Dröjsmålsränta
För företag finns möjligheten att ta ut en dröjsmålsränta. Finns det ett
avtal mellan säljaren och köparen när räkningen ska vara betald, har
säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta efter den dagen. Finns det inget
avtal om betalningsdag gäller att säljaren först efter 30 dagar efter att
han skickat räkningen och meddelat att han kommer att ta ut dröjsmålsränta
får göra just detta.
Att ta ut en dröjsmålsränta görs för att påskynda kundbetalningar och
motverka att kunden använder företag som kreditgivare. Räntelagen styr
storleken på dröjsmålsräntan. Lagen är dispositiv vilket innebär att den
gäller om inget annat avtalats mellan parterna.
Villkor för att kunna begära dröjsmålsränta
För att kunna begära dröjsmålsränta krävs att företaget på fakturan klart
och tydligt skriver att de begär dröjsmålsränta efter förfallodagen. Exempel
på sådan text kan vara:
- Efter förfallodagen debiteras ränta enligt Räntelagen.
- Efter förfallodagen debiteras ränta med gällande referensränta +
8 %-enheter.
Ovanstående gäller vid försäljning till konsumenter. Referensränta, se
nedan.
Om handel skett mellan två näringsidkare är det möjligt att ta ut
dröjsmålsränta även om det inte på t.ex. fakturan framgått att
dröjsmålsränta utgår vid betalning efter förfallodagen.
Räntelagen är dispositiv
Att räntelagen är dispositiv innebär att ett avtal mellan parterna kan se
helt annorlunda ut vad gäller dröjsmålsränta än det lagen föreskriver. Från
när dröjsmålsränta ska betalas och vilken storlek på räntan det ska vara, är
upp till parterna att avtala om.
Ett företag kan inte ensidigt sätta en högre dröjsmålsränta än den
räntelagen föreskriver. För att kunna göra detta måste båda parter kommit
överens om detta genom avtal.
Ränta även på momsen
Det belopp som dröjsmålsräntan beräknas på är hela det fakturerade
beloppet d.v.s. momsen ska ingå. På det begärda räntebeloppet ska ingen moms
läggas på eftersom den inte är momspliktig. Dröjsmålsräntan räknas fram
genom att ta fakturans belopp inkluderat moms, multiplicera med räntesatsen
och antalet dagar dividerat med 365.
Referensräntan
Referensräntan motsvaras av den reporänta som tillämpades närmast före
det kalenderhalvår under vilket referensräntan ska gälla. Om reproräntan
inte är ett helt eller ett halvt tal avrundas referensräntan till närmast
högre halva procentenhet.
För aktuell referensränta gå till Riksbankens hemsida, riksbanken.se.
Vad säger räntelagen
I Räntelagens 4 § beskrivs från när dröjsmålsränta får tas ut
"I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen
fordran, för vilken betalningstiden försittes, från den dag som infaller
trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat
sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att
underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är
dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet
har kommit honom till handa."
Dröjsmålsränta kan alltså krävas från den dag som infaller 30 dagar efter
det att fakturan skickats.
I 4 § andra stycket beskrivs även fordringsförhållandet mellan
näringsidkare och mellan en näringsidkare och en myndighet eller annat
offentligt organ. Här framgår att det inte finns något krav på att det på
fakturan ska stå att dröjsmålsränta utgår efter förfallodagen för att
dröjsmålsränta ska kunna begäras.
"I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga
verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket utan att det när kravet
framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att
utge ränta. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga
verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ
på betalning för varor eller tjänster."
I Räntelagens 6 § står det hur stor dröjsmålsräntan får vara.
"6 § I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en
räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 §
med ett tillägg av åtta procentenheter."
Vad referensräntan är beskrivs i paragraf 9.
"9 § Referensräntan enligt denna lag fastställs för varje kalenderhalvår
genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall motsvara den ränta
som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion
som genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall
gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet. Lag (2002:352)."
Sök på expowera:
|