|
Följande mycket nyttiga tips och råd vid val av tryckeri har vi
fått av Bert-Åke Byqvist,
Tryckerikontakten.
Nedan förklarar jag mina tips och råd för en lyckad relation med en
trycksaksleverantör mer ingående.
1. Besök tryckeriet
Jag rekommenderar dig att besöka tryckeriet om inte en trycksakskonsult
kan garantera att det är en bra leverantör. Ordning och reda är det första
du ska titta efter både på skrivbord och vid samt runtom maskinerna. Det ska
vara rent, "luktfritt" (tyder på miljöanpassade kemikalier och färger) och
en lättsam stämning bland personalen. Får du en känsla av motsättningar
bland de anställda kan du prata bort fem minuter med projektledaren och
tacka för kaffet. Har han inte pondus eller övriga förutsättningar till
framgång hos personalen, så finns det risk att ditt jobb kommer i kläm
p.g.a. starkare krafter inom företaget. Du ska också vara kritisk till
effektiviteten speciellt på prepress och i tryckeriet. Är det full snurr?
Verkar alla aktiva, så kan det tyda på god orderingång. Vinnare vill jobba
med vinnare, eller hur?
2. Fråga efter ett förprovtryck som du kan jämföra med ett
riktigt tryck
Fråga om de har tryckt eller håller på och trycka något som visar hur det
stämmer mellan ett förprovtryck och ett "riktigt" tryck med samma motiv.
Alla representanter för olika tryckerier har en förkärlek till att prata om
sina tryckpressar, fantastiska förprovtryck eller andra tekniska
förutsättningar som egentligen är självklarheter. Jag förstår stoltheten
eftersom jag varit projektledare på ett kvalitetstryckeri, men inser som
trycksaksbeställare att alla människor har sin egen bild av förväntad
kvalitet. Stämmer tryckeriets kvalitet med din uppfattning är det ändå
viktigt att förprovtrycket överensstämmer med trycket. Vad jag menar är att
ett tryck som dom visar dig kan se väldigt bra ut, men du vet ju inte hur
originalet såg ut, eller hur?
Du själv och inte tryckeriet bestämmer kvalitén, och du ska jämföra olika
tryckerier för att sålla fram det optimala för dig. Kvalitetstryckerier
kostar alltid mer än andra och du väljer själv vilken nivå du ska lägga din
ribba. För att återknyta till andra produkter, så bestämmer du och ditt
företags image och andra faktorer briljansen i bilderna, skärpan i trycket
och allt subjektivt som kan upplevas i ett kvalitetstryck. Det är som att
köpa bil med metalliclack och lackskydd istället för att beställa en bil med
vanlig lack. Eller att leta kostym och klänning med det där lilla extra.
Prislappen är inte samma för dessa plagg som för vardagskläder. Det finns
"märken" även i tryckeribranschen hur konstigt den än kan låta.
Märkesvaror kostar mer än andra och likadant är det med trycksaker. Hur
du väljer är upp till dig som köpare och beror på vilken sorts människa du
är och vad ditt företag kräver och har pengar till samt vad det vill göra
för att upprätthålla imagen. Reklamtryck för bilar, smycken, armbandsur,
märkeskläder och maträtter kan inte alla tryckerier klara av. Däremot
företagstidningar, informationspublikationer och program. De flesta
trycksaker kräver samma logistik, men inte lika exklusivt tryck. Tänk därför
på vad trycksaken ska återge och sälja. Många fotografers bilder har
"förstörts" genom dåligt eller slarvigt tryck.
3. Ta reda på om tryckeriet är kvalitets- och miljöcertifierade
Kvalitets- och miljöcertifiering är en självklarhet idag. Tillhör du dom
som struntar i detta och bara vill ha ett billigt pris? Ja, då kan du sluta
läsa! Dessa certifieringar ska inte kosta mer. Det är ett slags körkort.
Däremot kostar det både tid, pengar och ork att komma dithän. Trots att det
krävs en heltidsanställd miljö- och kvalitetsansvarig, så överväger de
vinster tryckeriet gör kostnaderna. Allt förbättras; arbetsflödet,
kvalitetsmedvetenheten, logistiken synen på kundens betydelse. Ja, listan
kan göras lång. Ett certifierat tryckeri är ett bättre tryckeri. Därmed inte
sagt att alla anställda är fantastiska. Kedjan är ju inte starkare än sin
svagaste länk., och jag utesluter själv aldrig företag som inte är
certifierade. Faktum är att jag jobbar med sådana tryckerier också. Det kan
man göra efter en bedömning av om de arbetar kvalitets- och miljöanpassat.
4. Försäkra dig om att tryckeriet har ICC-profiler och PDF-
arbetsflöde
ICC står för International Color Consortium och är en färgstandard
beskriven på dataspråk. Det är ingenting du ska behöva sätta dig in i eller
förstå, men däremot bör din originalare veta vad det innebär och betyder för
trycksakens slutresultat. ICC-profilen tillhandahålls av tryckeriet och
"läggs på" bilden av repron, reklambyråns originalare eller tryckeriet.
Profilen innehåller färgvärden som styr tryckprocessen. Att gå närmare in på
färghanteringen skulle kräva åtskilliga sidor. Dessutom finns det beskrivet
på t.ex. Agfas hemsida för den som vill fördjupa sig inom ämnet. Du måste
bara förstå att trycket omöjligt kan bli lika som bilden på dataskärmen, men
att det finns vägar att optimera slutresultatet. ICC-profiler är en sådan
metod. ICC-profiler har inte lika stor betydelse om tryckeriet i huvudsak
ska trycka med PMS-färger dvs rena tryckfärger och trycksakens innehåll är
lätt att överblicka t.ex. ditt brevpapper eller visitkort. Har du en blå
logotype väljer tryckeriet rätt blå färg från en färgkarta (PMS-guide). Det
är ungefär som när du ska måla huset och går till färghandlaren, ser ut den
nyans du föredrar och målar med just den färgen. Då behövs inte dessa
profiler, men väl ett bra mätsystem för hur mycket färg som ska påföras
trycksaken. Det är också en stor fördel om du kan få se den PDF-fil som ska
föras över till tryckplåten (rippad PDF-fil). Annars kan det bli obehagliga
överraskningar efter rippningen. Mycket enkelt uttryckt är rippning
processen då bild och text överförs till film eller direkt på plåten.
Idag är PDF (Portabelt Dokument Format) en standard. Filformatet är en
länk mellan PC- och Macvärlden, men öppnar också många möjligheter till
standardiserad datakommunikation. Man brukar säga att PDF- formatet skapar
ett "plattformsoberoende". Vad inte alla vet är att PDF- filer används som
original istället för de öppna och redigerbara dokumenten från olika
produktionsprogram t.ex. QuarkXpress eller InDesign. PDF-filen är låst dvs
likvärdig med en pappersutskrift. Så när data överförs från datorn till
tryckplåten blir bild och text precis som din utskrift. Grovt förenklat kan
det liknas vid en kopiering. Så är inte fallet då ditt dokument överförs
till plåten genom "rippning" från en PostScript-fil. Då används ett annat
sidbeskrivningsspråk än PDF-standarden. Ett sidbeskrivningsspråk beskriver
bl.a. hur lasern i plåtscannern ska teckna plåtens färgbärande ytor. Ja, jag
vet att detta kan vara överkurs för en lekman. Men jag hoppas att du förstår
fördelen med PDF-arbetsflödet, som är säkert, snabbt och enkelt.
5. Be projektledaren berätta om logistiken från order till
leverans
Det är inte så mycket vilka skriftliga underlag tryckeriet använder som
att de verkligen använder sådana. Jag menar att i skiften mellan dag- och
kvällspersonal eller vid sjukdom kan muntlig information tappas, vilket kan
leda till problem. Information även internt bör vara skriftlig, uttryckt
kortfattad och med ett gemensamt otvetydigt språk. Om du får en enkel
förklaring från projektledaren, så kan du känna dig lugn. Säger han däremot
att "vi pratar ju med varandra på det här stället", så skulle jag i alla
fall bli orolig. Jag kan inte nog betona vikten av skriftlig information.
Sagt är "bara"sagt, och kan alltid ifrågasättas eller bortförklaras. Men det
skrivna ordet kan aldrig tas tillbaka eller förklaras bort. Du får dessutom
en bild av kontrollpunkterna på tryckeriet samt en hint om projektledarens
noggrannhet. För mig är det viktigt att ge skriftlig information till
tryckeriet. Du kan lämna alla dina instruktioner till mig på vilket sätt du
vill, men jag samlar alltid ihop dom och sammanställer underlag till
tryckeriet. Är jag osäker bekräftar jag dina önskemål. Det är mitt sätt att
säga: "Så här har jag uppfattat dina önskemål. Har jag förstått dig rätt?"
Offerten ska inte vara det sista "pappret" innan fakturan.
Det finns många fällor på vägen och dom måste du eliminera genom en
skriftlig dialog. Om du inte skriver kort och preciserat utan lämnar
information muntligt kommer risken för felaktigheter öka dramatiskt. Därför
rekommenderar jag att alltid begära orderbekräftelse om jobbet väsentligt
ändrats utifrån förutsättningarna i offerten du fått samt skriva en
jobbspecifikation till tryckeriet. All annan information ska också vara
skriftlig. Dessutom ska du alltid begära ett slutkorrektur eller slutligt
förprovtryck. Kontrollen av dessa underlag ansvarar du för. Utgå inte från
att det nog blir rätt! Läs och kolla allt! Om stavfelet blev rättat, så är
det inte uteslutet att det blev fel radfall eller typsnitt på något annat
ställe i trycksaken även om det inte funnits med i tidigare korrektur. Alla
tryckerier trycker inte om utan hänvisar till det senaste korrekturet och
dessutom tappar ju du själv tid och pengar på onödiga missöden. Utskicket
kanske inte kan göras som planerat eller inbjudan får för kort o.s.a tid.
6. Fråga vilka arbetsuppgifter projektledaren har
Det är en fördel om projektledaren har många strängar på sin lyra, men
problematiskt om han utgör hela orkestern. Arbetsbelastningen är stor på en
projektledare. Denne håller "många bollar i luften". Om han dessutom sitter
som ägare eller vd, står vid tryckpressen och är den som alla "drar i", så
riskerar ditt jobb och du att inte få den uppmärksamhet du betalar för.
Därför bör projektledaren ha fokus på kalkyleringen och projektledningen
samt dig som kund.
7. Öppna alla dina sinnen vid val av tryckeri
Utgå från vad du själv tycker är viktigt. Jag ställer höga krav på
tryckkvalitén, men det beror på att jag jobbat på ett kvalitetstryckeri och
vet hur bra ett tryck kan bli. Du kanske ställer högre krav på
projektledarens sätt att administrera och kommunicera, vilket för mig är en
självklarhet i mitt jobb, som projektledare. Lyssna efter och värdera
kunskap, servicekänsla och ärlighet. Det som du inte kan värdera konkret
lämnar du till "magkänslan". Använd alla dina sinnen. Det räcker inte med
näsa för affärer.
8. Prisförhandla
Detta är ett kapitel för sig och tillhör ju all affärsverksamhet.
Självklart kan man lära sig vissa grunder, men för mig är det en konst där
det gäller att improvisera inom gränsen för ärlighet, affärsmässighet och
viljan att etablera en långsiktig relation.
9. Ta en kreditupplysning
Utöver bedömningen av personella och maskinella resurser bör du vid stora
produktioner samt långsiktigt samarbete ta en kreditupplysning.
Betalningsanmärkningar är aldrig bra. Att företaget funnits med länge är ett
gott tecken, men kan också vara en nackdel. Bra för att det visar att
företaget har en stark ledning och hänger med i utvecklingen. Mindre bra om
det är en hög medelålder och att en föråldrad företagskultur "sitter i
väggarna" och att det finns motsättningar inom företaget. Företag som
rekonstruerats flera gånger är ingen lämplig samarbetspartner.
10. Var inte hur förlåtande som helst!
Nedanstående punkter är problem som kan förekomma i relationer med olika
trycksaksleverantörer som inte riktigt håller måttet.
Kontaktpersonen är svår att få tag på.
Kompletterande information "ramlar mellan stolarna".
Bemötandet är inte alltid så serviceinriktat som man skulle kunna
förvänta sig.
Man måste prata med flera olika personer om samma jobb.
Trycksakerna håller inte den kvalité som säljaren utlovat.
Projektledaren skyller brister i trycksaken på tekniska problem.
Leveranser kommer för sent utan att någon hör av sig.
Det kommer tillägg på fakturor som inte aviserats innan.
Det är bara du själv som kan bestämma hur förlåtande du ska vara mot dina
leverantörer, men mitt råd är att inte vara för förlåtande. Du betalar för
en tjänst som i slutändan ska bli en produkt, och du ska inte bara vara nöjd
med slutresultatet utan även "resan dit"!
Då återstår bara att önska dig lycka till och en "trevlig resa"!
Med vänlig hälsning
Bert-Åke Byqvist,
Tryckerikontakten
Sök på expowera:
|
Upp
