Säkerhetsåtgärder vid kameraövervakning

Varför måste man ha en hög nivå på säkerhetsåtgärderna?

Därför att lagen kräver det. Bestämmelser om säkerhetsåtgärder, tystnadsplikt och sekretess i kameraövervakningslagen kräver skyddsåtgärder som ger en hög nivå på skyddet av det inspelade materialet.
 

Råd för säkerhetsarbetet

Utgångspunkten när det gäller kameraövervakning är att allt bildmaterial som inhämtas genom sådan övervakning anses vara integritetskänsligt till sin natur. Det innebär att kraven på skydds- och säkerhetsåtgärder är höga redan i utgångsläget.

En viktig princip i samband med kameraövervakning är att övervakningen inte får användas för något ändamål som ligger utanför det som man har bestämt från början (finalitetsprincipen). Det innebär till exempel att man inte får använda kameraövervakning som är avsedd för brottsförebyggande ändamål för att även kontrollera de anställdas prestationer eller liknande. Eftersom kameraövervakning i de allra flesta fall sker för att förebygga, avslöja eller utreda brott eller för att förhindra olyckor är det därför endast för dessa ändamål som det är tillåtet att ta del av inspelat bildmaterial från övervakningen.

När ett brott har begåtts behöver man oftast ta fram relevant bildmaterial och överlämna detta till brottsbekämpande myndigheter, till exempel polisen. När en olycka har inträffat handlar det istället om att ta fram bildmaterial för att kunna rekonstruera händelseförloppet så att man kan analysera händelsen och vidta förbättringsåtgärder. I övrigt bör behovet av åtkomst till it-utrustningen endast bestå i att säkerställa att utrustningen fungerar.
 

Risk- och sårbarhetsanalys

Den som bedriver kameraövervakning bör se över vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas för att upptäcka och skydda bildmaterialet mot obehörig åtkomst eller förlust. För att kunna bedöma vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga behöver man genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Det finns flera etablerade metoder för det. När man använder dessa metoder, särskilt de som baseras på checklistor, är det viktigt att komma ihåg att det ofta är fråga om generella riktlinjer. Styrkan med metoderna är att någon redan har tänkt igenom olika situationer som kan uppstå. Man får stöd så att inte något viktigt glöms bort. Dessutom går man systematiskt till väga när man arbetar efter en redan fastlagd metod. Det finns leverantörer som erbjuder stöd för att vidta lämpliga åtgärder. Dessa har ofta goda kunskaper på området och är experter på hur man gör för att minska skadan.
 

Fysisk säkerhet

It-utrustning som används för att behandla och bevara inspelat bildmaterial från kameraövervakning behöver ha ett tillfredsställande skydd mot stöld och andra händelser som kan leda till att det inspelade bildmaterialet från kameraövervakningen sprids till obehöriga eller förstörs.

Den ansvarige behöver därför se över behovet av till exempel:

• låsutrustning till de utrymmen där it-utrustningen förvaras
• inpasserings- och tillträdeskontroll till de utrymmen där it-utrustningen förvaras
• galler för fönster till de utrymmen där it-utrustningen förvaras
• en fungerande larmutrustning som ska skydda mot inbrott.

Det kan ibland uppstå en konflikt mellan olika skyddsåtgärder. Till exempel kan brandskyddskrav på olåsta dörrar komma i konflikt med krav på inpasseringskontroll. Kravet på att begränsa antalet personer som har åtkomst till systemet kan strida mot kravet på personoberoende när det gäller it-utrustning och system. I sådana situationer måste man vara extra vaksam när man väljer och utformar lämpliga skyddsåtgärder.
 

Portabel it-utrustning

När man använder portabel it-utrustning, som smartphones, surfplattor och flyttbara lagringsmedia, i samband med kameraövervakning är risken särskilt stor för att utomstående kan komma åt inspelat bildmaterial. Därför ställs det särskilda krav på säkerhet när sådan it-utrustning används. Det ska upprättas rutiner för hur den portabla it-utrustningen och det inspelade bildmaterialet ska förvaras. Inspelat bildmaterial från kameraövervakning som lagras på mobila enheter behöver i normalfallet krypteras.
 

Tillträdeskontroll

För att säkerställa att endast behörig personal får tillträde till utrymmen där it-utrustning finns behöver rutiner för tillträdeskontroll upprättas. I samband med kameraövervakning gäller att åtkomst till det inspelade bildmaterialet endast ska ges till så många personer som är nödvändigt för att syftet med övervakningen ska kunna nås. I de flesta fall handlar det om ett fåtal personer. Den som bedriver kameraövervakning ska göra en analys av hur många personer som behöver ha åtkomst till bildmaterialet.

I samband med tillståndspliktig kameraövervakning framgår det ofta av villkoren för övervakningen vilken krets av personer som ska ha tillgång till det inspelade bildmaterialet.
 

Behörighetskontroll

För att förhindra obehörig användning eller åtkomst ska den it-utrustning där inspelat bildmaterial lagras omfattas av ett system för behörighetskontroll när det handlar om större verksamheter. Ett sådant system ska omfatta möjligheter att identifiera användare och bekräfta användarens identitet, exempelvis genom användning av personliga lösenord. Andra tekniker för identifiering, till exempel engångslösenord, aktiva behörighetskort eller biometriska metoder, till exempel fingeravtryck, kan också användas. Syftet med behörighetskontrollen ska vara att inte fler än vad som är nödvändigt har tillgång till bildmaterialet.

Om bildmaterialet, både inspelat och strömmat, är åtkomligt över ett så kallat öppet nät, till exempel internet, ska identifieringen i första hand ske med hjälp av stark autentisering, till exempel e-legitimation, engångslösenord eller aktiva behörighetskort. Det ska finnas rutiner för tilldelning, ändring, borttagning och kontroll av behörigheter.

Kryptering av till exempel ett lagringsmedium, där krypteringsnycklarna är tillräckligt långa och hanteras på ett säkert sätt, kan användas som skydd även när man vill försäkra sig om att personal som behöver fullständiga rättigheter till systemet inte ska kunna ta del av inspelat bildmaterial från kameraövervakning.
 

Behandlingshistorik (logg)

För att kunna kontrollera åtkomsten till det inspelade bildmaterialet bör det finnas en behandlingshistorik (logg) som sparas under en viss tid. Några punkter att tänka på är att en behandlingshistorik

• behövs normalt inte om endast en person använder övervakningsutrustningen
• bör följas upp och skyddas mot otillåtna ändringar
• bör normalt vara så detaljerad att den kan användas för att utreda felaktig eller obehörig användning av inspelat bildmaterial. Behandlingshistoriken bör ange till exempel åtkomst, ändring, utplåning eller kopiering av inspelat bildmaterial.
• bör utformas eller användas så att den inte i sig medför en risk för intrång i användarnas personliga integritet.

En behandlingshistorik har också en förebyggande funktion. Förutsättningen för det är att användarna informeras om att den förs och att den kontrolleras. Det ska finnas en reell upptäcktsrisk för de personer som felaktigt bereder sig åtkomst till det inspelade bildmaterialet.
 

Inloggning och lösenord

När det gäller inloggning och lösenord behöver man tänka på följande:

• Användaridentitet och lösenord ska inte antecknas där andra kan komma åt uppgifterna.
• Lösenord behöver bytas regelbundet.
• Personlig inloggningsidentitet får aldrig överlåtas till någon annan.
• En skärmsläckare med lösenord behöver användas om inte utloggning alltid sker när en arbetsstation lämnas obemannad, även för en kort tid.
• Lösenord behöver vara långa och det är bra att blanda små och stora bokstäver med siffror.
   

Kommunikation

För att förhindra att inspelat bildmaterial från kameraövervakning vid överföring förstörs, ändras, kommer i orätta händer eller förvanskas via nät behöver den som bedriver kameraövervakning införa lämpliga åtgärder för att åstadkomma en tillfredsställande säkerhet för överföringen. För att skydda inspelat bildmaterial från kameraövervakning vid lagring mot att förstöras, ändras, förvanskas eller från att komma i orätta händer behöver obehörig åtkomst från internet till it-utrustning eller lokala nät förhindras.

Genom kryptering förhindrar man att uppgifterna kan läsas eller förvanskas i samband med överföringen. För att kryptering ska ge det skydd som krävs ska krypteringen ske med en allmänt erkänd krypteringsmetod med tillräcklig nyckellängd. Krypteringsnycklar ska hanteras på ett säkert sätt.

Användningen av e-post för att distribuera inspelat bildmaterial innebär stora säkerhetsrisker. Därför bör bildmaterial från kameraövervakning inte skickas okrypterat via e-post. Det kan finnas ytterligare behov av åtgärder och riktlinjer för att minska säkerhetsrisker vid användning av e-post.
 

Utplåning

När fasta eller löstagbara lagringsmedier som innehåller inspelat bildmaterial från kameraövervakning inte längre behövs för sitt ändamål, alternativt att den längsta bevarandetiden enligt meddelat tillstånd har löpt ut, ska det inspelade bildmaterialet raderas på sådant sätt att uppgifterna inte kan återskapas. Observera att kameraövervakningslagen, till skillnad från äldre bestämmelser, inte tillåter att bevarandetiden förlängs för att bildmaterialet har överlämnats till exempelvis brottsbekämpande myndigheter. Däremot kan det vara tillåtet att vidarebehandla uppgifterna med stöd av andra bestämmelser i annan verksamhet hos den som bedriver kameraövervakning, exempelvis personuppgiftslagen eller den registerförfattning som gäller för den aktuella verksamheten.
 

Reparation och service

Reparation och service av övervakningsutrustning där material från kameraövervakning hanteras bör ske på ett sådant sätt att bildmaterialet inte blir tillgängligt för obehöriga. När reparation och service av it-utrustning utförs av någon annan än den som bedriver övervakningen bör bildmaterial från kameraövervakning som finns lagrad på it-utrustningen i första hand raderas eller, om det är möjligt, överföras till annat lagringsmedium. Om man inte kan radera materialet, till exempel för att det ska användas senare, bör ett avtal om säkerhet träffas med serviceföretaget. Ett sådant avtal bör till exempel innehålla bestämmelser om vilka säkerhetsrutiner som ska tillämpas. Syftet med avtalet är att det skydd som ska gälla för bildmaterialet kan upprätthållas även om det tillfälligt har överlämnats till någon annan.
 

Skydd mot skadliga program

Inspelat bildmaterial kan förstöras av skadliga program, så kallad skadlig kod. Användningen av datakommunikation ökar risken för spridning av skadlig kod. Man kan minska risken för att skadlig kod som ofta utnyttjar säkerhetshål i programvaror kan sprida sig i it-utrustningen genom att använda sig av mjukvara från seriösa leverantörer och att ha rutiner för att så snart som möjligt installera programuppdateringar från leverantörerna. Genom att upprätta en särskild policy och rutiner för användande av internet och portabel it-utrustning kan man ytterligare minska risken för att skadliga program kommer in i it-utrustningen.
 

Verifiering av säkerheten

Regelbundna tester är viktiga om man ska försäkra sig om att säkerhetsorganisationen och it-utrustningen fungerar samt för att hitta eventuella brister i säkerheten. Det finns företag som erbjuder tjänster för detta. Dessa företag har kunskap om var brister kan finnas och de har även den tekniska utrustning som krävs för testerna.
 

Läs mer: Kameraövervakningslag (2013:460)

Kameraövervakning på arbetsplatser
Kameraövervakning inomhus i skolor
Kameraövervakning av skyddsobjekt
Kameraövervakning av bensinstationer
Viktiga begrepp i den nya kameraövervakningslagen
Kameror i egen bostad och trädgård
Regler för dashcams eller vindrutekameror
Material från kameraövervakning

 
Källa:

Datainspektionen