Om du inte betalar
Skulder växer fort. En skuld med en årsränta på till exempel 20
procent blir dubbelt så stor på bara fyra år.
Gör man ingenting alls åt situationen blir det bara värre.
Förfallodag
Det första som händer när du är skyldig någon pengar, är att fordringsägaren
skickar en faktura (räkning). Där står det hur mycket du ska betala och när
(förfallodag). Det finns ingen regel som säger att det går att vänta 30
dagar med att betala. Finns det bestämmelser i ett avtal så gäller dessa.
Avtalet ska ha slutits när affären gjordes upp. Ofta finns reglerna skrivna
med fin stil på baksidan av kontraktet.
Har ni däremot inte bestämt betalningsdag, ska du betala när säljaren
kräver det. När du girerar pengarna till ett post- eller bankgirokonto är
det säkrast att betala senast tre vardagar före sista betalningsdag.
Kontrollera alltid att kravet är riktigt. Acceptera inte utan vidare alla
avgifter som läggs på. Begär att få se det underlag som kravet baseras på.
Spara alla kvitton!
Påminnelse
Om du inte betalar räkningen i tid får du oftast en påminnelse.
Fordringsägaren kan ta ut en påminnelseavgift om det finns ett avtal om
detta. Kan du inte hitta någon bestämmelse om påminnelseavgift, är det
enklast att fråga den som skickat kravet var i avtalet det står om rätten
att ta ut avgift. Fordringsägaren är inte skyldig att skicka någon
påminnelse, utom när det gäller en variant av parkeringsböter som kallas
kontrollavgift. Du måste därför själv hålla reda på när räkningarna ska
betalas.
Dröjsmålsränta
Om det finns ett avtal om att dröjsmålsränta ska betalas och en bestämd
räntesats, så gäller detta. Dröjsmålsränta får då tas ut från den dag som
står i avtalet. Vanligtvis är detta efter sista förfallodag. Finns det inget
avtal gäller räntelagens bestämmelser. I lagen står att fordringsägaren har
rätt att ta ut dröjsmålsränta en månad efter den dag han skickat sitt krav
på betalning. Ofta står det i kreditavtalet hur stor dröjsmålsränta
företaget begär. Saknas detta får dröjsmålsräntan vara högst referensräntan,
vilken fastställs av Riksbanken varje kalenderhalvår genom särskilt beslut,
plus 8 procent.
Jämkning av dröjsmålsräntan
Vid sjukdom, arbetslöshet, dödsfall eller annan liknande omständighet kan
dröjsmålsräntan i vissa fall jämkas (minskas) enligt 8 § i räntelagen. För
jämkning krävs att betalningssvårigheterna ska ha uppstått på grund av någon
oväntad händelse som låntagaren inte kunnat påverka. Om du krävs på
dröjsmålsränta och vill hänvisa till jämkningsparagrafen, ska du i första
hand vända dig med din invändning till den som framställt kravet. Den här
jämkningsmöjligheten används mycket sällan, och det krävs starka skäl och
aktiva åtgärder från din sida för att du ska få igenom en jämkning av
dröjsmålsräntan.
Källa: Konsumentverket 2011-12-06
Sök på expowera:
|
Upp