Den EU-gemensamma offentliga marknaden handlar upp varor och tjänster för enorma belopp varje år. Det är de olika ländernas offentliga verksamheter (statliga och kommunala myndigheter och liknande) som gör dessa upphandlingar.

I Sverige regleras offentlig upphandling av två lagar:

  • Lagen om offentlig upphandling för upphandlingar inom den klassiska sektorn (klassiska lagen) och
  • lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster för upphandlingar inom försörjningssektorerna (försörjningslagen).

Om upphandlingen överstiger vissa tröskelvärden måste de publiceras i TED som är EU-ländernas databas för upphandlingar.

Källor: Konkurrensverket och Lagarna

Allmänt

Den offentliga upphandlingen i Sverige berör tiotusentals upphandlande myndigheter och enheter.

Värdet av den offentliga upphandlingen uppskattas till omkring 500 miljarder kronor per år.

De offentliga inköpen regleras genom upphandlingslagstiftningen som bygger på gemensamma EU-regler. Syftet med reglerna är att säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital på EU:s inre marknad så att upphandlande myndigheter och enheter i Europa på ett öppet sätt ska kunna utnyttja konkurrensen och tillvarata det offentligas medel på bästa möjliga sätt. Varor och tjänster som lämpar sig för gränsöverskridande handel ska exempelvis kunna erbjudas även leverantör i ett EU-land till en upphandlande myndighet i ett annat EU-land. Reglerna ska därmed skapa möjligheter för leverantörer i olika EU-länder att tävla på lika villkor i varje enskild upphandling. Det säkerställs genomtillämpning av principerna om likabehandling och icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.

För all offentlig upphandling gäller fem grundläggande principer:

  1. Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. Även om den upphandlande myndigheten inte förväntar sig några utländska anbud får den vid utformningen av förfrågningsunderlaget inte införa krav som enbart svenska företag känner till eller kan utföra. Den upphandlande myndigheten får heller inte exempelvis ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge.

  2. Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Alla måste exempelvis få samma information vid samma tillfälle.

  3. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder.

  4. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst ingripande eller belastande för leverantörerna.

  5. Principen om transparens innebär en skyldighet för den upphandlande myndigheten att skapa öppenhet genom att lämna information om upphandlingen och hur den kommer att genomföras. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Därmed blir det förutsebart för leverantörerna vad som är av störst vikt vid valet av leverantör.

De som omfattas av lagarna om offentlig upphandling

De som omfattas benämns upphandlande myndigheter. Dessa är statliga och kommunala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting, vissa offentligt styrda organ (som exempel de flesta kommunala och en del statliga bolag), sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. Även t.ex. kommunala och statliga aktiebolag kallas i lagarna för upphandlande myndigheter.

Upphandlingsstöd

Konkurrensverket ska ge stöd kring alla aspekter av offentlig upphandling inklusive miljö- och sociala hänsyn, innovationsfrämjande upphandling samt bidra till att upphandlingens strategiska betydelse för den offentliga verksamheten stärks.

Läs mer om:

Offentlig upphandling - Klassiska lagen
Offentlig upphandling - Försörjningslagen
Offentlig upphandling - Upphandlingsprocessen