I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är vår yngsta grundlag och har stora likheter med tryckfrihetsförordningen.

Lagen har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats. Förmedlas något som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om vi skadar staten och samhället genom att publicera något som innebär landsförräderi eller spioneri.
 

Radio, tv, film och nya medier

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. Du kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger din webbplats grundlagsskydd om webbplatsen har en ansvarig utgivare. Det innebär att inte bara massmedieföretag kan grundlagsskyddas utan även organisationer och privatpersoner. Utan en ansvarig utgivare gäller vanlig lagstiftning.

Webbplatser som innehåller exempelvis diskussionsforum och gästböcker omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen eftersom de kan ändras av andra än redaktionen. Om varje inlägg godkänns av redaktionen innan det publiceras är det däremot möjligt att få utgivningsbevis.
 

Ingen censur

Myndigheterna får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio som är det enda massmedium som får förhandsgranskas av staten. Statens medieråd sätter fortfarande en åldersgräns för barn och ungdomar.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

Läs mer om:

Regeringsformen
Successionsordningen 
Tryckfrihetsförordningen
Riksdagsordningen – nästan en grundlag
 

Källa:

riksdagen.se