startsida < företaget < medarbetarna < anställning
 
Arbetstid

 
  Anställning
Anställningsavtal
Kollektivavtal
Lön
Arbetstid
Uppsägning
   
  Innehåll
expowera

Arbetstiden regleras av Arbetstidslagen. Lagen är dock dispositiv, det vill säga att det går att avtala om andra regler, vilket görs genom de kollektivavtal som sluts. Kollektivavtalets regler får dock inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstids- direktiv.
 

Arbetstidens längd

För de som är anställda på heltid får veckoarbetstiden vara genomsnittligt högst 40 timmar. Inom vissa yrkesgrupper är veckoarbetstiden lägre. Arbetstidslagen paragraf 5 säger följande:

"Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.

När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Veckan räknas från och med måndag, om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället."

Detta innebär att arbetstiden en vecka (eller flera) kan vara mer än 40 timmar om arbetstiden minskas med lika mycket under övriga veckor i en fyra veckors period. Hur lång arbetstiden per dygn ska vara finns det inga regler för i lagen. Däremot styrs väldigt mycket av hur arbetstiden ska vara fördelad, och hur lång den ska vara per vecka, i kollektivavtal. För vissa branscher är arbetstiden kortare än 40 timmar per vecka.

Många, främst kvinnor, arbetar deltid. Deltid kan uttryckas i antal timmar per vecka (30 tim/vecka) eller som en procentsats (75 %). Hur stor deltiden är i förhållande till ordinarie arbetstid kan variera beroende på vad arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om. 

I arbetsmiljölagen finns regler som gäller minderåriga arbetstagare.

Arbetstidslagen gäller inte för:

"2 § Lagen gäller inte

  1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,
  2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,
  3. arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,
  4. fartygsarbete,
  5. arbete som omfattas av lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete."
     

Olika arbetstidsbegrepp

Jourtid
Jourtid innebär att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbets- platsen. Vid behov ska arbetstagaren kunna utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Om arbetstagaren måste gå in och arbeta under sin jourtid, eller del därav, räknas den tiden in i den ordinarie arbetstiden.

Beredskapstid
I detta fall står arbetstagaren till arbetsgivarens förfogande från en annan plats än arbetsstället. Arbetstagaren ska kunna nås via t.ex. telefon, och på begäran kunna inställa sig med kort varsel på arbetsstället för att utföra arbete.

Övertid
Om särskilda behov finns har arbetsgivaren rätt att beordra övertid. Övertid är den tid som är utöver den ordinarie arbetstiden (heltid) och eventuell jourtid. Det är viktigt att komma ihåg att övertidsarbete ska vara tillfälligt.

"8 § När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid).

8 a § Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra övertid).

Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

9 § Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid).

Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet."

Mertid för deltidsanställda
Mertid kallas den tid som en arbetstagare med deltidsarbete utför utöver ordinarie arbetstid och eventuell jourtid.

"10 § Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. Bestämmelserna om beräkning av övertid i 7 § andra stycket skall tillämpas även vid beräkning av mertid.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i 9 §. "

Obekväm arbetstid
Är inte reglerat i lagen men finns med i ersättningssammanhang i kollektivavtal. Ersättning för obekväm arbetstid brukar utgå då arbete utförs på tider då man normalt brukar vara ledig.

Flextid
Många företag har flexibel arbetstid. Gäller då främst personal på tjänstemanna- nivå eftersom ren produktion, ett produktionsflöde, oftast måste styras mer exakt vilket gör det svårt med med individuell början och slut på sitt arbetspass.

Flextid uppfattas mycket positivt av de anställda eftersom det effektiviserar den tid som åtgår före och efter arbetet, tid för t ex transporter, hämta och lämna barn på dagis. Den enskilde arbetstagaren stressas mindre eftersom han kan komma tio minuter senare än normalt om väglaget är problematiskt, passa en buss som gör att ingen väntetid uppstår, gå tidigare än normalt för att "fixa" något etc. I många företag brukar den anställde få flexa mellan 07.00 - 09.00 på morgonen och mellan 15.00 - 18.00 på eftermiddagen.
 

Övertidsjournal

En arbetsgivare måste i en övertidsjournal (övertidsbok) noga föra anteckningar om vilken övertid, jourtid och mertid den anställde har. Även uttagen kompensa- tionsledighet ska antecknas. Dessa anteckningar måste göras omgående och får inte släpa efter.

Den anställde eller ombud för denne samt facket har rätt att se anteckningarna. För den enskilde eller hans ombud gäller det bara den enskildes övertid, jourtid etc. medan det för facket gäller samtliga.
 

Rast, pauser och nattvila

Rast
Rast innebär ett avbrott i arbetet. Under rasten får den anställde lämna arbets- platsen. Rast räknas inte in i arbetstiden. Ett arbetspass får högst pågå i fem timmar utan rast. Raster ska vara bestämda i förväg. När på dagen och deras längd framgår av avtal och arbetstidsschema.

Arbetspaus
Arbetspauser är kortare pauser och räknas som arbetstid. Arbetsplatsen får inte lämnas. Hur pauserna ligger i ett arbetsschema bestäms av arbetsförhållandet. Kafferasten är en typisk paus i arbetet.

Nattvila
Normalt är arbete mellan 24.00 och 05.00 förbjudet. Undantag får dock göras på grund av arbetets natur t.ex. sjukvård, processindustri, bevakning, transporter.

Veckovila
När det gäller veckovila ska den omfatta minst 36 timmar sammanhängande ledighet under en sjudagarsperiod. Veckovilan ska om möjligt inträffa under veckoslut.
 

Semester

Vad som gäller ledighet för semester regleras i Semesterlagen (SFS 1977:480) och genom kollektivavtal. Semesterlagen innehåller bl.a. bestämmelser om följande:

  • Semesterledighet och semesterlön.
  • Hur semesterledigheten beräknas.
  • När förläggningen av semesterledighet ska vara.
  • Hur semesterlönen räknas ut.
  • Hur semesterledighet och semesterlön kan sparas.
  • Semesterersättning.

Rätten till semester
Alla har rätt till 25 semesterdagar. Om inte kollektivavtal säger något annat så omfattar semesteråret tiden från den 1 april ett år till och med den 31 mars nästa år. Normalt räknas inte lördagar och söndagar som semesterdagar. Inte heller helgdagar räknas som semesterdagar.

För den arbetstagare som börjar ett nytt arbete efter den 31 augusti gäller dock bara rätt till 5 semesterdagar innan semesteråret går ut den 31 mars.

Semesterförmånerna för korttidsanställda är desamma som för övriga anställda. Vid kortare anställningar är det oftast opraktiskt med semesterledighet. Den anställde får då istället en semesterersättning som beräknas med minst 12 % av den lön som tjänats in.

Semesterns förläggning
Kollektivavtal reglerar oftast hur semestern ska läggas ut. I annat fall gäller att arbetstagaren får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Blir den anställde sjuk under semestern får han räkna bort dessa sjukdagar.

En arbetstagare har möjlighet att spara semester till ett senare år.

"18 § En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår.

En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket.

Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då arbetstagaren får ut semesterdagar, som har sparats från tidigare år. Lag (2009:1439)."

Semester får inte heller förläggas till uppsägningstid.
 

Rätt till annan ledighet

Det finns många situationer där den anställde har rätt till ledighet. Vid vissa tillfällen dessutom med bibehållen lön. Rätten till olika slag av ledighet finns både reglerat i lag och avtalade genom kollektivavtal. Ett företag får aldrig säga upp en anställd om han begärt ledighet för det som han enligt kollektivavtal eller lag har rätt till.

Exempel på lagstadgad möjlighet till ledighet:

  • Vård av närstående.
  • Vid smittsamma sjukdomar.
  • Offentliga förtroendeuppdrag (t ex politiska uppdrag).
  • Tjänstgöring inom försvaret.
  • FN-tjänst.
  • För verksamhet som facklig förtroendeman.
  • Rätt att söka arbete då man blivit uppsagd.
  • Delpension.

Exempel på ledighet genom kollektivavtal, då i regel kortare ledighet:

  • Vid nära anhörigs död, begravning, bouppteckning.
  • Vid nära anhörigs sjukdom.
  • Vid eget bröllop, egen 50-årsdag.
  • Vid besök hos läkare, tandläkare.

Ledighet för studier
Studieledighetslagen ger en arbetstagare möjlighet att utbilda sig. Villkoret för att få ledigt är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren de senaste 6 månaderna eller 12 månader under de senaste 2 åren.

Om företaget övertagits av en ny arbetsgivare räknas även anställningstiden sedan tidigare ägaren in.

Syftet med lagen är att personer i arbetslivet ska våga studera och förkovra sig utan rädsla att förlora sitt arbete. Den anställde kan välja vilken utbildning som helst om det inte räknas som hobbykurser t.ex. gitarrkurs, porslinsmålning.

Hur lång studieledigheten får vara finns det ingen begränsning av. Kan vara från några dagar upp till flera år. Ledigheten kan innebära att den anställde är borta från arbetet helt, men kan också vara att den anställde är ledig en dag i veckan eller några timmar en eftermiddag en gång i veckan.

Ur arbetsgivarens synpunkt kan det ibland vara svårt att tillmötesgå den anställde när det gäller tidpunkten för ledigheten. Arbetsgivaren har rätt att under en viss tid skjuta på ledigheten men det allra bästa är att komma överens med den anställde så att det fungerar bra för båda parter.

Efter studieledigheten har den anställde rätt till samma eller likvärdigt jobb som innan ledigheten beviljades. Anställningsvillkoren får inte försämras efter studie- ledigheten.

Om arbetstagaren avbryter sina studier har han rätt att återgå i arbete. Om detta sker inom ett år efter det att ledigheten startade gäller att den anställde måste meddela sin återkomst minst två veckor innan. Har studierna pågått längre än ett år gäller att den anställde måste meddela arbetsgivaren minst en månad i förväg.

Ledighet för vård av barn, föräldraledighet
Inom detta område finns ett stort och omfattande regelverk som till stor del styrs av Föräldraledighetslagen. För arbetstagaren finns två ledighetstyper. Ledighet med eller utan föräldrapenning.

Det finns sex former av föräldraledighet för vård av barn ( 3 § Föräldraledighets- lagen):

  1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).
     
  2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).
     
  3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).
     
  4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).
     
  5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).
     
  6. Hel ledighet eller ledighet i form av förkortning av normal arbetstid med hälften för en förälder till ett barn för vilket lämnas helt vårdnadsbidrag (ledighet med vårdnadsbidrag, 9 §).
     
Sök på expowera:
Anpassad sökning
Upp
Senast granskad: 2014-11-15 © Bo Lilja