|
Att identifiera och välja
ut företagets nyckelkunder är inte alltid det lättaste. Det gäller att
tänka på hur strategiskt viktig kunden kan vara. Att bara se på kunder
som köper stora volymer och rikta insatser mot dessa är att göra det
för enkelt för sig. Det finns andra kriterier som kan vara nog så
viktiga att ta hänsyn till.
Vem ska få statusen nyckelkund?
Först måste vi ha klart för oss att det enbart är en del av
företagets kunder som ska ha statusen nyckelkund. Som vi sagt tidigare är de viktigaste kunderna som klassificeras som nyckelkunder.
Men vilka är de viktigaste kunderna?
- Är det de som köper de största volymerna - idag?
- De som kan föra in våra produkter på nya marknader?
- De kunder som har hög status ur sina kunders perspektiv?
- Vilka kunder är
det som företagets begränsade resurser ska allokeras till (satsas
på)?
Börja analysarbetet med att titta på det egna företaget. Inventera
de egna resurserna. Vad behöver ändras om företaget ska börja arbeta med Key Account Management, KAM. Finns de rätta personerna? Behöver
företagets organisation ändras? Ändrade administrativa rutiner?
Förutom att analysera frågeställningar som ovan gäller det att
sätta upp tydliga målsättningar som ska uppnås då företaget börjar
med KAM. En bra utgångs- punkt är också att fråga anställda, ledning,
hur de definierar en nyckelkund.
Nästa steg är att definiera vilka kriterier som kunderna ska bedömas
efter. Även vilka kriterier en strategiskt viktig kund ska ha som
känne- tecken. Därefter ställs frågan vilka av både existerande och
potentiella kunder som för tillfället och i framtiden är strategiskt
viktiga, det vill säga kan uppfylla de ställda kriterierna.
De kriterier som företaget väljer kan till exempel vara:
- Relationer. Går det att bygga vidare på existerande
relationer? Är kunden intresserad av ett närmare samarbete? Finns
det en potential i att vårda
dessa relationer och utveckla dem över tiden för att skapa ett mervärde
för både parter?
- Strategisk överensstämmelse. Värderar de båda företagen
framtids- utvecklingen tillsammans på ett likartat sätt? Finns en
samsyn i det strategiska tänkandet?
- Nätverk. Vilka nätverk ingår kunden i? Ger de tillgång
till nya segment, nya marknader?
- Image. Kan företagets image utvecklas genom att vara
leverantör till en specifik kund? Ha status av av vara en
nyckelleverantör.
- Kunskapsöverföring. Finns kunskap hos kunden som företaget
kan tillvarata? Kan kunden vara med och skapa en ökad kunskap genom
samarbetet?
- Förtroende. Samsyn i etik och moral.
- Storlek. Försäljningsvolym idag. Den vinst kunden genererar
idag. Hur lönsam kunden är.
- Tillväxtpotential. Kundens möjlighet att växa - ökade
volymer. Möjlig- heten att genom samarbetet få en högre
vinstmarginal, öka lönsamheten på befintlig volym.
- Marknadsposition. Hur är kundens marknadsposition. Är han
ledande på marknaden. Hur uppfattas han av sina kunder. Har kunden
status, image?
- Ledande i utveckling. Är kunden en nyskapare och ett
företag som är villigt att testa nya produkter och idéer? Eller är
kunden ett företag som låter andra testa nyheter innan det själv
börjar sälja på marknaden.
- Konkurrens. Är kunden hårt konkurrensutsatt? Om fallet är
så - vad kan det innebära på sikt? Fördel för företaget om
kunden inte är utsatt för allt för stor konkurrens.
- Finansiellt stabil. Har kunden, dess ägare, en ekonomiskt
stabil grund att stå på? Kommer företaget att finnas kvar under
lång tid framöver?
När företaget fått fram vilka nyckelkunderna är behöver man tänka
efter noga genom att ställa sig följande frågor:
- Räcker företagets resurser till ett genomförande? Det är
inte omöjligt att en potentiell kund kommer att kräva att företaget
måste investera i till exempel ny utrustning, andra finansiella
åtaganden, personella resurser.
- Konflikter mellan nyckelkunders behov. Önskemål från
nyckel- kunderna (de har olika behov) kan göra att det i utveckling,
investeringar mm uppstår konflikter, vilket ger ökade kostnader som
inte är önskvärda. Kanske måste någon av nyckelkunderna överges.
- Stämmer strategierna överens? Kanske måste företaget
investera i sådant det inte är intresserat av. Satsa på saker som
inte stämmer med den egna strategin.
Med största sannolikhet kommer företaget fram till att mer kunskap
behövs om de företag man valt ut, innan ett fördjupat arbete börjar.
Se nästa avsnitt. Men låt oss först titta på företagets hela
kundmassa.
Alla företagets kunder
Vi har sagt att inte alla kunder är nyckelkunder. Författaren
Cheverton grupperar kunderna på fyra sätt (Cheverton "Key Account
Management - Rätt kunder, tryggare framtid", IHM Förlag, år 2000).
Det är säkert inte det ända sätt som kunder kan delas in i, men ger en
eftertanke i hur företagets kunder kan betraktas.
- Key Account. Ett ömsesidigt gillande av båda parter. De
nyckelkunder vi talat om i denna avsnitt.
- Key Development Account. Kunder som inte betraktar företaget
som attraktivt men som av företaget är intressanta som nyckelkunder.
Det gäller att anstränga sig för att uppfylla deras behov och
"föra dem" till nyckelkundsnivån. I denna kategori får
man vara lite försiktig eftersom det oftast är kostsamt att utveckla
samarbetet. Resurserna måste koncentreras så det gäller att
"välja rätt" bland dessa kunder.
- Maintenance Account. I denna kategori finns många lojala och
bra kunder. Det gäller att ta resurser från dessa och föra över
till kategorierna ovan. Det är inte meningen att dessa kunder ska
överges utan tanken är att allt för mycket tidsödande aktiviteter
inte ska läggas ner på dessa kunder. Kanske ska de få färre
kundbesök, mer sköts via telefon eller Internet etc. Det gäller att
kunderna får det de vill ha, men med så lite insats som möjligt.
- Opportunistic Account. Kunder som ges bra service när det
passar dem. Ingenting lovas dessa som inte kan hållas. De handlar och
ger intäkter vilket ger företaget resurser till att utveckla
nyckelkunder.
Sök på expowera:
|