Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget för nästa år. Regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen på hösten. Riksdagen beslutar om statsbudgeten i två steg: först helheten och sedan detaljerna.

Om det inte är valår lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september. Det är några dagar efter att riksdagens arbetsår startat. Är det valår samlas riksdagen senare än annars. Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid för att lämna sitt förslag till statsbudget. Därför kan regeringen vid valår vänta ända till den 15 november med att lämna budgetpropositionen.
 

Innehåller hela statsbudgeten

Regeringens budgetförslag ska innehålla alla delar i statsbudgeten, och regeringen får inte lämna några fler förslag om utgifter och inkomster senare under hösten.

I statsbudgeten finns alla statens inkomster och utgifter som påverkar hur mycket pengar staten måste låna. Kostnaderna för ålderspensionssystemet är de enda statliga utgifter som regeringen redovisar vid sidan av statsbudgeten.
 

500 anslag

Det finns cirka 500 så kallade anslag i statsbudgeten för olika utgifter. Ett anslag är en summa pengar och kan gälla maxtaxa i barnomsorgen eller underhåll av vägar. Genom att lägga olika mycket pengar på olika anslag föreslår regeringen hur statens verksamhet ska se ut i samhället. Anslagen gäller för ett år.

De 500 anslagen i statsbudgeten är grupperade i 27 ämnesområden som kallas utgiftsområden. Riksdagen och regeringen styr statens verksamhet genom bland annat mål för de olika utgiftsområdena.
 

Statens inkomster

Regeringens budgetproposition innehåller inte bara förslag till utgifter utan också en beräkning av hur stora statens inkomster kommer att bli.

Det är inte lika lätt att bestämma statens inkomster som utgifter. Staten får sina största inkomster från olika typer av skatter. Hur stora skatteinkomsterna blir beror på den ekonomiska utvecklingen som kan vara svår att förutse i detalj.

Statens inkomster från skatter beror också på vilka regler som gäller för skatter och avgifter. Dessa regler ändras inte varje år, men regeringens budgetförslag innehåller ofta förslag om att ändra skatter och avgifter.
 

Utgiftstak låser utgifterna

Riksdagens arbete med statsbudgeten innebär att nivån på de statliga utgifterna är låst tre år i förväg av så kallade utgiftstak. Utgiftstaket är en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år.

Utgiftstaket anges i kronor och höjs inte även om kronan blir mindre värd på grund av inflation. Regeringen föreslår varje år i budgetpropositionen ett nytt tak för det sista året i treårsperioden enligt ett rullande schema.

Riksdagen beslutar om utgiftstak för de kommande tre åren samtidigt som man beslutar om hur höga statens totala utgifter får vara nästa år. Med utgiftstaket får riksdagen och regeringen bättre kontroll över hur utgifterna förändras och tvingas ta hänsyn till hur olika beslut påverkar utgifterna i framtiden.

Utgiftstaket gäller för alla utgifter i statsbudgeten utom räntorna på statsskulden. Räntorna på statsskulden skiljer sig från andra utgifter eftersom staten inte kan påverka dem. Utgiftstaket gäller också för ålderspensionssystemet, som inte ingår i statsbudgeten.

Det är svårt att veta exakt hur statens utgifter kommer att förändras tre år framåt. Därför ska nivån på utgiftstaket vara något högre än summan av alla utgifter. Då finns det ett litet utrymme för oförutsedda ökningar av utgifterna utan att utgiftstaket måste överskridas. Det kallas budgeteringsmarginal. Om riksdagen utnyttjar budgeteringsmarginalen ökar också statens utgifter.
 

Utgiftstaket kan överskridas

Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett så kallat riktlinjebeslut. Det betyder att riksdagen inte är bunden av någon lag som säger att statsbudgeten inte får överskrida utgiftstaket.

Riksdagen kan när som helst ompröva ett redan beslutat utgiftstak. Det kan till exempel bli aktuellt om det blir regeringsskifte efter ett val. Då kan den nya regeringen lägga fram förslag om ett nytt utgiftstak som riksdagen får ta ställning till.

Även om utgiftstaket kan ändras är det ett starkt löfte från den sittande regeringen. Regeringen lovar att föra en politik som gör att statens utgifter håller sig inom utgiftstaket.
  

Oppositionspartiernas budgetförslag

Oppositionspartierna redovisar sina motförslag till regeringens budgetförslag i motioner. De brukar lämna in särskilda ekonomisk-politiska motioner där de ger en samlad presentation av sina budgetalternativ.

Oppositionspartierna talar om hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill fördela utgifterna på olika utgiftsområden. Förslagen brukar kallas för skuggbudgetar. Partierna redovisar också i sina ekonomisk-politiska motioner vilka skatter och avgifter de vill ändra och hur olika reformer de vill genomföra ska betalas.

De mer detaljerade budgetförslagen finns i partiernas särskilda skatte- och anslagsmotioner. Förslagen om statsbudgetens utgifter redovisar de oftast med en motion per utgiftsområde.
 

Så beslutar riksdagen om statsbudgeten

Regeringen har lämnat sina förslag i budgetpropositionen till riksdagen. Partierna och ledamöterna i riksdagen har lämnat sina motförslag under allmänna motionstiden. Då är det dags för riksdagens utskott att bearbeta alla förslag innan kammaren beslutar om statsbudgeten. Det gör riksdagen i två steg: först helheten och sedan detaljerna i budgeten.

Riksdagen har ett särskilt sätt att besluta om budgetpropositionen och motionsförslagen som kallas rambeslutsmodell. Den innebär att riksdagen först beslutar hur stora statens utgifter får bli totalt och hur mycket vart och ett av de 27 utgiftsområdena får kosta.

Genom detta beslut låser riksdagen nivån på utgifterna för hela budgeten och för varje utgiftsområde. Utgiftsnivån för utgiftsområdena fungerar därefter som en ram som inte får överskridas när riksdagen senare på hösten beslutar om anslagen inom varje utgiftsområde.
 

Skatter och avgifter

När riksdagen beslutar om ramarna för statsbudgetens utgifter bestämmer man också vilka skatter och avgifter som ska gälla. På så sätt vet riksdagen ungefär hur stora statens inkomster kommer att bli och kan också beräkna hur mycket staten behöver låna.

Skatteinkomsterna är svåra att bestämma exakt eftersom de beror på den ekonomiska utvecklingen som kan vara svår att förutse. För statens inkomster beslutar riksdagen därför bara om en beräkning och inte om en ram, som man gör för utgifterna.
 

Oppositionens motförslag

Riksdagen beslutar om alla utgiftsramar och skatteförändringar som ett paket. De partier i riksdagen som inte stöder regeringens förslag måste lägga fram sina motförslag på samma sätt.

Det räcker alltså inte att oppositionspartierna har majoritet kring en enskild fråga i budgeten för att kunna fälla ett förslag. De måste enas om ett helt paket av förslag. De olika paketen ställs sedan emot varandra när riksdagen beslutar.
 

Steg I: Förslag till utgiftsramar för budgeten

Alla förslag till riksdagen måste förberedas i något av riksdagens 15 utskott innan ledamöterna fattar beslut i kammaren. När utskotten ska förbereda beslutet om ramar för de 27 utgiftsområdena spelar finansutskottet en nyckelroll.

Andra utskott har ansvar för sina utgiftsområden. Varje utskott kan tala om för finansutskottet vad det tycker om regeringens och oppositionspartiernas förslag till ramar för utskottets utgiftsområden. Det kallas yttranden.

Utskotten kan också föreslå att ett utgiftsområde ska få mer eller mindre pengar eller att pengar ska flyttas mellan olika utgiftsområden. Utskottens förslag får också påverka hur stora inkomster staten kommer att få.
 

Finansutskottets förslag till utgiftsramar

När alla utskott har lämnat sina förslag bearbetar finansutskottet dem och lägger ihop dem till ett samlat förslag om ramar för statsbudgeten och utgiftsområdena. Finansutskottets förslag kallas betänkande.

Ledamöterna debatterar och beslutar om finansutskottets förslag i riksdagens kammare omkring den 20 november. Med sitt beslut har riksdagen bestämt:

  • utgiftstaket för vart och ett av de kommande tre åren
  • de totala utgifterna för nästa års budget
  • hur mycket pengar varje utgiftsområde får nästa år
  • vilka skatter och avgifter som ska ändras nästa år
  • en beräkning av statens inkomster för nästa år.

Nu återstår att mer i detalj bestämma hur utgifterna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det gör riksdagen i andra steget av budgetarbetet.
 

Steg II: Förslag om verksamheter och anslag

I det andra steget av riksdagens arbete med statsbudgeten börjar de olika utskotten med att bearbeta regeringens och oppositionspartiernas förslag om hur pengarna ska fördelas på olika utgifter inom varje utgiftsområde.

Utskottets förslag för ett utgiftsområde ska samlas i ett och samma betänkande. Det är för att riksdagen ska besluta om anslagens storlek och hur pengarna ska fördelas mellan anslagen i utgiftsområdet genom ett beslut. Ett utgiftsområde får alltså inte delas på flera utskott eller flera beslut.
 

Utskotten kan flytta pengar

Utskotten kan prioritera annorlunda än regeringen gjorde i budgetpropositionen och flytta pengar mellan olika anslag inom utgiftsområdet. Men utskotten får inte lägga fram förslag som kostar mer än riksdagen bestämde för utgiftsområdet i det första steget av budgetarbetet.

Om ett utskott vill ta ett eget initiativ eller säga ja till ett motionsförslag måste utskottet räkna ut vilka effekter det skulle få på statens ekonomi. Vill utskottet höja vissa utgifter måste andra utgifter minska. De ledamöter i utskottet som tycker annorlunda än majoriteten får inte heller lämna motförslag, reservationer, som kostar mer än riksdagen bestämt för utgiftsområdet.
 

Klart i december

Ett utskott kan komma fram till att det behövs mer pengar för ett utgiftsområde och att utgiftsramen därför behöver utökas. Situationen kanske har ändrats efter att riksdagen först beslutade om utgiftsramen.

Utgiftsramen kan bara öka efter att riksdagen har beslutat om det på förslag av finansutskottet. Finansutskottet kan då undersöka om riksdagen samtidigt ska minska ramen för något annat utgiftsområde. Finansutskottet och riksdagen ska alltså alltid bestämma hur ökade utgifter ska finansieras.

Utskotten är klara med sina förslag om anslag inom utgiftsområdena i början av december. Riksdagens kammare debatterar och beslutar sedan om förslagen under december. När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen nästa års statsbudget och överlämnar den till regeringen dagarna före jul.
 

Läs mer om:

Ekonomiska vårpropositionen
Ändringsbudgetar
Riksdagens uppgifter
  

Källa:

riksdagen.se