Aktieutdelning

Aktieutdelning, utbetalning av tillgångar (oftast kontanter) från ett aktiebolag till dess aktieägare. Aktieutdelningar kan vara enskilda eller periodiska. Utdelning är ett sätt för aktiebolag att ersätta dem som satsat i företaget.

Den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap 12 § ABL (1975:1385) skall anses behörig att mottaga utdelning och, vid fondemission, ny aktie, som tillkommer aktieägare, samt att utöva aktieägarens företrädesrätt att deltaga i emission. Det tar tre dagar att bli registrerad i aktieboken.

För att få rätt till utdelning skall man äga aktien vid stängning bolagsstämmodagen. Om det sedan innebär 1 minut, 5 timmar eller 3 dagar har ingen betydelse. Sedan kan man sälja aktien igen direkt vid öppning dagen efter stämman. Då handlas aktien utan rätt till utdelning (x-dag) och kursen anpassas efter detta. Observera att stämmodag och avstämningsdag inte är samma sak och inte samma dag.

Man brukar ofta prata om ett bolags utdelning i förhållande till dess kurs i termer av dess direktavkastning.
[Direktavkastning är ett mått på avkastning på en investering vilket används som begrepp för bland annat driftnettot på en fastighet jämfört med fastighetens förvärvspris eller utdelningens storlek i förhållande till kursen på en aktie. Om utdelningen är 2,50 kronor per aktie och aktiekursen är 50 kronor så blir direktavkastningen 5% (2,5/50).]

För aktiebolag som inte är avstämningsbolag gäller att en aktieägare måste vara införd i aktieboken den dag som bolagsstämman beslutat att utdelning skall ske.

Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk genom nedsättning av aktiekapitalet eller upplösning av bolaget, så kallad likvidation.
 

Läs mer:
Spara i aktier

 
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.
 

Sök på expowera:

Anpassad sökning

Upp