startsida < starta företag < starta eget företag, kompendium 
 
 
Starta eget företag - kompendium kap.2

 
  Starta eget företag,
kapitel 1 till 19
1.Kunskap ökar
chansen att lyckas 
2.Affärsplanen 
3.Budget & Kalkyler 
4.Val av företagsform 
5.Byte av
företagsform 
6.Skydd av din
affärsprofil 
7.Tillståndspliktig
verksamhet 
8.Finansierings- möjligheter 
9.Företagets
ekonomi 
10.Skatter & Avgifter 
11.Organisation &
Administration 
12.Ensam eller
kompanjoner 
13.Kompanjonavtal 
14.Personal 
15.Försäkringar 
16.Köp av en befintlig
rörelse 
17.Franchising 
18. Kommission 
19.Litteratur 
Kompendiet i pdf-
format 
   
  Innehåll
expowera 

  

2 Affärsplanen

2.1 Affärsplanens tre syften

Man kan säga att affärsplanen har tre syften och att alla tre är lika viktiga.

  • Strukturering av dina tankar.
  • Presentation av din idé.
  • Underlag för uppföljning.
     

2.1.1 Strukturering av dina tankar

Du kan inte sjösätta ditt nya företag utan någon form av planering. Det är i affärsplanen du ställer samman dina tankar och beskriver din affärsidé, vilken verksamhet du skall bedriva, vilka mål och delmål du sätter upp för verksamheten och vilka medel och resurser du har och behöver för att nå dessa mål.
 

2.1.2 Presentation av din idé

Du behöver affärsplanen för att kommunicera din idé och ditt företag hos externa intressenter som banker och andra finansiärer som skall ta ställning till om de skall låna dig det kapital du behöver, leverantörer som skall ge dig den kredit du behöver, distributörer och återförsäljare som skall lägga ner tid och arbete på att sälja dina produkter, kunder som skall köpa dina produkter eller tjänster, duktiga personer som du vill skall börja jobba i ditt företag.
 

2.1.3 Underlag för uppföljning

När verksamheten satt igång är affärsplanen ditt underlag för att löpande följa upp verksamheten. Låt också affärsplanen bli ett levande instrument för din fortsatta planering av verksamheten, den skall alltid innehålla färsk information om marknaden, konkurrenter m.m. Den skall hela tiden anpassas till hur dina idéer kring företaget utvecklas och också anpassas till förändringar i omvärlden.
 

2.2 Hur omfattande affärsplan?

Beroende på hur du startar måste du lägga ner olika mycket arbete på din affärsplan. Börjar du lite lätt vid sidan av ditt ordinarie arbete utan något behov av kapital behöver affärsplanen inte vara särskilt omfattande. Skall du däremot starta en verksamhet som du helt skall leva på och där du dessutom behöver låna pengar externt, anställa personal eller sälja in dina idéer till andra intressenter måste affärsplanen vara heltäckande och stämma med alla siffror som du har i dina olika budgetar.
 

2.3 För vem skriver du?

Innan du börja skriva på din affärsplan måste du göra klart för dig vilken som är den viktigaste målgruppen för din affärsplan och vilket syfte du skall ha med planen. Den kan vara ett dokument som enbart är till för att du själv vill strukturera dina tankar, den kan vara till för att du för en tänkbar kompanjon vill beskriva hur du tänker dig att verksamheten skall bedrivas, den kan vara för att de du vill anställa skall se vilka planer som finns för framtiden eller för en bank eller annan finansiär som skall fatta beslut om att låna ut pengar till ditt projekt.

Det finns inget som hindrar att du jobbar med flera olika affärsplaner – en för internt bruk och en för externt bruk.

Hur liten verksamhet du än startar får du bättre ordning på dina tankar, resurser och svagheter om du skriver ner allt. Är du tvungen att låna kapital för att du skall kunna genomföra din affärsidé måste du ha klart för dig att det är affärsplanen och budgeten som är underlag för långivarens beslut att ge dig det lån du behöver. Det är därför mycket viktigt att det av affärsplanen framgår att du förstår vad du ger dig in på, att du förutom det kapital du behöver låna har kunskaper och resurser för att genomföra din affärsidé. Men börja NU och bygg på affärsplanen allteftersom du samlar in information och konkretiserar dina planer.
 

2.4 Tre viktiga budskap

2.4.1 Kundnyttan

Det är viktigt att den som läser din affärsplan enkelt kan se vilken nytta dina tänkbara kunder kommer att ha av din produkt – vara eller tjänst. Vilka behov eller problem löser din produkt?
 

2.4.2 Marknaden

Det måste klart framgå vilket som är din marknad, hur stor den är, vilka kunder/målgrupper du vänder dig till, hur du skall nå dessa och varför kunderna kommer att välja din produkt i stället för dina konkurrenters.
 

2.4.3 Lönsamheten

Din affärsidé måste vara lönsam på lång sikt. Affärsplanen skall visa när lönsamhet uppnås, på vilket sätt och hur stor vinsten blir.
 

2.5 Hjälp med att upprätta affärsplaner

På Internet finner du ett flertal mallar/checklistor som du kan ha till din hjälp för att upprätta din affärsplan. Bland annat finns mallar hos Nyföretagarcentrum, www.nyforetagarcentrum.se, Connect Sverige, www.connectsverige.se, ALMI, www.almi.se, Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se, och bankerna. De flesta av dessa mallar skall i första hand ses som checklistor för att du inte skall glömma något som du bör ha med.

Nyföretagarcentrum i Stockholm håller även flera olika kostnadsfria kortseminarier under teman som Skriva affärsplan och Göra budget. Hos alla Nyföretagarcentrum landet runt kan du få individuell och gratis rådgivning för upprättande av affärsplan m.m.
 

2.5.1 Affärsplanetävlingar

Olika riskkapitalorganisationer och företag arrangerar tävlingar om att skriva den bästa affärsplanen. Störst är tävlingen Venture Cup, www.venturecup.org, som anordnas med finaler i respektive region. Även inom vissa universitet och högskolor arrangeras affärsplanetävlingar. Juryn består ofta av professionella investerare.
 

2.6 Affärsplanens utformning

  • Alla skall förstå vad du skriver.
  • En strukturerad affärsplan indikerar ett strukturerat företag.
  • Affärsplanen måste vara vederhäftig, hänvisning till källor måste ske.
  • Anpassa informationen, men håll dig till sanningen.
  • Samla in och dokumentera ”all vid sidan om information” så dina kunskaper är bredare än vad som står i planen. Detta är bra när du muntligen skall föredra planen.
  • Skriv inte mer än att folk orkar läsa, max 25 A4-sidor totalt.
  • Lägg tyngdpunkten på vad som är väsentligt i just din affärsidé/ verksamhet.
  • Låt några av dina mest kritiska vänner nagelfara din affärsplan.
     

2.7 Affärsplanens disposition

Tyngdpunkten i affärsplanen skall anpassas till din affärsidé. Är det en teknisk innovation bör tyngdpunkten läggas på att beskriva vilka fördelar som kunderna kommer att få av produkten. Är din affärsidé en innovativ affärsmodell, t.ex. ett nytt koncept för hur man tillhandahåller och distribuerar en vara, är det på beskrivningen av marknad och organisation som tyngdpunkten i affärsplanen skall läggas. Här nedan följer ett förslag till disposition.

Sammanfattning inleder affärsplanen och utgör ca 10 % av dess totala omfattning.

Affärsidé och målsättning beskrivs med tonvikt på kundnyttan, marknaden, affärsmodell och lönsamhet. Det skall klart framgå vilka mätbara mål du vill uppnå.

Omvärlden – marknaden, med bl.a. dina konkurrenters starka och svaga sidor, marknadens tillväxt, trender och nya köpmönster.

Företagsledning. Kanske är det bara du själv. Här beskriver du vem som gör vad och vad ni har för starka och svaga sidor. Vem som äger företaget.

Produkten – varan eller tjänsten beskrivs med betoning på dess kundnytta men även nackdelar och brister.

Marknadsplanen som omfattar allt från beskrivning av de kundsegment som erhåller största kundnyttan av din affärsidé till prissättning, distribution, reklam och service.

Lönsamhet – kapitalbehov – finansiering. När kommer lönsamheten, hur stor beräknas den bli, vilket kapital behövs och när och hur skall kapitalet anskaffas?

Företagsform – organisation – affärssystem. Vilken företagsform har du valt och varför, hur ser din organisation ut, vem skall göra vad, vilket affärssystem skall ni använda?

Riskbedömning. Vilka risker finns och hur bemöter du dessa?

Tidsplan. Hela företagsetableringen med start och slut för varje ingående steg och moment.

Uppföljning. När och hur skall du mäta att du nått dina olika mål?

Budget. I litteraturen är budget ofta en integrerad del av affärsplanen, men jag bedömer den så viktig att den har fått ett helt eget kapitel. Det är också så att affärsplanen upprättas i ett ordbehandlingsprogram och budgeten i ett kalkylprogram eller i en särskild del av redovisningsprogrammet.
 

2.8 Sammanfattning

Detta är den svåraste biten eftersom du på litet utrymme skall sammanfatta och sälja in hela ditt projekt. Lyckas du inte i den inledande sammanfattningen fånga läsarens intresse så finns det ju risk att man slutar att läsa här. Sammanfattningen skall även vara ditt manus när du muntligen skall presentera ditt företagsprojekt. Lämpligen skriver du detta sist när du är helt klar med resten av affärsplanen och dina budgetar.
 

2.9 Affärsidén

Här skall läsaren få svar på följande frågor:

Kundnyttan. Beskriv kundernas behov och/eller problem och hur dessa skall tillfredsställas respektive lösas med din affärsidé. Berätta gärna hur stor kundnyttan är, hur mycket pengar kunden kan tjäna på att använda din produkt eller hur effektivare kundens verksamhet kan bli.

Marknaden. Var finns de kunder vars behov du skall tillfredsställa? Vilka kunder har störst nytta av dina produkter?

Produkten och/eller affärsmodellen. Vad är det som är unikt eller innovativt med din affärsidé? Är det produkten som sådan eller sättet den tillhandahålls på? Har du ett helt nytt koncept som snabbköp, franchising, factory outlet eller e-handel? Kan din produkt skyddas t.ex. genom patent, upphovsrätt eller liknande?
 

2.10 Omvärlden marknaden

Din affärsidé skall förverkligas i en omvärld som är i ständig förändring och som vimlar av konkurrenter som hela tiden utvecklar och förbättrar sina produkter, tjänster och affärskoncept. För att inte tala om helt nya innovationer som miniräknare som helt slog ut de mekaniska räknemaskinerna och billiga digitala klockor från Fjärran Östern som hårt drabbade den schweiziska klockindustrin.
 

2.10.1 Insamlande av uppgifter

För att kunna göra en bra marknadsplan måste du veta en hel del om den marknad du skall bearbeta. Vilka konkurrenter finns det, vad skiljer dina produkter från de produkter som redan finns på marknaden, vilka behov har kunderna, finns det några trender, är ny teknik på väg in som kommer att slå ut dina produkter?
 

2.10.1.1 Källor för information

Källor för information Internet har blivit den stora källan för information, här kan du bl.a. hitta uppgifter om dina konkurrenter, de organisationer som verkar inom din bransch och dina kunder. Hos Statistiska Centralbyrån, SCB, www.scb.se, och branschorganisationerna hittar du bra övergripande och allmän information. Hos Livsmedelsverket, www.slv.se, hittar du branschorganisationer inom livsmedel, på www.byggherre.se hittar du organisationer inom bygg & entreprenad. Hos Bolagsverket, www.bolagsverket.se, kan du beställa årsredovisningar för alla aktiebolag, hos Patent- och registreringsverket, PRV, www.prv.se, kan du se om det redan finns ett patent för den produkt du är på väg att ta fram och hos PAR, www.par.se, kan du studera olika målgruppers storlek. Det finns även särskilda undersökningsföretag som kanske redan har undersökt din marknad och kan sälja uppgifterna för ett överkomligt pris. Sökmotorerna på Internet är en stor källa för information.
 

2.10.2 Var har du din marknad?

Vilka är dina kunder? Var ligger din marknad, hur stort geografiskt upptagningsområde måste du ha för att det skall finnas tillräckligt många kunder? Finns dina kunder över hela världen eller bara i de närmaste kvarteren? Vilka konkurrenter har du på det som du ser som din marknad? Räcker kundunderlaget för både dig och dina konkurrenter, eller är dina produkter eller ditt affärskoncept så mycket bättre så att kunderna kommer till dig i stället? Ju noggrannare du kan definiera din målgrupp desto enklare är det att hitta kanaler för att nå den och bara den.
 

2.10.3 Köpmönster

Vilket köpmönster har kunderna för din produkt? Måste du ha tag på en ny kund att sälja en produkt till eller kan en liten stadig kundkrets som gör återköp räcka för att nå den omsättning du behöver? Skall du sälja kapitalprodukter som bilar eller TV-apparater måste du i princip få en ny kund för varje affär, skall du starta en brödbutik gäller det att få kunderna att ständigt återkomma.
 

2.10.4 Kundsegmentering

För att dina marknadsföringspengar skall göra bäst nytta är det bra om du i din undersökning av marknaden kan få fram om vissa kundgrupper kommer att vara mer benägna att köpa dina produkter än andra. Vilka kundsegment skall du koncentrera dig på?

För konsumentprodukter, B2C, business to consumer, kan du kanske få fram ditt bästa kundsegment genom uppdelning efter t.ex. demografiska faktorer som kön och inkomst, geografiska faktorer som stad, stadsdel, länder, storstad eller glesbygd. Men även livsstil, miljömedveten eller teknikfreak, kan vara avgörande för om man köper din produkt eller inte.

För företagsprodukter, B2B, business to business, kan kundens tekniska nivå, geografiska läge, inköpsmönster och företagsstorlek vara av avgörande betydelse om man köper från ditt företag.
 

2.10.5 Vilka är dina konkurrenter?

Ju mer du vet om dina konkurrenter, deras marknadsföringskanaler, prissättning och produkter, desto lättare blir det att se hur din produkt kan konkurrera med dem. Att studera dina konkurrenter får inte bli en engångsföreteelse utan måste göras om och om igen.
 

2.10.5.1 Konkurrenternas produkter

Genom att ingående studera alla dina konkurrenters produkter vet du vilka för- och nackdelar som dina egna produkter har. Du får därigenom ett bättre underlag för vilka säljargument du skall föra fram. Du kan även se vilka eventuella produktförbättringar du bör göra. Försök även få fram vilka för- och nackdelar kunderna ser hos dina konkurrenters produkter, service m.m.
 

2.10.6 Marknadens storlek och tillväxt

2.10.6 Marknadens storlek och tillväxt Först kom svartvit TV och när alla hade köpt svartvit TV sjönk omsättningen kraftigt. Sedan kom färg-TV och då tog försäljningen ny fart för att åter minska när alla hade skaffat färg-TV. Nu är det återigen stor omsättning i TV-branschen eftersom alla nu vill byta till stora platta TV-apparater som är HD-förberedda.

Hur ser din marknad ut? Var i livscykeln står din produkt?


 

2.11 Företagsledning

Det är viktigt att du och dina eventuella kompanjoner är överens om hur företaget skall styras, vem som skall ansvara för vad och vem som fattar det slutliga beslutet när ni inte är överens. Ni bör även vara eniga om hur vinster eller förluster skall hanteras, hur ägandet skall se ut och hur länge nyckelpersonerna förbundit sig att stanna i företaget. Allt detta bör ni dokumentera i ert kompanjonsavtal. Se närmare om kompanjonsavtal under 12 Kompanjonsavtal.

Den som skall låna ut pengar till företaget tittar extra noga på ledningsgruppen och dess förmåga att på ett framgångsrikt sätt driva företaget. Underlaget skall de finna här. Beskrivningen i affärsplanen av ledningsgruppen med fackkunskaper, utbildningar, personligheter och erfarenheter skall klargöra att den kan genomföra grundandet av ett nytt lönsamt företag. Dessa uppgifter skall få en framträdande roll i affärsplanen om syftet i första hand är att sälja in företaget hos externa intressenter.
 

2.11.1 Starka och svaga sidor

Att känna till sina svaga sidor är en styrka. Att du lär känna dig själv och dina eventuella kompanjoners starka och svaga sidor gör att du vet när du skall ta extern hjälp. Vilka kunskaper och erfarenheter är nödvändiga för att genomföra dina planer, vilka av dessa måste skaffas externt och hur kommer detta att ske?
 

2.11.2 Nyckelpersoner

Finns det några nyckelpersoner – personer som måste finnas i organisationen för att projektet skall kunna genomföras? Hur är dessa nyckelpersoner knutna till företaget, kan de gå i morgon om de inte godtar vad som sker eller är de genom avtal uppknutna för den tid som är nödvändig?
 

2.12 Produkt - vara och/eller tjänst

Vilken produkt är det du skall sälja? Vilken kundnytta kommer den att ge? Om du kommer att sälja flera olika produkter eller produktgrupper, kommer någon av dessa att vara huvudprodukt eller huvudproduktgrupp där varje nerlagd krona på marknadsföring ger ett bättre täckningsbidrag än för övriga produkter eller grupper?
 

2.12.1 Tillverkning

Om det är varor och inte tjänster du skall sälja så måste det i affärsplanen framgå hur dessa varor skall tas fram. Egen tillverkning eller inköp av färdiga varor?
 

2.12.2 Produktsegmentering

Ju mer du vet om vad dina kunder vill ha desto lättare blir det att tillhandahålla produkter, tillbehör, service och extratjänster som ger önskad kundnytta. Genom dina gedigna kunskaper om kundernas olika önskemål kan du även avgöra vilka av dina olika produkter eller produktsegment du i första hand skall satsa på för att snabbast uppnå lönsamhet.
 

2.13 Marknadsplanen

Den marknadsplan du presenterar i affärsplanen behöver inte vara en komplett plan, den skulle nog ta för stor plats, men det är viktigt att du får med

  • hur planen kopplas till din marknads- och konkurrentanalys,
  • dina viktiga marknads/kundsegment,
  • din prissättningsstrategi,
  • distributions- och försäljningskanaler.
     

2.13.1 Koppling till marknads- och konkurrentanalysen

Hur skall du i din marknadsplan utnyttja de kunskaper du nu har om din marknad och dina konkurrenter? Skall du priskonkurrera, eller har du en bättre produkt som du kan ta ut ett högre pris för? Om det finns lågprisföretag inom ditt marknadssegment och prisbilden redan är mycket pressad så kanske det inte är en bra strategi att priskonkurrera.
 

2.13.2 Marknads- och kundsegmentering

Vilka delar av marknaden är lättast att bearbeta, vilka kunder kommer att få störst nytta av din vara eller tjänst? Lika väl som du skall välja de av dina produkter som ger dig snabbaste och/eller bästa lönsamheten skall du välja det marknadssegment och det kundsegment som ger bästa avkastning per nerlagd bearbetningskrona.
 

2.13.3 Prissättningsstrategi

Prissättning kan ske enligt två grundläggande principer.

  • Vad kostar produkten att tillverka och hur mycket måste du lägga på för att få lönsamhet?
  • Vilket högsta pris kan du ta ut för att kunderna skall acceptera priset och köpa din produkt?

För att din affärsidé skall gå att genomföra måste du räkna enligt båda sätten. Först får du sätta det pris som du bedömer att marknaden kan acceptera och sedan får du se till att du kan producera din vara eller tjänst till det priset.
 

2.13.4 Distributionskanaler

Hur skall dina produkter distribueras från tillverkning till konsument? Skall du sälja direkt från fabrik till konsument, skall du använda grossist och/eller återförsäljare eller skall dina säljare ha produkten med sig när de besöker kunderna?
 

2.13.5 Försäljningskanaler

Kan också ses som det sista ledet i distributionskedjan. Men det finns idag även möjlighet att ha den fysiska distributionen av produkten helt skild från försäljningen. Tänkbara försäljningskanaler kan vara

  • egna butiker,
  • återförsäljare,
  • franchisetagare,
  • Internet,
  • postorderkatalog och annonsering,
  • telefonförsäljning,
  • personliga kundbesök.
     

2.13.6 Sätt upp mätbara mål

Som i så många andra sammanhang bör du i din marknadsföring sätta upp mål och målen skall som alla andra mål vara mätbara, hur skall du annars veta när du uppnått dem? Till exempel att du under det kommande året skall få minst 100 nya kunder, att dina befintliga kunder skall öka sina inköp med 10 % eller antalet besökare på er webbplats skall om ett år ligga på i snitt 1 800 unika besökare per dag. På vissa marknader kan det vara relevant att ange vilken marknadsandel man har som mål att uppnå, på andra marknader är detta inte intressant. Skall du t.ex. starta ett tryckeri är totalmarknadens storlek och din andel av den troligtvis av mindre intresse. Viktigare är om vi är på väg in i det papperslösa samhället och tryckning på papper minskar.
 

2.13.7 Marknadsföringsaktiviteter

I marknadsplanen anger du i grova drag även vilka marknadsföringsaktiviteter du skall genomföra under det kommande året: annonser, direktreklam, telemarketing m.m. Marknadsplanen skall vara nära sammankopplad med marknadsföringsbudgeten.
 

2.13.8 Bara några få köpare

Ofta blir man besviken på sina marknadsföringsaktiviteter, betydlig färre än vad du väntat dig svarar på din direktreklam och dina annonser. Det är kanske inte förrän dina nya kunder om något år köper för tredje gången som du kan räkna hem den marknadsföringsaktivitet du gör och betalar idag. Om du annonserar på Internet skall du inte bli förvånad om bara 0,01–0,5 % klickar sig vidare till din webbplats. Relationen mellan målgrupp och de som köper kan symboliseras genom en pyramid:

Fördelningen kan variera kraftigt beroende på vilken typ av produkter det är fråga om. Notera dock att pyramiden visar hela marknaden och alla som köper, både dina och dina konkurrenters produkter.
 

2.14 Lönsamhet och finansiering

Du måste i affärsplanen bevisa att företaget kommer att bli lönsamt. Kan du inte trovärdigt göra det kommer ingen att vilja låna ut pengar, investera eller ta anställning i ditt företag. Här måste en nära koppling till din resultatbudget göras. Av resultatbudgeten framgår det när företaget börjar bli lönsamt och hur stor den framtida lönsamheten kan tänkas bli. Det är viktigt att budgeten omfattar så lång tid att man kan se detta.

Av affärsplanen i övrigt skall det framgå att om du bara får finansiering enligt din finansieringsplans behov så finns resurser, kunnande och ledningsförmågan i övrigt att ro projektet i land.
 

2.15 Organisation och affärssystem

I affärsidén och marknadsplanen har du beskrivit vad som är bra med din eller dina produkter och vilken nytta kunderna kommer att få. Men du måste ha en organisation och ett system för dina affärer – ett affärssystem.
 

2.15.1 Organisation

Av din organisationsbeskrivning måste det framgå arbetsfördelning, både internt och vad som skall köpas in externt, ansvarsfördelning, företagsledning, personal m.m.
 

2.15.2 Affärssystem

Arbetet med ett företags affärer måste ske efter ett visst system, ju effektivare system desto större lönsamhet. Ett affärssystem i ett tillverkande företag kan se ut enligt nedan.

Produktutveckling > Tillverkning > Lagerhållning > Distribution > Försäljning > Service & underhåll

Tänk igenom hur ditt affärssystem borde se ut för att vara så effektivt som möjligt. Vilka moment måste ingå, kan dessa delas upp på mindre delmoment? Hur kan du göra varje moment och delmoment så effektivt som möjligt och hur kan du få övergången från ett moment till nästa att vara så effektivt som möjligt? Inom vilka moment ligger ditt företags affärsidé? Lägg tonvikten av beskrivningen där. Är det där du skall koncentrera din verksamhet och låta andra ta ansvar för resten?
 

2.15.3 Outsourcing av allt

Inget hindrar att du lägger ut hela verksamheten på andra företag. Du låter olika företag tillverka de olika delarna i din vara, ett företag sätter samman och paketerar, ett företag jobbar med telemarketing och skaffar dina kunder, ett företag distribuerar direkt till dina kunder, ett företag sköter fakturering och inkasso, ett företag handhar service och reklamationer och ett företag sköter din redovisning.

Din uppgift blir att se till så att allt fungerar, att avtalen med de företag som ansvarar för de olika delarna samstäms och att du får sådan rapportering att du vet vad som händer och kan ta de rätta besluten.
 

2.16 Risker

Vilka risker innebär företagsstarten för dig och eventuellt även för andra och vilka risker är du villig att ta?

Någon form av ”Vad händer om!” bör finnas med. I din budget kan du t.ex. göra en variant som visar vad som händer om tillverkningskostnaden för dina produkter ökar med 2 %, allt annat oförändrat, eller att du bara når 80 % av första årets budget. Hur klarar du av dessa svårigheter? Blir det att gå från hus och hem eller har du en katastrofplan att ta till om det som inte får hända ändå händer?
 

2.17 Tidsplan

Gör en grafisk tidsplan för de ingående arbetsmomenten i din företagsstart. Det är alltid enklare att få en överblick över de olika aktiviteterna om de kan presenteras i grafisk form. Detta kan t.ex. ske i form av ett Gantschema enligt nedan.

Eller i ett större projekt även som ett PERT-diagram enligt nedan för att utröna var man har den kritiska tidslinjen – trånga sektorn.

Varje pil är en aktivitet och den siffra som står på pilen är den beräknade tiden som aktiviteten kommer att ta. En aktivitet som börjar där en annan eller flera andra slutar är beroende av att dessa föregående aktiviteter först avslutats. Den linje med pilar som har den längsta tiden är din kritiska tidslinje. Jag har gjort dessa pilar lite tjockare. Genom att vidta åtgärder som kortar den linjen kortar du genomloppstiden för hela projektet.

Det är viktigt att du i din genomförandeplan får fram vilka uppgifter och arbetsmoment som måste till för att du skall kunna starta ditt företag. Det skall finnas vissa moment som måste vara klara vid vissa tider för att hela tidsplanen skall hålla. Vilka olika beslut måste tas på vägen och vilket beslutsunderlag måste du då ha tagit fram inför varje delbeslut?
 

2.18 Uppföljning

I affärsplanen måste du ange hur du både löpande och efter varje delmål skall följa upp och kontrollera de olika delmål som du har i din plan. Uppföljningen gör du för att kunna bedöma resultatet av genomförda aktiviteter, jämföra de uppsatta målen med utfall och analysera avvikelserna. Till din hjälp har du din statistik över resultatet av olika marknadsföringsaktiviteter, försäljnings- statistik, redovisningen och andra interna informationssystem.

Att redan från början ha alternativa handlingsplaner om de olika delmålen inte uppnås ger en extra styrka åt din affärsplan. Utvärderingen ligger även till grund för kommande planering och gör att du får en bättre noggrannhet i dina framtida planer. Du vet vilka resultat som olika aktiviteter kan förväntas ge.

När det går dåligt för ett företag beror det nästan alltid på inre faktorer. Företagsledningen förstod inte varför försäljningen gick ner, man såg inte i tid att konkurrenten kom med en ny produkt som slog ut allt annat eller den nya lagstiftningen som halverade marknaden. Se även avsnitt 9.3.1 Budgetuppföljning och budgetavvikelser.
 

2.18.1 Affärsplanen - ett dynamiskt instrument

Upphör inte att skriva din affärsplan bara för att du fått ditt lån. Låt affärsplanen bli ett rullande instrument som kontinuerligt uppdateras även efter det att du påbörjat din verksamhet. Affärsplanen skall vara det instrument där du minst en gång per år skriver ner dina planer, vilka mål som skall nås och vilka resurser som behövs för att nå dessa mål. Eller uppdatera kontinuerligt för att anpassa till förändringar som hela tiden sker i omvärlden och den egna verksamheten. Se inte bara ett år framåt, låt planen tala om vad som skall ske år 1, 2 och 3.

För att detta skall fungera måste du använda dig av ett ordbehandlingsprogram, det går inte att göra det rationellt med papper och penna. Inse redan nu att du som en effektiv och framgångsrik egen företagare måste kunna arbeta med både ordbehandlings- och kalkylprogram i din dator.
 

För att ladda ner
   kompendiet i pdf-format, klicka här

Kompendiet Starta eget företag har Leif Malmborg på Aktiebolagstjänst ställt till vårt förfogande.
 
 

Sök på expowera:
Anpassad sökning
Upp
Senast uppdaterad: 2008-03-03 © Leif Malmborg, Aktiebolagstjänst och Nyföretagarcentrum, 2008