|
BAS-kontoplanen utvecklades
under 1970 talet av dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF)
och Sveriges Industriförbund. Sedan dess har den utvecklats i olika steg
för att under senare år bli EU-anpassad. Den uppdateras (justeras)
ständigt och sista versionen går att hitta på följande länk
www.bas.se
Det vi har lagt upp är BAS 2010. BAS-kontoplanen är helt anpassad till bokföring via
dator. Kopplingar mellan deklarationsblanketter och BAS-kontoplanen
(så kallade SRU-kopplingar) kan laddas ned som pdf- eller xls-fil från
www.bas.se
BAS-kontoplanen innehåller många
konton för att passa olika företagstyper och verksamhetsinriktningar.
För mindre företag finns det "bantade" versioner att tillgå.
Det gäller annars att välja ut de konton företaget behöver och på så
sätt göra sin egen version utav BAS-kontoplanen. Företagen kan efter
sina behov skapa egna konton i t.ex. kontogrupperna 40 till 45 som handlar
om "Inköp av varor och material". BAS-kontoplanen finns
även anpassad till ett flertal branscher.
BAS-kontoplanen är uppbyggd på fyra huvudprinciper enligt
följande
- För affärsredovisning. Det vill säga registrering av företagets
affärs- händelser.
- För dubbel bokföring. Innebär att samtliga affärshändelser
ska registreras med lika stora belopp i debet och kredit.
- För att vara anpassad till Bokföringslagen (BFL) och
Årsredovisningslagen (ÅRL).
- På ett sådant sätt att resultatkontona är indelade efter inkomst- och utgiftsslag.
Kontoplanens uppbyggnad
I kontoplanen har varje affärshändelse fått ett eget kontonummer.
Genom att kontoplanen är decimalklassificerad är det lätt att hitta
rätt, både för den som gör bokföringen manuellt och för
datorer. Ett konto består av en fyrställig sifferkombination och
uppbyggnaden är enligt följande:
| 1 |
Första siffran i kontot anger kontoklass. |
| 14 |
De två första siffrorna anger kontogrupp. |
| 1400 |
Om kontots två sista siffror är nollor anger de ett grupp-
konto. Betyder att endast ett konto används för alla
transaktioner som hör till kontogruppen. |
| 1430 |
Om kontots sista siffra är en nolla betyder det ett huvud-
konto. |
| 1437 |
Om kontots sista siffra är 1-9 innebär det ett under-
konto till ovanstående huvudkonto. |
Genom denna konstruktion blir det lätt att se på vilken nivå kontot
är grupperat. Låt oss ta lager i kontoklassen Tillgångar som exempel.
| 1 |
Kontoklass |
Tillgångar |
| 14 |
Kontogrupp |
Lager och pågående arbeten |
| 1400 |
Gruppkonto |
Lager |
| 1430 |
Huvudkonto |
Lager av halvfabrikat |
| 1431 |
Underkonto |
Lager av köpta halvfabrikat |
| 1432 |
Underkonto |
Lager av egentillverkade halvfabrikat |
Det går att redovisa på gruppkonton men detaljnivån blir då inte
speciellt hög. De allra flesta företag använder sig av både
huvudkonton och underkonton. Genom den högre detaljnivån fås betydligt
mer information ur redovisnings- systemet vilket underlättar företagets
analyser och strategiska planering.
Kontoklasser
De kontoklasser som BAS-kontoplanen är uppbyggd av sammanfaller med
huvudgrupperingarna i balans- och resultaträkningen. Följande
kontoklasser används:
| 1 |
Tillgångar |
| 2 |
Eget kapital och skulder |
| 3 |
Rörelsens inkomster och intäkter |
| 4 |
Utgifter och kostnader för varor, material och vissa
köpta tjänster |
| 5-6 |
Övriga externa rörelseutgifter och kostnader |
| 7 |
Utgifter och kostnader för personal, avskrivningar
mm. |
| 8 |
Finansiella och andra inkomster/intäkter och
utgifter/kostnader |
Det
finns ytterligare två kontoklasser,
kontoklass 0 och kontoklass 9. De används bara för internt bruk och i de
flesta fall av större företag.
Ladda hem en kontoplan
Som vi beskrev i början kan du hämta hem den senaste versionen av
BAS-planen från www.bas.se.
Du har flera alternativ beroende på vad du är ute efter.
Du kan ladda ned en komplett BAS-plan som pdf eller för excel. Om du är
enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut – K1, finns
det en variant för dig. Både som pdf och excel-fil.
Om du jämför ett litet företag, du själv kanske, med ett större företag
så har ni olika behov av att utnyttja kontonummer. För dig kanske kontot
5900 räcker i bokföringen medan ett storföretag kanske till och med har
underkonton till de som visas här nedan som exempel (59 Reklam och PR).
5900 Reklam och PR (gruppkonto)
5910 Annonsering
5920 Utomhus- och trafikreklam
5930 Reklamtrycksaker och direktreklam
5940 Utställningar och mässor
5950 Butiksreklam och återförsäljarreklam
5960 Varuprover, reklamgåvor, presentreklam och tävlingar
5970 Film-, radio-, TV- och Internetreklam
5980 PR, institutionell reklam och sponsring
5990 Övriga kostnader för reklam och PR
Källa,
BAS-kontogruppen
Sök på expowera:
|