår vardag i framtiden påstår forskarna. Satsningar på nya energikällor och effektivisering av dessa kommer också att ha hög prioritet eftersom det påverkar mycket av annat företagande. Men låt oss delvis bortse från dessa lite mer ”spetskompetensföretag” som naturligtvis kommer att finnas, men ändå inte vara de som dominerar marknaden i vårt land om ett tiotal år.

Framtidsbranscher
För att se inom vilka branscher framtidens företag kommer att verka får vi se på vilka behov vi som konsumenter kommer att ha. Låt oss helt enkelt utgå från våra grundläggande behov med boende, mat, omvårdnad och så vidare till vårt behov av att ”förverkliga oss själva” genom olika slag av upplevelser.

När det gäller boendet kan vi inte förvänta oss att det hänt särskilt mycket om tio år. Byggandet (även förtätning och renovering) av nya bostäder sker främst i de ”heta” regionerna, det vill säga i och runt storstäderna och på universitets- orterna. Ungefär som dagens tempo kan man nog tänka sig. Något markant ökning av företagen i denna sektor lär det förmodligen inte bli. Snarare kan det bli på det viset att företag från främst andra länder kring Östersjön kommer hit och utför uppdrag. Även prefabricerade hus kan komma att tillverkas i andra länder, transporteras hit och monteras av utländska företag.

För större företag kommer vissa infrastruktursatsningar att finnas. Dessa arbeten upphandlas och vem som kommer att utföra dessa är svårt att veta. Mycket resurser kommer också att behöva läggas på våra föråldrade vatten- och avloppssystem.

Mat behöver vi naturligtvis. Den svenska livsmedelsindustrin har gått på knäna en längre tid. Att transportera mat från kontinenten, eller för den delen hela världen, är inga problem. Transportkostnaderna, i förhållande till produkternas värde, är trots förmodade ökade energikostnader en mycket liten del av varans värde. Utbudet av produkter är minst sagt enormt. Vissa små nischföretag kan finna sina kunder men ser vi till helheten har nog företag inom hela livsmedelskedjan det mycket tufft i framtiden.

Tittar vi på vårt behov av ”prylar” är trenden tydlig. Tillverkningen kommer inte att ske i Sverige i någon högre grad. Kläder, skor, elektronik, möbler, cyklar, leksaker, bilar – ja vi kan ta nästan vad som helst, kommer att importeras. Massproduktion av varor kommer inte att ske i Sverige.

Däremot kommer massaproduktion d.v.s. papperstillverkning, sågat timmer, gruvor och stålverk att producera för fullt. Våra basnäringar som bygger på inhemsk råvara fortsätter förmodligen att producera med högsta kapacitet. Runt dessa basnäringar frodas olika service- och tjänsteföretag som t.ex. skogsavverkningsföretag, transportföretag, underhållsföretag.

Vi tror att en stor del av det vi kallar tillverkningsindustri kommer att finnas i andra länder i framtiden. Den andra stora sektorn, förutom offentlig verksamhet, är service och tjänster. Företag inom denna sektor har ökat under en lång följd av år. Många är de konsultföretag som med sina olika specialiteter riktar sig mot både privatpersoner och andra företag. De hjälper oss att spara energi, förmedlar tjänster av olika slag, städar och renoverar, tar hand om våra husdjur då vi är ute och reser, utbildar och förnöjer oss för att ta några exempel. Vi kan säker förvänta oss att denna sektor kommer att fortsätta växa och att nya typer av företag också växer fram. Och vi får inte glömma att även i framtiden måste det finnas personer som lagar våra läckande rör eller tak, städar i våra trappuppgångar, delar ut post och paket, fyller på i butikerna och tar betalt.

I detta sammanhang måste utan tvekan Internets betydelse tas upp. Genom sin framväxt har stora strukturomvandlingar skett, och håller på att ske, samtidigt som nya möjligheter ges. Vi går inte till banken eller posten längre för att betala våra räkningar utan gör det via Internet. Mycket av den kunskap och information vi söker hämtas direkt från ”nätet”. Frågor till företag och myndigheter sker genom e-post. Vi tittar i ”resekatalogen”, beställer resan och betalar via Internet. Vi lyssnar på musik, spelar spel, tittar på videosnuttar och ringer via Internet. Vi utbildar oss och söker gemenskap via Internet. Vi letar efter ny bostad och köper/byter/säljer prylar genom förmedlingsföretag som arbetar via webben. Och detta är nu bara början. Ser vi framåt ett tiotal år kan vi säkert förvänta oss att det mesta kan ske i realtid, dygnet runt. Från företag placerade var som helst på Jorden. Din personlige bankman sitter i Indien och jobbar för en tysk bank. Du beställer en taxiresa av ett svenskt företag men där beställningscentralen finns i Estland. Din försäkringsrådgivare sitter i London och programvara till din pc köps från Irland. Men allt har två sidor. Det kan faktiskt vara så att många tjänster kan utgå från Sverige istället. Tjänster där lönekostnaden inte dominerar utan där smarthet, teknik och kunskap är viktiga ingredienser.

Ett område av service- och tjänstesektorn som är en viktig och växande del är upplevelsesektorn. Ordet ”köpfest” kan ha en helt ny betydelse i framtiden. Vi kan nog förvänta oss att handlarna vill ”bjuda upp till fest”. Genom olika ”festarrangemang” vill de hålla oss kvar på köpcentret så länge som möjligt. Nöjda och glada kunder som under många timmar spenderar pengar på prylar men även på restaurangbesök, spa och relaxavdelningsbesök, kortkurs i ”styling” (av bostaden, trädgården, kläderna, ansiktet…) där även en ”coach” kan hyras för att få en personlig ”touch” på det mesta. Köpcentret blir ett köp- och nöjescentra.

Men upplevelser kan vara mycket mer. Vi kommer att frivilligt utsätta oss för strapatser och ”elände”. Klättra omkring i rep uppe i trädkronor, leva som vikingar under en del av semestern, åka på hundslädessafari eller skotercross, köra isracing med begagnade rallybilar, lära oss överlevnadsteknik och självförsvar, flyga luftballong eller paddla kajak i skärgården. Andra kommer att söka tystnaden eller annan avkoppling på anläggningar långt från våra städer eller gå i gourméskola hos några kockar. Vi kommer inte att nöja oss med att sitta hemma och se på TV eller surfa på Internet – vi måste tillfredställa våra sedan urminnes tider nedärvda flockegenskaper, odlar- och jägarinstinkter och skapa oss adrenalinkickar på annat sätt. Det kommer inte att räcka med att gå på krogen, spela fotboll eller gå på gym för att träffa andra människor, utan företag kommer att anordna ”gemensamma strapatser” vilka kommer att skapa både vänskap och kärlek mellan människor. Bönder kommer att hyra ut små markbitar där vi kan förverkliga drömmen om eget odlande – inte för att vi behöver det utan bara för nöjet att själv få producera.

Tar vi Sverige som utgångspunkt har vi stora möjligheter att utveckla en tjänstemarknad som bygger på upplevelser i kombination med traditionell turism. En sektor som dessutom riktar sig till en internationell publik. Vi har naturresurserna, glesbygden, blåbären och midnattssolen i kombination med allemansrätten. En del företag är redan igång, potentialen är stor (enorm) och ”hela sektorn” kommer förmodligen att växa kraftigt under många år.

Återanvändning av resurser kommer förmodligen att vara helt nödvändigt i framtiden. Att metaller, glas, plast, papper med mera redan återanvänds anser vi vara helt naturligt. Begagnade och förbrukade produkter är helt enkelt handelsvaror på precis samma sätt som något nytillverkat. Smarta sätt för att återanvända olika produkter växer fram och nya företag skapas genom detta. Att förmedla begagnade föremål genom ”loppis”, auktionsgodsaffärer, förmedlingsaffärer och liknande har vuxit enormt de senaste åren. Internet och digital fototeknik har i detta sammanhang också stor betydelse genom att begagnade varor lätt kan visas upp och marknadsföras för en stor publik. Varför slänga den gamla datorn eller bokhyllan om nu någon annan ”där ute” skulle vara intresserad att betala några hundralappar för den.

Offentlig verksamhet – eller privat
Hur mycket ska bedrivas i offentlig regi i framtiden? De må vara en ideologiskt betingad fråga men har också en stark prägel utav ekonomi och tillgängliga resurser. Det finns inget som säger att det som drivs genom den offentliga sektorn är bättre, billigare och effektivare än om det hade skett genom ett privat initiativ. Genom att bedriva verksamheter via det offentliga påstås att vi därigenom behandlas lika oavsett inkomst och förmögenhet, kön, etniskt ursprung etcetera. Naturligtvis är det en ren myt. Äldreomsorg, tillgång till hemtjänst och möjlighet till äldreboende varierar starkt mellan olika kommuner. Köerna till olika behandlingar inom sjukvården varierar också beroende på vilket landsting man tillhör. Bor du nära ett universitetssjukhus har du en helt annan sjukvård än om du bor i glesbygd. Kommunala skolor kan skilja sig åt lika mycket som natt och dag. Servicen, tillgängligheten och kostnaden för kommunal service varierar oerhört över landet. Vad som står på ett papper eller lämnad garanti är inte värt särskilt mycket.

En hel del drivs redan i privat regi av det som tidigare mest utförts via kommunala, regionala eller statliga verksamheter. Det är utan tvekan på det viset att personer som arbetar i mindre företag, med ägare och ledning nära sig, har större möjlighet att påverka sin situation på ett bättre sätt. Bättre trivsel, mindre sjukfrånvaro, gruppkänsla, att uppskattning ges för nya kreativa lösningar med mera, är något som framkommer i många undersökningar. Att privatisera allt är naturligtvis inte önskvärt, långt därifrån, men mycket kan göras bra oavsett vem som är huvudman eller äger verksamheten. Med avtal och lagar styr ju det offentliga fortfarande även om det är ett privat företag som sköter parkförvaltningen, rehabiliterar gamla med lårbensbrott, driver skolan eller har hand om hemtjänsten.

Vi blir fler och fler gamla, lever längre och kräver mer. För att tillfredställa allas behov räcker helt enkelt inte skatteintäkterna till. De kommer att räcka till en viss miniminivå för alla men mer blir det inte. Många kommer inte att nöja sig med detta utan betalar extra för att på olika sätt få det bättre. En del av dessa pengar kommer från eget sparande men också från försäkringsavtal som man skaffat sig.

Förmodligen kommer vi om ca tio år att ha betydligt fler privata företag som arbetar med det vi vanligtvis förknippar med offentlig verksamhet.

Stora eller små företag!
Sverige har varit dominerat av stora företag och små företag. Medelstora företag som är vanligt i till exempel Danmark har vi haft betydligt färre av. En viss obalans tycker en del ekonomer eftersom vi varit mycket beroende av förhållandevis få stora multinationella företag. Händer något negativt inom ett stort företag drabbas många. Ericsson är ett exempel där många jobb försvann under en kort tid.

Företag som massproducerar varor i Sverige och behöver mycket arbetskraft kommer i princip inte att existera i framtiden. Den produktionen, vare sig den är standard eller högteknologisk, kommer att finnas i lågkostnadsländer. Stora företag har redan bantat sina staber och köper tjänster från andra företag. Andra företag som exempelvis sköter telefonväxeln, datasupporten, städningen, marknadsföringen, service och underhåll. Det som finns kvar är en kärna bestående av ledningsfunktioner, forskning, produkt- och/eller tjänsteutveckling samt oftast en försäljnings- och marknadsföringsdel med internationellt arbetsfält.

Enligt resonemanget ovan ser det ut som om stora företag blir allt mindre i storlek om vi ser det i ett perspektiv av antalet anställda i Sverige. Företag som utför understödsfunktioner till andra företag behöver inte bli jättar för att klara av detta utan här kan vi förvänta oss en hel del blivande medelstora företag. Något vi också kan förvänta oss är många små företag, betydligt fler än idag. Det finns en tendens att vi kommer att bli ”mångsysslare” i framtiden. Vi kan ”rycka ut” som anställd, förmedlade via ett bemanningsföretag eller något annat förmedlingsföretag, under en viss period. Samtidigt är vi företagare och bedriver handel via en webbutik eller äger en ”minigrävare” och utför uppdrag med att gräva trädgårdsdammar eller liknande åt villaägare. I veckan arbetar vi på det privata sjukhemmet som anställd medan vi till helgen har ett eget företag som bedriver ridutflykter med tio islandshästar. Vad som kommer att vara en persons ”huvudverksamhet” eller ”sidoverksamhet” blir säkert svårt att veta. Men vi kommer att bli duktiga på att specialisera oss och ge våra kunder precis det de efterfrågar. En del av dessa småföretag kommer att hitta en lönsam nisch och växa, inte till några jättar, men kanske till 50 – 100 anställda.

Men liten och ensam är inte alltid stark. Hur gör man då? Förmodligen kommer olika typer av företagsnätverk att växa fram. Ett antal företag som anser sig passa ihop på något sätt bildar ett virtuellt (stor)företag. De marknadsför sig utåt som ett företag men består i grunden av ett flertal företag som samarbetar. En parallell kan väl dras med en huvudentreprenör som när uppdraget utförs har en hel eskader med underleverantörer knutna till sig. Många kommer att vara franchiseföretag där till exempel butiksnamnet och marknadsföringen är gemensam men där ändå varje butik är ett eget företag.

Sammanfattning
Framtidens företag hittar sin nisch, både i nya branscher och i de mer traditionella. De specialiserar sig och ser till att finnas mycket nära kunden, men detta innebär långt ifrån att alltid befinna sig rent fysiskt nära. Anpassning är ett nyckelord. Kunden kan mycket väl vara en del av företagets produktionsresurs. Samarbete med andra företag kommer i framtiden att bli än mer nödvändigt och olika lösningar på nätverk växer fram. Mindre företag skapar tillsammans ”virtuella storföretag” som ska kunna konkurrerar på en större (EU, global) marknad med framför allt olika typer av tjänster. Service och tjänster dominerar företagandet totalt. Viss processindustri och andra verksamheter inom våra basnäringar har fortsatt livskraft.

Expansiva områden blir inom turistnäringen och annan upplevelseverksamhet. Företag som utför tjänster som vi idag benämner ”hushållsnära”, kommer att ha växt till en stor och livskraftig bransch. Tjänster och service som främst bedrivs via Internet, men även genom mobil etc., kommer att ha en mycket stor marknad. De företag som arbetar inom miljö och energisektorn kan också se ljust på framtiden. Fortfarande kommer dock småskaliga lösningar att dominera på olika sätt. Det stora lyftet kommer då vi mer eller mindre kan ersätta olja rakt av och/eller paketera energi i ”supereffektiva” batterier. Men om vi hunnit dit om ca tio år är tveksamt.

Ett annat stort område som troligtvis kommer att expandera inom den privata sfären är service till medborgarna. Mycket av det vi idag får genom den offentliga sektorn kommer att utföras av privata företag. Detta genom att statens totala skatteintäkter inte kommer att räcka till för framtidens behov. Olika försäkringslösningar kommer att växa fram för att avlasta den offentliga ekonomin. Om tio år kommer vi att få se mycket mer av privat drivna skolor, vård- och behandlingshem, äldrevård och äldreboende, rehabiliterings- anläggningar för olika missbrukargrupper med mera.

Företagen kommer att ha en mindre kärna av fasta medarbetare och komplettera denna med människor från ”bemanningsföretag” när behov uppstår. Många fler personer än idag kommer att ha ett eget företag, samtidigt som de finns med i ett ”bemanningsföretags stall” och även genom sitt företag ingår i en ”nätverksorganisation”. Gränsen mellan att vara företagare och anställd kommer mer och mer att suddas ut. Fler och fler av oss kommer att ha ”mer än ett ben att stå på”.

Detta är en tänkbar beskrivning över vilka branscher som är ”heta” i den närmaste framtiden.

Vi på expowera har valt följande områden och funderat lite över hur vi tror det kommer att fungera inom dessa några år framåt i tiden.

• Framtidens köpare
   
• Framtidens marknadsplats
   
• Framtidens företag
   
• Framtidens marknadsföring och försäljning
   
• Framtidens distribution