| Principen om att alla
borgenärer ska behandlas lika vid en konkurs har frångåtts genom det
som regleras i
Förmånsrättslagen (SFS 1970:979).
För att ett företag eller en privatperson ska kunna få låna pengar
av ett kreditinstitut krävs oftast säkerheter av olika slag. Om dessa
kreditinstitut inte hade "förtur" till dessa säkerheter vid en
konkurs vore det förmodligen mycket svårt att få låna pengar. Genom
Förmånsrättslagen garanteras att en ställd säkerhet inte förlorar
sitt värde vid en konkurs (gäller även vid utmätning, d.v.s.
förmånsrätt består även om fordringen överlåts eller på annat
sätt övergår till annan). I lagen har också skrivits in att vissa
andra typer av fordringar ska ha företräde vid en konkurs. Lagen skiljer
på särskild och allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt gäller
både vid konkurs och utmätning medan allmän förmånsrätt enbart
gäller vid konkurs.
Vid en konkurs gäller följande prioriteringsordning av borgenärerna.
De som har:
- Särskild förmånsrätt.
- Allmän förmånsrätt.
- Oprioriterade fordringar.
Vi ska nu beskriva vilka fordringar som hamnar i de olika grupperna.
Särskild förmånsrätt innebär att borgenären har
företrädesrätt till betalning av sin fordran i den egendom där
säkerheten är ställd. Om säkerheten till exempel är en fastighet,
får borgenären (exempelvis ett bolåneinstitut), efter det att
fastigheten sålts, ut sin fordran. Borgenärerna i denna grupp är
alltså de som har någon slags pant i egendom t.ex. pant (inteckning) i,
fastighet, tomt, fartyg.
Allmän förmånsrätt innebär att borgenären har
företrädesrätt till betalning av sin fordran ur boets samtliga
tillgångar. Borgenärer med nedanstående fordringar har allmän
förmånsrätt - i följande turordning (ordningen finns reglerad i
Förmånsrättslagen 10-13 §§).
1. den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i konkurs
och för beslut att ett dödsbos egendom skall avträdas till förvaltning av
boutredningsman samt begravnings- och bouppteckningskostnader när gäldenären
avlidit före konkursbeslutet,
2. arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen (1996:764)
om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag eller konkurslagen
(1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex
månader innan konkursansökningen gjordes eller därefter,
3. kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts under 2
vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens godkännande eller av
boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa,
4. andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med
rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt
lagen om företagsrekonstruktion.
5.fordran på ersättning för uppdrag att fullgöra sådan revision som är
föreskriven i lag eller annan författning och för uppdrag som avser
upprättande av räkenskapsmaterial till fullgörande av bokföringsskyldighet
som är föreskriven i sådan ordning, i den mån ersättningen avser arbete som
har utförts de senaste sex månaderna innan konkursansökningen kom in till
tingsrätten.
6. arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av
anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före
konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha
intjänats eller, om lönen eller ersättningen skall bestämmas efter särskild
beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader
innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller
för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid
tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 §
lönegarantilagen (1992:497)
7. fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller
tidigare, eller dennes efter-levande. Därvid får dock intjänad del av utfäst
pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar
prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Oprioriterade fordringar är övriga fordringar. Dessa
fordringar har inbördes lika rätt. Exempel på oprioriterade fordringar
är ett konkursbos skulder till leverantörsföretag av insatsvaror,
råmaterial, utförda tjänster etc. samt skatter och hyresfordringar.
För oprioriterade fordringar gäller att de betalas ut först efter att
de fordringar som har förmånsrätt fått sitt, vilket innebär att det
oftast finns mycket lite pengar kvar till dem med oprioriterade
fordringar.
Sök på expowera:
|