Pantbrev
Pantbrev är ett dokument som används som säkerhet för lån, oftast
bostadslån. Det är utfärdat på ett visst belopp och inom en viss del av en
pantsatts fastighets eller bostadsrätts värde.
Oftast tas flera pantbrev med olika belopp ut för att eventuellt kunna
användas för olika långivare. För att en långivare skall kunna veta vilka
pantbrev som är uttagna på en fastighet utfärdas så kallade gravationsbevis.
Pantbrev som utfärdats inom den lägre delen, till exempel inom fastighetens
taxeringsvärde, utgör större säkerhet än ett som är utfärdat över
"skorstenen" det vill säga nära eller till och med över marknadsvärdet.
Pantbrevet utfärdas som bevis för att en inteckning av en fastighet har
gjorts i fastighetsboken hos inskrivnings-myndigheten.
Tidigare var pantbreven skrivna på papper och ofta elegant frimärkta och
stämplade. Numera registreras pantbreven enbart elektroniskt, så
kallade datapantbrev. Dessa administreras av Lantmäteriverket. Äldre
pantbrev kan och bör konverteras till datapantbrev.
När man skall ta ett lån och det redan finns obelånade pantbrev som
täcker lånebehovet, behövs inget nytt pantbrev. När en fastighet byter ägare
löser den gamla ägaren sina eventuella lån, får tillbaka sina pantbrev och
överlämnar dessa till den nye ägaren som använder dem för sina lån. Normalt
utför banken administrationen av pantbrev mot en expeditionsavgift.
Pantbrevet kostar i regel en procentsats av pantbrevsbeloppet. Utöver
procentsatsen tillkommer även en fast avgift per uttaget pantbrev.
Pantbrevet är knutet till fastigheten och kan inte föras över mellan
fastigheter.
Denna artikel omfattas av
Creative
Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från
Wikipedia.
Sök på expowera:
|