Då ett företag med anställda går i konkurs är det inte säkert att det finns pengar som räcker till de lönefordringar som de anställda har. Trots att de anställda har Allmän förmånsrätt är det långt ifrån säkert att konkursboets tillgångar räcker för att betala de anställda.

Därför finns en statlig lönegaranti som ger ett löneskydd både vid konkurs och vid företagsrekonstruktion. Att lönegarantin även gäller vid företagsrekonstruktion har sitt ursprung i att företag tidigare, innan lönegarantin även kom att gälla företagsrekonstruktion, kunde påverkas till att gå i konkurs istället för att försöka rekonstruera företaget. Företaget valde konkurs därför att en del av konkursen kunde finansieras av lönegarantimedel.

Det som styr den statliga lönegarantin är Lönegarantilagen (SFS 1992:497).

1 §Staten svarar enligt denna lag för betalning av arbetstagares fordran (statlig lönegaranti) hos en arbetsgivare som
1. har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land,
2. är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller
3. i ett annat land i Europeiska unionen (EU-land) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens.Lag (2009:1442).

2 §Om konkursen har inträffat i ett annat nordiskt land, lämnas betalning enligt garantin endast för en sådan fordran som avser anställning med övervägande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden.Lag (1997:204).

2 a §I fall som avses i 1 § 3 lämnas betalning enligt garantin endast om arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utför eller utförde sitt arbete främst i Sverige.
Om arbetsgivaren har försatts i konkurs i Sverige och arbetstagaren utför eller utförde sitt arbete för arbetsgivarens räkning främst i ett annat EU- eller EES-land lämnas inte betalning enligt garantin.Lag (2005:681).

Anställd som har en lönefordran på företaget som gått i konkurs (eller är under företagsrekonstruktion) anmäler sin fordran till konkursförvaltaren. Det är konkursförvaltaren som bestämmer om en anställd är berättigad till ersättning ur lönegarantin. Om konkursförvaltaren inte anser att en anställd är berättigad till ersättning ur lönegarantin kan vederbörande prata med kronofogdemyndigheten som har tillsynsansvaret över konkurser. Som sista utväg kan den anställde, om han anser sig ha rätt, begära överprövning av beslutet. För att överpröva måste en stämning lämnas in mot staten som kommer att företrädas av kronofogdemyndigheten. Den anställde ska lämna stämningsansökan hos den tingsrätt som hanterar företagets konkurs.

När det gäller ersättning under den uppsägningstid någon har rätt till, är det bara den tid som står i lagen om anställningsskydd som gäller. Många gånger är den tiden kortare än det som avtalats.

Ett krav för att lönegarantin ska gälla är att den anställdes lönefordring förfallit till betalning under de sista åtta månaderna av anställningstiden.

Det är länsstyrelserna som ansvarar för utbetalningen av de statliga lönegarantipengarna. Utbetalningen sker efter det att ett skriftligt beslut har kommit in från konkursförvaltaren till länsstyrelsen.

Läs mer om:

Konkursbeslutet
Konkursförfarandet
Näringsförbud
Tillgångar & Skulder
Förmånsrätt
Avskrivning av konkurs
Utdelningsförfarandet
Preskription
Tillsyn & Överklagan