| En konkurs kan avslutas
på två sätt. Det ena sättet är när tingsrätten fastställer hur
utdelningen ska ske i konkursen. Det andra är att tingsrätten beslutar
om avskrivning av konkursen och att detta beslut vunnit laga kraft (sker
tre veckor efter beslutet om det inte överklagats).
Om konkursförvaltaren i sin utredning finner att konkursboets
tillgångar inte räcker till att betala konkurskostnaderna anmäler han
detta till tingsrätten. Tingsrätten skall då besluta om avskrivning av
konkursen. Sker detta blir det ingen utdelning till någon
fordringsägare.
Innan tingsrätten fattar beslutet om att avskriva konkursen ska i
normalfallet gäldenären ha beedigat bouppteckningen, d.v.s. gått ed på
att det som står där är riktigt, och att konkursförvaltaren har
lämnat in sin förvaltarberättelse. Har tingsrätten tidigare beslutat
om bevakningsförfarande får inte konkursen avskrivas förrän efter
bevakningstidens utgång.
Är det en konkurs utan bevakning måste konkursförvaltaren kontakta
samtliga kända borgenärer så att de är införstådda med att han
tänker lämna in en anmälan till tingsrätten att en avskrivning bör
ske. I vissa fall kan en avskrivning initieras av tingsrätten, dock efter
att konkursförvaltaren hörts, för att kostnaderna för konkursen ska
begränsas.
Kan inte kostnaderna för konkursen täckas på något annat sätt är
det staten som går in och betalar. Ibland kan det vara på det viset att
konkursboets tillgångar räcker till en del av konkurskostnaden eller
till allt fram till avskrivningsförfarandet. Skulle ett mindre överskott
uppkomma skall konkursförvaltaren, efter att inhämtat
tillsynsmyndighetens godkännande, i första hand överlämna det beloppet
till den bäst berättigade borgenären och i andra hand överlämna dem
till gäldenären.
När tingsrätten fattar beslut om att en konkurs ska avskrivas fattar
den också beslut om vilket arvode och kostnadsersättning som
konkursförvaltaren ska få.
Sök på expowera:
|