Kollektivavtal är ett skriftligt avtal träffade mellan en arbetsgivarpart (en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare) och en arbetstagar-organisation. I kollektivavtalet regleras olika anställnings- och lönevillkor. Är företaget inte med i en arbetsgivarorganisation tecknas oftast ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation.
 

Bindande avtal för båda parter

Parterna som skriver ett kollektivavtal är från arbetsgivarsidan en arbetsgivar- organisation eller ett enskilt företag och från arbetstagarsidan en arbetstagar- organisation (t.ex. fackförbund, avdelning, lokal fackklubb). Som synes kan ett enskilt företag vara part, men däremot inte en enskild arbetstagare.

Normalt görs kollektivavtalet som ett ramavtal, fattat av de olika parternas centrala förhandlare. Eftersom det är ett ramavtal kan de lokala parterna reglera någon fråga av lokal betydelse, ett lokalt avtal, vilket bara gäller den lokala arbetsplatsen. Exempel på centrala förhandlare kan vara Sveriges Verkstads- förening (medlem i arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv) och IF Metall (medlem i arbetstagarorganisationen LO).

Kollektivavtalet har oftast avtalspunkter som avviker från det som stipuleras i olika lagar, villkor som är förmånligare för arbetstagarna. Förutom löne- och anställningsvillkor innehåller kollektivavtalen överenskommelser om arbetsmiljö, försäkringar och medbestämmande. Det ingångna avtalet gäller för en viss tidsperiod och måste vara skriftligt. Under avtalstiden råder fredsplikt vilket innebär att ingen av parterna får vidta någon konfliktåtgärd.

Ett företag kan vara bundet av flera kollektivavtal. Olika kollektivavtal som gäller för olika grupper av arbetare och/eller tjänstemän. Genom rättspraxis har det också fastställts att oorganiserade arbetstagare (de som inte är med i ett fackförbund) ska omfattas av kollektivavtalet. Alla villkor som finns i kollektiv- avtalet måste följas. Gör företaget ett avtal med en enskild arbetstagare är detta inte giltigt om det strider mot kollektivavtalet. 

Följande är ur Medbestämmandelagen (Mbl) §28

"28 § När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. Lag (1994:1686)."
 

Hängavtal

Många små företag med en eller ett fåtal anställda har inte ett kollektivavtal. Det är viktigt att understryka att det inte finns några lagliga skyldigheter att teckna kollektivavtal. Däremot måste företaget teckna ett kollektivavtal eller ett hängavtal om en facklig organisation begär det (enligt medbestämmandelagen). Om företaget vägrar kan facket sätta företaget i blockad.

Ett hängavtal innebär att ett oorganiserat företag kommer överens med ett fack- förbund att ett visst kollektivavtal ska gälla. Företaget är då bundet till att följa allt som kollektivavtalet gäller.
 

Då företag byter ägare

Då ett företag som har ett kollektivavtal säljs, gäller även avtalet den nya arbetsgivaren. Följande står i LAS:

"6 b § Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.

Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs.

Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner.

Trots bestämmelserna i första stycket skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, om arbetstagaren motsätter sig detta. Lag (1994:1685)."
 

Anpassad sökning

Upp