|
Följande material från Skatteverket. Den som bedriver näringsverksamhet
ska själv betala in sin preliminär- skatt och sina socialavgifter. Som
anställd är det arbetsgivaren som gör detta och den anställde har en
A-skattsedel. För att kunna få en F-skatt- sedel finns vissa krav.
Egenavgifter är samlingsnamnet på de socialavgifter som företagaren
själv betalar in till staten.
Företagare som bedriver näringsverksamhet i enskild firma har
som regel F‑skattsedel. Det innebär att företagaren själv betalar
sina skatter och socialavgifter (egenavgifter) varje månad.
Den som både har enskild firma och anställning ska ha både F-
och A-skatt, s.k. FA-skatt. Då gör arbetsgivaren skatteavdrag och
betalar arbets- givaravgifter på lönen som vanligt medan företagaren
själv betalar skatten och egenavgifterna för näringsverksamheten.
F-skattsedeln får endast användas i näringsverksamhet.
Juridiska personer som aktiebolag och handelsbolag har
normalt F-skatt. Även ett bolag kan dock ha A-skatt, och då ska
uppdragsgivare göra skatteavdrag.
Är du delägare i ett handelsbolag ska du normalt ha
särskild A-skatt (SA‑skatt), så att du själv betalar in skatt
och egenavgifter på din del av vinsten i handelsbolaget. Om du är
delägare i ett aktiebolag ska du normalt ha A-skatt.
Oavsett om du har A- eller F-skatt ska skatten du betalar in löpande
under året så långt som möjligt överensstämma med din beräknade slutliga
skatt. Man kan inte själv välja att betala in skatten i efterhand.
SA-skatt (särskild A-skatt)
Den som har en A-skattsedel kan även få en debiterad A-skatt, s.k.
särskild A-skatt, enligt särskilt beslut av Skatteverket. Om man då har
en arbetsgivare så gör denne skatteavdrag som vanligt vid
löneutbetalning, men man betalar dessutom själv in den skatt som inte
täcks av skatteavdragen. SA-skatt är vanligast i följande fall:
- Delägare i handelsbolag betalar skatt och egenavgifter på
sin andel av bolagets vinst via SA-skatt.
- Näringsidkare eller företag som inte ansökt om eller kan få
F-skattsedel, eller som fått den återkallad.
- Personer som ska betala skatt för fastigheter, förmögenhet,
kapitalinkomster eller annat som inte täcks av de skatteavdrag
som arbetsgivare, pensionsutbetalare och kreditinstitut gör.
- Den som har en utländsk arbetsgivare utan fast driftsställe i
Sverige och som själv ska betala in skatt och socialavgifter i
Sverige.
Varför behövs F-skattsedeln?
Innehavet av F-skattsedel är av avgörande betydelse både när du
anlitar uppdragstagare och när någon anlitar dig för ett arbete. En
uppdragsgivare ska inte göra skatteavdrag eller betala
arbetsgivaravgifter på ersättningen om mottagaren har F-skatt. Din
F-skattsedel innebär att du är en företagare som själv sköter dina
skatter och avgifter.
Om en uppdragstagare inte har F-skattsedel ska den som betalar
ut arbetsersättning normalt innehålla skatt. Detta gäller även om
mottagaren har enskild firma, är momsregistrerad eller är ett bolag. Om
mottagaren är en fysisk person ska dessutom arbetsgivaravgifter
betalas.
Hur visar du att du har F-skatt?
Din uppdragsgivare måste veta om du har F-skattsedel eller inte
eftersom det avgör vem av er som ska betala socialavgifterna på
ersättningen, vilket normalt påverkar ersättningens storlek. Så här
visar du att du har F-skattsedel.
- Redan när du avtalar om ett arbete skriver du i offerten
eller avtalet att du har F-skatt.
- Skriv ”Innehar F-skattsedel” på varje faktura.
- Du kan även visa upp din F-skattsedel. Uppdragsgivaren
bör då ta en kopia av den.
- Har du FA-skatt måste du åberopa F-skattsedeln
skriftligt vid varje tillfälle, annars gäller A-skattsedeln.
Namn, adress och person- eller organisationsnummer ska också
finnas med på handlingarna för att uppgiften om F-skatt ska gälla. En
uppdragsgivare kan också kontakta Skatteverket och få reda på vilken
skattsedel du har eller få svar via fax genom att ringa servicetelefonen
020‑567 000, direktval 8102.
Om din F-skatt återkallas måste du omedelbart ta bort uppgiften från
dina fakturor och offerter. F-skattsedeln gäller dock i de uppdrag du
redan fått.
Du får inte heller använda din F-skatt när du arbetar som anställd.
Arbetsgivaren är skyldig att skriftligen meddela Skatteverket om en
anställd innehar eller åberopar F-skattsedel.
Kraven för att få F-skatt
Det som krävs för att du ska kunna få en F-skattsedel är följande
- bedriver näringsverksamhet
- har för avsikt att bedriva näringsverksamhet
- har lämnat inkomstdeklaration samt redovisat och betalat dina
skatter och avgifter
Lättare att få F-skattsedel
Från och med årsskiftet 2009 har det blivit lättare att få
F-skattsedel. Det räcker med att ha endast en eller ett fåtal
uppdragsgivare för att uppfylla F-skattkravet.
De nya reglerna innebär att en företagare som startar sin
näringsverksamhet med den tidigare arbetsgivaren som första
uppdragsgivare kan bedömas som självständig näringsidkare och därmed
tilldelas F-skattsedel.
Den som bara jobbar kvar på sitt jobb som förut räknas inte som
näringsidkare. Man kan ha sin gamla arbetsgivare som kund men då krävs
det att det uppdrag man har är tidsbegränsat och avser en viss
arbetsuppgift.
Även den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag till olika
uppdragsgivare vid tillfälliga arbetstoppar kan få F-skattsedel.
I dag finns drygt 750 000 utfärdade F-skattsedlar. Cirka hälften
innehas av fysiska personer, resten av juridiska personer, det vill säga
företag.
Vad är näringsverksamhet?
Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, t.ex. aktiebolag
eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet.
Det går dock inte omvandla löneinkomster till näringsinkomster genom att
fakturera dem via ett bolag.
När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska
tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara
näringsverksamhet. Villkoren är självständighet, vinstsyfte
och varaktighet. Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är
det i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av
uppdragsinkomster eller hobby. När Skatteverket bedömer om den
verksamhet du bedriver är näringsverksamhet prövas alla tre
villkoren tillsammans.
- Självständighet
Vid bedömningen av om verksamheten bedrivs självständigt tas
särskilt hänsyn till vad uppdragsgivaren och uppdragstagaren har
avtalat, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av
uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad
i uppdragsgivarens verksamhet.
- Vinstsyfte
Syftet med verksamheten ska vara att den går med vinst. Det är inget
krav att vinst ska uppkomma första året om du t.ex. måste göra stora
investeringar, men du ska kunna visa att verksamheten kan beräknas
ge ett ekonomiskt överskott på sikt. Hobbyverksamhet, t.ex.
försäljning av produkter från hemslöjd, biodling eller fritidsfiske
saknar ofta förutsättning att ge vinst. Sådan verksamhet redovisar
du som tjänsteinkomst.
- Varaktighet
För att det ska vara näringsverksamhet ska det vara fråga om
yrkesmässig verksamhet, dvs. den bedrivs regelbundet och varaktigt.
Om du bara räknar med att få några enstaka uppdrag anses det inte
som näringsverksamhet även om uppdragen är självständigt utförda och
vinstsyfte finns. Sådana tillfälliga inkomster är normalt
tjänsteinkomster.
När börjar F-skattsedeln att gälla?
En tilldelad F-skattsedel gäller omedelbart. Om den som tar emot en
arbetsersättning har F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms
eller när den betalas ut gäller den i det uppdraget.
Exempel
När du avtalade om att utföra ett svetsarbete i din nystartade firma
hade du inte fått din F-skattsedel, men du har fått den när
uppdragsgivaren ska betala ut ersättningen en vecka senare. Du skriver
”innehar F-skattsedel” på fakturan eller visar upp F-skattsedeln.
Uppdragsgivaren ska då inte innehålla skatt eller betala socialavgifter
på ersättningen.
Hur beräknas F-skatten?
När verksamheten är nystartad lämnar man in en skatte- och
avgiftsanmälan där en preliminär självdeklaration ingår som underlag för
beräkning av F-skatt (eller SA-skatt). Om ingen ny preliminär
självdeklaration lämnas in beräknas sedan skatten nästa år enligt
schablon.
Enskild firma (näringsverksamhet)
De belopp du anger i din skatte- och avgiftsanmälan ligger
till grund för uträkningen av din preliminära F-skatt. Där anges
verksamhetens beräknade "nettointäkt" efter schablonavdrag för
egenavgifter. För att räkna fram beloppet behöver du göra en
uppskattning av dina intäkter och avdragsgilla kostnader för året.
Beloppet du får fram är den beräknade vinsten. Från det beloppet räknar
du av 25 %, som är ett schablonavdrag som ska motsvara de egenavgifter
du får betala.
Momsen ska ingå i F-skatten om du redovisar moms i
inkomstdeklarationen.
Exempel
| Beräknade intäkter (exkl. moms) |
300 000 kr |
| Beräknade kostnader (exkl. moms) |
-100 000 kr |
| Beräknad vinst |
200 000 kr |
| Schablonavdrag för egenavgifter på 25% |
-50 000 kr |
| Nettointäkt efter schablonavdrag |
150 000 kr |
Ett överskott på 200 000 kr ger en skattemässig nettointäkt på 150
000 kr, vilket medför skatter och egenavgifter på ca 91 000 kr. Momsen
tillkommer om du redovisar den i självdeklarationen en gång om året. Om
vi antar att alla företagets intäkter och kostnader belastas med 25 %
moms kommer ytterligare (25 % x 300 000) - (25 % x 100 000) = 50 000 kr
att läggas till F-skatten, som totalt då blir då ca 141 000 kr.
Handelsbolag
Ett handelsbolag eller kommanditbolag betalar ingen skatt på vinsten,
utan det gör du som delägare normalt via en debiterad SA-skatt. Tänk på
att dina uttag ur handelsbolaget inte är avdragsgilla i bolaget när du
beräknar kostnaderna. Skatten beräknas på samma sätt som F-skatten (se
avsnitt ovan). Momsen redovisas alltid i skattedeklaration av
handelsbolaget och påverkar därför inte SA-skatten för delägarna.
Exempel
| Beräknade intäkter i handelsbolaget (exkl. moms) |
600 000 kr |
| Beräknade kostnader i handelsbolaget (exkl. moms) |
-200 000 kr |
| Beräknad vinst i handelsbolaget |
400 000 kr |
| Din andel av vinsten |
200 000 kr |
| Schablonavdrag för egenavgifter på 25 % |
50 000 kr |
| Din nettointäkt efter schablonavdrag |
150 000 kr |
Din nettointäkt utgör tillsammans med dina övriga uppgifter i den
preliminära självdeklarationen underlag för din SA-skatt. Ett överskott
på 200 000 kr ger en skattemässig nettointäkt på 150 000 kr, vilket
medför skatter och egenavgifter på ca 91 000 kr. Även ett handelsbolag
kan ha en debiterad F-skatt (eller SA-skatt), om bolaget t.ex. ska
betala fastighetsskatt eller särskild löneskatt på pensionskostnader.
Bolaget lämnar dessa uppgifter i sin skatte- och avgiftsanmälan.
Aktiebolag
Aktiebolag betalar skatt med 26,3 % av vinsten, samt i förekommande
fall fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader m.m. I
skatte- och avgiftsanmälan anges bolagets beräknade vinst. För att
beräkna beloppet behöver du göra en uppskattning av bolagets intäkter
och avdragsgilla kostnader under året. Tänk på att dina egna löneuttag
och motsvarande arbetsgivaravgifter är avdragsgilla kostnader i
aktiebolaget.
Moms ska ingå i F-skatten om bolaget redovisar moms i
inkomstdeklarationen.
Exempel
| Beräknade intäkter (exkl. moms) |
600 000 kr |
| Beräknade kostnader (exkl. moms) |
-500 000 kr |
| Beräknad vinst |
100 000 kr |
Bolagets beräknade F-skatt för året blir (26,3 % x 100 000 kr) 26 300
kr, som ska betalas månadsvis.
Om bolaget redovisar momsen en gång om året i självdeklarationen
tillkommer momsbelopp. Om vi antar att alla bolagets intäkter och
kostnader belastas med 25 % moms kommer ytterligare (600 000 x 25 %) -
(500 000 x 25 %) = 25 000 kr att ingå i F-skatten, som då blir totalt 51
300 kr.
Hur beräknar man resultatet?
Det är ofta svårt att beräkna resultatet i förväg för ett nystartat
företag. Verksamheten går inte sällan med förlust i början, t.ex. om det
krävs investeringar för att komma igång. Du bör alltid göra en budget
och försöka uppskatta årets intäkter och kostnader och på så sätt
komma fram till ett resultat. Tanken är att den preliminära skatten ska
vara så lik den slutliga skatten som möjligt, så att skatterna inte
betalas i efterhand. Om verksamheten inte beräknas gå med vinst
första året sätter du en nolla i rutan för nettointäkt.
Skulle resultatet inte bli som du trodde när du fyllde i din skatte-
och avgiftsanmälan är det enkelt att ändra genom att lämna in en ny
preliminär deklaration. Du är skyldig att lämna en ny preliminär
självdeklaration om det framkommer att den slutliga skatten kommer att
bli högre än den debiterade preliminära skatten. Kravet på att lämna
preliminär självdeklaration gäller dock endast i de fall skillnaden är
betydande med hänsyn till dina förhållanden. Med betydande skillnad
avses en skillnad mellan den debiterade och slutliga skatten med omkring
30 procent, dock lägst ungefär ett prisbasbelopp (42 800 kr). Preliminär
självdeklaration ska lämnas inom 14 dagar efter det att förhållandena
ändrades. Skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration föreligger
ända fram till den 30 november inkomståret. När Skatteverket räknat ut
den nya skatten får du ett nytt debiteringsbesked.
F-skatt
Ansökan om F-skatt ska göras av samtliga företag som driver näringsverksam-
het. Den preliminära F-skatten räknas fram efter det att du fyllt i och
lämnat in Skatte- och avgiftsanmälan till den lokala
skattemyndigheten (Skatteverket). I den preliminära F-skatten ingår kommunalskatt,
statlig inkomstskatt och egenavgifter. Om du valt att redovisa momsen en gång
om året ingår även den i den preliminära F-skatten.
Eftersom den som har F-skatt själv betalar sin preliminärskatt och
sina social- avgifter ska utbetalaren (kunden) inte göra skatteavdrag
eller betala socialav- gifter.
Egenavgifter
Egenavgifter är samlingsnamnet på de socialavgifter som företagaren
själv betalar in till staten. De ingående sociala avgifterna är:
| |
2012
|
|
2011
|
| Ålderspensionsavgift |
10,21 % |
|
10,21 % |
| Efterlevandepension |
1,17 % |
|
1,17 % |
| Sjukförsäkringsavgift |
5,11 % |
|
5,11 % |
| Arbetsskadeavgift |
0,30 % |
|
0,68 % |
| Föräldraförsäkring |
2,60 % |
|
2,20 % |
| Arbetsmarknadsavgift |
0,37 % |
|
0,37 % |
| Allmän löneavgift |
9,21 % |
|
9,23 % |
| Summa |
28,97 % |
|
28,97 % |
Avgifter inkomstår 2012
Egenavgift till sjukförsäkringen avseende inkomstår 2012 beräknas
enligt följande procentsatser på inkomster upp till och med 7,5 gånger
prisbas-beloppet vid årets ingång.
För försäkrad med 14 dagars karenstid 5,03 %
För försäkrad med 30 dagars karenstid 3,64 %
För försäkrad med 60 dagars karenstid 3,47 %
För försäkrad med 90 dagars karenstid 3,39 %
På inkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet tillämpas procentsatsen
5,11 för sjukförsäkringsavgift enligt 3 kap. 17 § socialavgiftslagen.
Undantag
Om du uppfyller något av följande villkor betalar du bara
ålderspensionsavgiften på 10,21 procent:
- Du är född 1938–1946.
- Du är under 65 år men har tagit ut hel ålderspension från det
allmänna pensionssystemet under hela inkomståret, vilket du kan göra
från och med den månad du fyller 61 år (från 2011 krävs också att du
har tagit ut hel premiepension).
- Du har haft hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under
någon del av året.
Om du inte har fyllt 26 år när året börjar och inte heller har begärt
särskilda karensdagar betalar du bara 14,88 procent.
Om du bedriver passiv näringsverksamhet betalar du inga egenavgifter
alls. I stället betalar du 24,26 procent av underlaget i särskild
löneskatt.
Avgifter inkomstår 2011
Egenavgift till sjukförsäkringen avseende år 2011 som debiteras vid
2012 års taxering beräknas enligt följande procentsatser på inkomster
upp till och med 7,5 gånger prisbasbeloppet vid årets ingång.
För försäkrad med 7 dagars karenstid 5,11 %
För försäkrad med 14 dagars karenstid 5,00 %
För försäkrad med 30 dagars karenstid 4,82 %
För försäkrad med 60 dagars karenstid 4,60 %
För försäkrad med 90 dagars karenstid 4,46 %
På inkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet tillämpas procentsatsen
5,11 för sjukförsäkringsavgift enligt 3 kap. 17 § socialavgiftslagen.
Undantag
Om du uppfyller något av följande villkor betalar du bara
ålderspensionsavgiften på 10,21 procent:
- Du är född 1938—1945.
- Du är under 65 år men har tagit ut hel ålderspension från det
allmänna pensionssystemet under hela inkomståret, vilket du kan göra
från och med den månad du fyller 61 år (från 2011 krävs också att du
har tagit ut hel premiepension).
- Du har haft hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under
någon del av året.
Om du inte har fyllt 26 år när året börjar och inte heller har begärt
särskilda karensdagar betalar du bara 14,88 procent.
Om du bedriver passiv näringsverksamhet betalar du inga egenavgifter
alls. I stället betalar du 24,26 procent av underlaget i särskild
löneskatt.
Sänkt sjukförsäkringsavgift p.g.a. förlängd karenstid
Egenföretagare och andra som betalar egenavgifter har fram till och
med juni 2010 haft en karenstid i sjukförsäkringen på en dag. Den som
önskat förlängd karenstid har kunnat välja antingen 3 eller 30
karensdagar. Från juli 2010 gäller sjukförsäkringen med en karenstid på
sju dagar. Om du vill ha förlängd karenstid kan du hos Försäkringskassan
välja antingen 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Om du har valt
karensdagar sänks sjukförsäkringsavgiften på nedanstående sätt.
Karensdagar andra halvåret inkomstår 2010
Vid 14 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 5,94 %
Vid 30 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 5,78 %
Vid 60 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 5,60 %
Vid 90 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 5,48 %
På den del av inkomsten som överstiger 7,5 prisbasbelopp är
sjukförsäkrings-avgiften 6,04 %
Karensdagar första halvåret inkomstår 2010
Vid 3 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 6,74 %
Vid 30 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 5,95 %
På den del av inkomsten som överstiger 7,5 prisbasbelopp är
sjukförsäkrings-avgiften 6,78 %
Nedsättning av egenavgifterna
Du som är enskild näringsidkare eller är delägare i ett handelsbolag
kan från och med inkomståret 2010 få ett särskilt avdrag från
egenavgifterna. För att få avdrag måste överskottet av aktiv
näringsverksamhet överstiga 40 000 kr. Du får göra avdrag med 5 % av
avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det högsta
avdraget är 10 000 kr per år för enskild näringsidkare och 20 000 kr per
år totalt för samtliga delägare i ett handelsbolag. Det högsta avdraget
är 20 000 kr sammanlagt även i andra fall när flera personer bedriver en
verksamhet tillsammans utan att det är ett handelsbolag.
Avdraget kan bara göras av företagare som är 26 till 64 år vid
ingången av året före taxeringsåret och som betalar fulla egenavgifter.
Avdraget gör du första gången i den självdeklaration som ska lämnas
2011. Då måste du också intyga att avdraget inte medför att gränsen för
EU:s regler om s.k. stöd av mindre betydelse överskrids. Sådant stöd som
i praktiken kan få betydelse för rätten till nedsättning av
egenavgifterna finns för närvarande bara inom jordbrukssektorn.
Utbetalning av egenavgifter till Skatteverket
Företaget gör en preliminär självdeklaration för att få fram hur
stor skatten och avgifterna blir. Från Skatteverket kommer sedan ett
meddelande om hur stor F-skatten blir som ska betalas in varje månad till
skattekontot. I den summa som betalas ingår både den preliminära
skatten och egenavgifterna.
Källa: Skatteverket
Sök på expowera:
|