Humankapital

Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, men även hälsa räknas ibland in.

Denna term är vanlig inom kunskapsintensiva områden, där det är angeläget att bibehålla, eller att fortsatt höja humankapitalets nivåer, genom undervisning och utbildning. Detta för att stimulera den ekonomiska tillväxten.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv börjar humankapitalet att formas genom den formella skolutbildningen och fortsätter sedan genom livet, som en livslång inlärning. D.v.s. det ligger i varje nations intresse att nå upp till ett högt humankapital, innan individen är klar för arbetslivet.

Humankapitalets ekonomiska betydelse har länge varit känt, men under de senaste åren har dess grundstenar förändrats från att bli allt mindre baserad på tillverkning av varor, och allt mer på produktion och behandling av data och informations-teknologi. Nya teknologier har i snabb takt skapat behov av nya kompetensområden och yrken.

I ett Kunskapsföretag är humankapitalet en avgörande faktor för hur framgångsrikt (konkurrenskraftigt) företaget blir.

Ett kunskapsföretag är ett företag där produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende och komplext problemlösande. Därmed skiljer sig kunskapsföretag från andra tjänsteföretag och industriföretag där verksamheten kan standardiseras.

Typiska kunskapsföretag är konsultföretag, advokatfirmor samt reklam- och revisionsbyråer. Dessa företag säljer sin specifika kunskap och är beroende av personalens kompetens och kreativitet. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretaget är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, skicklighet och erfarenhet.

Ett kunskapsföretag kännetecknas av att tjänsten levereras av en specialist, har karaktären av rådgivning och är inriktad på problemlösning. Specialisten är etablerad på marknaden som till exempel ”arkitekt” eller ”konsult”. Tjänsten består av ett uppdrag som säljaren utför åt köparen.

Källor:
Sveiby och Risling, 1987
Edvinsson & Malone, 1997
Kotler, 2002

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.
 

Sök på expowera:

Anpassad sökning

Upp