Egna märkesvaror (EMV)

Egna märkesvaror (även distributörsmärken, EMV, egna varumärken, private label, private brand med mera) kallas produkter som detalj-handeln säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva. De låter istället en leverantör tillverka varorna åt dem.

EMV förekommer främst i specialbutiker som Hennes & Mauritz och Ikea, men har under de senaste tio åren tagit en allt större plats i dagligvaruhandeln.

• större frihet och flexibilitet vad gäller prissättning
   
• större kontroll över produkters egenskaper och kvalitet
   
• större marginaler vilket ger högre vinst
   
• man slipper betala för producentens marknadsföringskostnader

Många menar att det ökade utbudet av egna märkesvaror tränger ut det mindre tillverkarna från marknaden och att de således inte leder till ökad konkurrens.

Såspulver i en Axfoodaffär. De egna varumärkena (Hemköp och Eldorado) står tillsammans med leverantörernas märken (Knorr och Blå band).
Foto: Wikimedia Commons
 

Olika typer av EMV

Egna märkesvaror kan delas upp i tre kategorier:

1. Märken som heter som kedjan, exempelvis Ikeas produkter och matvaror som det står ICA, Willys eller Coop på.
    
2. Märken som inte har någon direkt koppling till kedjan genom namnet, men som ändå är EMV. Exempel på sådana är L.O.G.G., Euroshopper och flera av de märken man hittar hos Lidl och Netto.
    
3. Generiska märken, som inte har något varumärke, där produkterna har sitt generiska namn (exempelvis bara Kakaopulver eller Lingonsylt). Blåvitt var till en början ett exempel på sådana. Tandkrämen hette inte Blåvit Tandkräm, den hette bara Tandkräm. Blåvitt blev dock ett varumärke med tiden.

  
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.
 

Sök på expowera:

Anpassad sökning

Upp