Betalningsmetoder

De flesta betalningar eller överföringar av pengar som inte avser kontantbetalningar mellan säljare och köpare av en tjänst eller vara, sker med en bank som mellanhand. Framförallt utvecklingen på datasidan har öppnat nya möjligheter även för privatpersoner att sköta sina betalningar på ett rationellt sätt. De olika betal- tjänsterna skiljer sig från kundens synpunkt åt framförallt vad gäller bekvämlighet, tillgänglighet, tidsåtgång och pris.
 

Paketlösningar

Det är vanligt att banker paketerar vissa tjänster och erbjuder dessa till paketpris. I dessa paketlösningar är det vanligt att en betaltjänst utgör en väsentlig del. Vissa banker tillämpar dessutom olika förmånskundsystem där ett betalpaket är avgiftsfritt eller erbjuds till reducerat pris.
 

Vilka tjänster är bäst?

Det finns ingen lösning som är bäst för alla kunder av det enkla skälet att alla kunder har olika behov och förutsättningar. För att finna den lösning som passar bäst bör man därför börja med att se över sina behov, t.ex. hur ofta brukar man betala räkningar, betala med kort i butik, eller göra överföringar mellan olika konton (egna och eller andras). Hur tjänsterna fungerar, t.ex. hur lång tid en betalning tar och vad kostnaden är, framgår vanligtvis av de allmänna villkoren för tjänsten eller av bankens informationsmaterial. Av villkoren framgår i regel även vad som händer om betalningen av någon anledning inte utförs på ett riktigt sätt.
 

Avgifter

Prissättning av banktjänster är fri, vilket innebär att det är den enskilda banken ensam som avgör vilket pris banken vill ta för en viss tjänst. Det är således ingen myndighet som godkänner vilka avgifter som får tas ut eller storleken på avgifterna. Det är kunden som avgör om tjänsten är prisvärd eller om han i stället väljer att utnyttja en annan (billigare) tjänst. Denna tjänst kan han då efterfråga antingen i samma bank eller hos en konkurrent. Alla de priser som banken tillämpar på sina tjänster skall finnas lätt tillgängliga på en kundprislista.

Vilket pris en bank sätter på en tjänst är i grunden en policyfråga. Det är inte ovanligt att banken använder priset för att styra kundernas beteende. Ett lågt pris kan vara ett sätt att få kunderna att pröva nya tjänster likaväl som ett högt pris kan få kunderna att avstå från att använda vissa tjänster.
 

Rätt till avgift

En förutsättning för att banken skall kunna ta ut en avgift för en tjänst är att kunden fått information om avgiften i förväg. Denna information kan lämnas i t.ex. kontoavtalet, eller på en avi till kunden.
 

Girobetalningar

När man får en faktura/räkning får man i regel samtidigt ett inbetalningskort/avi med vilket man kan betala antingen till betalningsmottagarens plusgiro eller bankgiro. Det finns olika sätt att utföra denna betalning.
 

Betalning i kassa

I kassan på banken eller Svensk Kassaservice kan man betala via plus- eller bankgiro till betalningsmottagaren. Förutom att det ibland kan ta ganska lång tid och att man dessutom är hänvisad till aktuella öppettider så är betalning i kassa ofta förenat med betydande avgifter.
 

Via eget giro

Via eget giro knutet t.ex. till ett lönekonto kan man sköta sina betalningar på ett betydligt rationellare sätt. I korthet fungerar tjänsten så att man skickar sina inbetalningskort och en betalningsorder till den girocentral (t.ex. privatgiro) som kontot är anslutet till. Uppdraget behandlas där och pengar förs över från betalarens konto till de olika betalningsmottagarna. En betalning anses enligt praxis fullgjord när pengarna kommit in på mottagarens konto. Normalt tar en betalning tre bankdagar men man måste räkna med någon dag extra i samband med månadsskiften och storhelger. Om det inte finns täckning på kontot skickar de flesta banker tillbaka hela betalningsuppdraget.
 

Internetbetalning

De flesta banker erbjuder idag sina kunder att sköta sina betalningar via Internet. Där kan man själv utföra t.ex. lånebetalningar, överföringar mellan konton och betalningar via Plus- och Bankgirot. En förutsättning för att betalningen skall kunna genomföras är att det finns täckning på kontot.

Vid betalning via Internet, fyller kunden själv i alla uppgifter såsom bank- eller plusgirokontonummer, belopp och eventuellt referensnummer. Det är naturligtvis viktigt att alla uppgifter blir rätt ifyllda så att betalningen når rätt mottagare och att mottagaren dessutom kan se vad betalningen avser. För att få tillgång till Internetbanken krävs att man kan identifiera sig i datasystemet. Bankerna har utarbetat olika säkerhetssystem för detta.

Enligt Internetavtalet med banken ansvarar kunden själv för att utrustningen såsom dator, programvaror och internetuppkoppling är lämpade för ändamålet. Banken brukar därutöver friskriva sig från ansvar vid t.ex. uteblivna betalningar på grund av störningar i bankens datasystem eller allmänna tele-kommunikationer.
 

Elektroniska fakturor

Elektroniska fakturor (e-faktura/e-giro) är ett nytt begrepp som innebär att kunden istället för en räkning i brevlådan får räkningen helt elektroniskt till sin dator. Räkningen syns på skärmen och godkänds där av kunden för betalning via hans bank på Internet.
 

Autogiro

Autogiro är en särskild form av stående överföring som sker på betalningsmottagarens uppdrag. Kunden ger betalningsmottagaren fullmakt (autogiromedgivande) att regelbundet dra en viss summa från sitt konto. En förutsättning för autogiro är således att kontohavaren själv medgett uttagen. Ett autogiromedgivande kan när som helst återkallas (sägas upp) av kontohavaren. Detta sker antingen hos betalningsmottagaren eller hos banken. Ett återkallande bör ske senast en vecka innan nästa dragning skall ske. Vid betalning över autogiro görs en saldokontroll i regel dagen innan dragningen skall genomföras. Saknas pengar på kontot genomförs som regel inte betalningen. Autogiro är särskilt lämpat för regelbundet återkommande betalningar.
 

Överföringar mellan konton

Genom att skriva ett avtal - överföringsuppdrag - med banken, kan man ha en stående överföring från sitt konto. Stående överföring brukar användas för det egna regelbundna sparandet i t.ex. fonder eller pensionssparande. Andra regelbundna överföringar t.ex. understöd till studerande barn, läggs lämpligen upp som en stående överföring. En stående överföring kan när som helst återkallas (sägas upp) av kontohavaren.
 

Överföring i kassa

Enstaka överföringar till egna eller annans konto utförs som regel som en manuell överföring vilken utförs i kassan på banken.
 

Egna överföringar

Med en knapptelefon - och avtal om tjänsten - eller via Internet kan kunden själv göra manuella överföringar mellan egna och till andras konton.
 

Kortbetalningar

Att använda kort är ett alternativ till kontanter eller check och är också ett sätt att göra uttag från sitt konto. Det finns olika typer av kort att välja mellan beroende på vilka behov man har. Användningsområdet och därmed villkoren och avgifterna för korten varierar.
 

Automatkort

Automatkort är ett kort som ansluts till ett konto i banken och som gör det möjligt att ta ut pengar när som helst i uttagsautomater.
 

Bankkort

Debetkort är beteckningen på kort där beloppet dras från (debiteras) kortinnehavarens tillgångar (behållning) på kontot. Debetkort används t ex inom detaljhandeln och bensinbranschen. Om kortet är knutet till ett konto i en bank (med eller utan en kredit knuten till kontot) brukar beteckningen bankkort användas. Vanligast i dag är internationella bankkort med VISA- eller MasterCardfunktion.
 

Check

Checken är en skriftlig betalningsanvisning där utställaren ger sin bank i uppdrag att betala ut ett visst belopp från sitt konto. Enligt checklagen skall checken lösas in inom tjugo dagar. Det är dock i regel möjligt för banken att även senare ta emot och lösa in en check. Vid inlösen gör banken en täckningskontroll, vanligen genom att ringa utställarens bank. Att betala med check har på senare år blivit mindre vanligt. Vissa banker saknar numera checkar i sitt sortiment. De banker som erbjuder checkar, tar i regel ut en avgift av kontohavaren vid checkanvändning.
 

Postväxel

Om man inte vill betala en större penningsumma kontant eller genom att girera till betalningsmottagaren kan man köpa en postväxel. Postväxeln köper man i bank där den skrivs ut på ett visst belopp till en namngiven mottagare. Postväxeln överlämnas till betalningsmottagaren som i sin tur löser in den i bank.
 

Betalning kommer ej fram

Om en betalning inte kommer fram till mottagaren i tid skall man omedelbart kontakta banken som bör ta reda på varför betalningen blivit försenad. Banken är naturligtvis ansvarig för att betaltjänsten fungerar. Om en försening beror på banken kan kunden ha rätt att få ersättning för den ekonomiska skada han kan ha lidit p.g.a. förseningen.
 

Obehörigt utnyttjande

En annan situation uppstår när en obehörig person utnyttjat tjänsten. Då skall kunden omedelbart spärra betalningsmedlet för att förhindra att fler obehöriga uttag sker. Om någon olovligen förfogat över pengar på ett konto skall detta också polisanmälas. Har någon obehörig nyttjat ett kontokort, finns särskilda regler kring detta, se mer i faktabladet "Kontokort".
 

Vid tvist

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och allmän domstol är instanser som kan pröva tvister mellan kund och bank avseende betaltjänster. ARN prövar dock inte tvister om det gått mer än sex månader från det att näringsidkaren/banken helt eller delvis avvisat anspråken. För tvister i bankärenden måste det tvistiga beloppet var minst 2 000 kronor för att ARN skall pröva ärendet. Är man inte nöjd med ARN:s beslut kan man pröva ärendet i allmän domstol.

 Källa: Konsumenternas Bank- & Finansbyrå
 

Sök på expowera:

Anpassad sökning

Upp