Den nya och den gamla ekonomin (förändrad ekonomi)

Bland ekonomer är det inte ovanligt att man pratar om den nya och den gamla ekonomin. Det finns naturligtvis ingen strikt gräns utan det har självfallet varit en naturlig utveckling men där teknologiska språng under de senaste åren gjort att bland annat marknadsföringsarbetet och kommunikationen med kunderna har förändrats.

Kort kan vi säga att under mitten av 1900-talet tillverkade företag produkter och utförde tjänster där marknadens behov kändes omättliga. Hushållen fick det allt bättre och började konsumera än mer. Särskilt mycket marknadsföring behövdes inte. Företag växte och nya företag började bearbeta olika marknadssegment. Behoven blev mer och mer differentierade – man nöjde sig inte med en bil utan nu skulle den vara av en viss storlek, vara säker, kunna kombineras med att transportera större godsmängder o.s.v. Utbudet av varor och tjänster började på många håll överstiga efterfrågan. Konkurrensen hårdnade och pengar som lades på marknadsföring och kommunikation med kunderna blev en allt större andel av företagens kostnader. Under de sista årtiondena av 1900-talet var marknadsföring och försäljning ”big business”. Företagen började ”kriga” om kunderna.

Men nu började det hända stora saker. De flesta började höra ordet globalisering i olika sammanhang. Starka globala krafter hade börjat verka. Handelsavtal som strävade mot att sänka eller helt slopa tullar slöts. Avregleringar på olika områden. Stater började minska sina stöd för att hålla inhemska ”men på sikt dödsdömda” företag under armarna. Nya ekonomier i Asien växte sig allt starkare och började ta över mer och mer av den fysiska produktionen av varor. Konkurrensfördelen var i början billig arbetskraft men har efterhand också kommit att innefatta kunskap, forskning och utveckling. Sydkorea, Kina och Indien är exempel på länder där en betydande del av jordens konsumtionsvaror numera produceras.

Företagen hängde också med i denna globalisering. Större företag blev ännu större och deras produktion började ske där det var billigast att tillverka. De tänkte globalt i allt de företog sig – huvudkontor i ett land, produktionsenheter och sammansättningsfabriker i kanske dussin länder och så vidare. Transportkostnaderna i förhållande till varans pris blev mer och mer försumbar. Enorma containerfartyg började gå i skytteltrafik mellan produktionsplatserna och konsumtionsmarknaderna i främst Nordamerika och Europa.
 

Den digitala revolutionen

Och så kom det teknologiska språnget som gjorde att allt förändrades – och det snabbt. Vi blev ”digitaliserade”. Internet vävde samman oss över hela globen. Vi blev mobila och ”trådlösa” – telefon, dator etc. Vi fick bredband vilket medförde överföring av stora datamängder. Alla dessa förändringar skapade nya beteenden och därmed nya utmaningar för företagen. Maktbalansen på marknaden förändrades riktigt ordentligt. Här följer exempel på vad den ”digitala revolutionen” åstadkommit:

  • Konsumenterna har fått stor makt. Det har blivit lättare att skaffa kunskap, göra jämförelser, söka alternativ.
     
  • Det lilla företaget kunde helt plötsligt arbeta på den globala marknaden. Den geografiska räckvidden blev större. Med smarthet och snabbt agerande kunde de börja utmanövrera redan etablerade storföretag.
     
  • Utbudet av varor och tjänster blev i ett slag enormt mycket större genom att alla företag med lätthet kunde sprida sin information. Till och med globalt om man så ville.
     
  • För alla blev uppdaterad och bättre marknadsinformation tillgänglig. För konsumenterna, för inköpare, för handlare med värdepapper etc. Information många gånger tillgänglig i realtid.
     
  • Nya marknadsföringskanaler har skapats eller utvecklats än mer. Internet används allt flitigare, mobiltelefonmarknaden börjar utnyttjas, utbudet av ”specialiserade” TV-kanaler har ökat kraftigt etc.
     
  • Mängder med information och kunskap finns lätt tillgängligt.
     
  • Med lätthet går det att skapa tvåvägskommunikation med kunder.
     
  • Möjligheten att skräddarsy erbjudanden mot en enskild kund har blivit stora.
     
  • Information till kunder kan mycket snabbt distribueras och kostnaden för detta är nästan försumbar.
     
  • Företag har fått bättre möjlighet att rekrytera medarbetare. De kan t.ex. genom den egna webbplatsen berätta vilka jobb som finns lediga.
     
  • Företagens interna kommunikation mellan personer, enheter, säljavdelningar, tjänsteutförare, serviceavdelningar, produktionsanläggningar etc. har blivit mycket effektivare.
     
  • Mycket av logistikhantering har kunnat förbättras. GPS som berättar var transporten befinner sig, paket som passerar scanningspunkter och där kunden direkt kan se var de befinner sig.
     
  • Interaktionen, kontakt- och informationsutbyte, mellan olika led i en distributionskedja har blivit effektivare.
     
  • Nya affärsmöjligheter har skapats. Led i distributionskedjan har kunnat plockas bort. Vi har fått sökmotorföretag, e-handelsföretag, streamingtjänster,  webbdesigners och spelutvecklare för att bara ta några exempel.
     
  • Nya och etablerade företag har kunnat sälja och distribuera sina produkter och/eller tjänster på nya sätt. En film eller ett musikstycke behöver inte ta vägen över en cd eller dvd. Teatergruppen kan sälja sin föreställning i realtid genom att ”direkt” visa den över webben – lokalen sätter inte sin begränsning i antal ”besökare”. Advokater, ekonomer med flera kan sälja sina tjänster genom att digitalt överföra sin kunskap.
     
  • Privatpersoner har börjat handla med varandra på ett smidigt sätt. Med hjälp av nya företag kan de lätt kommunicera sina produkter och tjänster över stora geografiska områden eller till särskilda kundgrupper, de kan auktionera ut sina produkter, söka samlare o.s.v. Tjänsteföretag som effektiviserar och säkrar bytet av pengar hjälper också till.
     
  • Jordbrukare, fiskare med flera, kan minut för minut följa vädersystems utveckling och agera utifrån den kunskapen.
     

Fortsättning nästa sida >>>>>