9 Företagets ekonomi

Även om du har en jättebra affärsidé så måste du ha ordning på din ekonomi, du måste veta vad som händer i företaget, vilka produkter som är lönsamma och vilka som inte är det. Kommer det att finnas tillräckligt med pengar de dagar du skall betala löner, skatter och leverantörer?
 

9.1 Företagsekonomiska begrepp

Inbetalning: När någon betalar in pengar till ditt bankkonto eller mot kontant betalning köper från dig.

Utbetalning: När du tar pengar från kassan eller bankkontot för att t.ex. betala en skuld eller köpa en penna.

Inkomst: Den ersättning ditt företag får för sina prestationer. Inkomsten uppstår när företaget säljer sina produkter eller tjänster kontant eller på kredit.

Utgift: När ditt företag mot kontant betalning eller på kredit anskaffar en resurs av något slag, t.ex. en ny svarv eller varor för försäljning, har man en utgift.

Intäkt: Periodiserad inkomst. När en prestation har fullgjorts, t.ex. en vara har levererats eller en tjänst har blivit utförd. Då har man en intäkt oberoende av om prestationen är fakturerad eller inte. Du tillverkar och levererar varan i december, då har du intäkten, du fakturerar i januari, då har du inkomsten, du får betalt i februari, då har du inbetalningen.

Kostnad: Periodiserad utgift. Du införskaffar en maskin, då uppstår en utgift. Du planerar att använda maskinen i fem år, en femtedel av utgiften för maskinen bokförs varje år som en kostnad.

Resultat: Drar man kostnaderna från intäkterna för en viss period får man periodens resultat. Resultat måste alltid avse en viss period.

Konto: I bokföringen samlas alla likadana intäkter, kostnader, tillgångar eller skulder på samma konto. Detta för att få den systematik som bokföringslagen kräver.

Kontoplan: Listan med alla konton kallas kontoplan och den för mindre företag allenarådande kontoplanen är den s.k. Baskontoplanen som kom i sin första version 1976 och hette då BAS 76. Den nu gällande heter BAS 2007 som är anpassad till de nya reglerna om årsbokslut och uppställningsreglerna för resultat- och balansräkningen enligt årsredovisningslagen. Flera branschkontoplaner har tagits fram med baskontoplanen som grund. Mer om BAS-kontoplanen kan du läsa på www.bas.se.

K1-, K2-, K3- och K4-företag och allmänna råd: Bokföringsnämnden, BFN, arbetar sedan 2004 med att ta fram ett regelverk för hur olika stora företag skall sköta sin bokföring och avsluta sitt räkenskapsår. I det arbetet har man delat in företagen i olika storlekar. K1 är de minsta företagen och K4 är de största. Hittills har utgivits allmänna råd för enskild näringsidkare som upprättar förenklat bokslut, K1-företag och BFN arbetar nu med förenklade regler för mindre aktiebolag, K2, som beräknas vara klara under 2008. Därutöver har BFN tagit fram ett flertal allmänna råd och vägledningar för olika redovisningssituationer.

Resultaträkning: Visar företagets resultat för en viss period, normalt ett räkenskapsår eller del därav. För att resultaträkningen skall ge ett rättvisande resultat krävs det att alla inkomster och utgifter har periodiserats på ett riktigt sätt. Har t.ex. din hyra för den första månaden på nästa räkenskapsår betalats under detta år skall den periodiseras, så att den i bokslutet inte blir en kostnad för detta år utan finns som en tillgång i form av en förutbetald kostnad.

Balansräkning: Visar företagets ställning vid ett visst tillfälle, vanligtvis per den sista dag som resultaträkningen omfattar. Namnet balansräkning kommer av att tillgångssidan av balansräkningen skall balansera med ”skuldsidan”. Skuldsidan består av egentliga skulder som benämns främmande kapital och eget kapital som kan ses som skulder till ägarna. Eget kapital kan normalt inte utbetalas till ägarna utan att viss formalia först genomförs. För en total utbetalning till ägarna krävs att företaget avvecklas och likvideras. För att det vid avveckling skall bli någon utbetalning till ägarna krävs det först att allt främmande kapital återbetalas. Det som därefter återstår kan utbetalas till ägarna.

Fast kostnad: Kostnad som inte ändras när omsättningen ökar eller minskar. Exempel på fast kostnad är lokalhyra. Egentligen är det fel att kalla den för fast kostnad eftersom man självklart kan flytta till en större eller mindre lokal om omsättningen förändras, men detta sker alltid med en viss tröghet och kostnaden är således fast under en längre period.

Rörlig kostnad: En kostnad som till skillnad från fasta kostnader varierar med omsättningen av varor eller tjänster. Exempel på rörlig kostnad är materialförbrukning.

TB – täckningsbidrag – bruttovinst: Försäljningspriset minus de rörliga kostnaderna, således vad som blir kvar för att täcka de fasta kostnaderna. TB kan beräknas på detaljnivå som TB för en enskild produkt, vad en viss maskin producerar eller för hela företaget.

Break-even – nollpunktsomsättning: Den omsättning som innebär att täckningsbidraget täcker dina fasta kostnader men inte mer och du inte längre går med förlust. Resultat vid nollpunktsomsättning är såldes noll – varken vinst eller förlust.

Avskrivning: Det finns tre olika avskrivningsbegrepp, dels den planenliga som är en investerings anskaffningspris fördelat på det antal år man planerar att kunna utnyttja investeringen, dels den skattemässiga som följer gällande skatteregler om högsta möjliga avskrivning, dels den faktiskt bokförda som måste ligga någonstans mellan den planenliga och den skattemässiga.
 

9.2 Nyckeltal

Förutom resultat- och balansräkning ger rätt valda nyckeltal en bra bild av hur företaget utvecklas ekonomiskt. Genom att jämföra dina egna nyckeltal över tiden och mot andra liknande företags nyckeltal får du en bättre grund för dina beslut om hur företaget skall styras. Branschnyckeltal kan hittas hos flera av branschorganisationerna, bl.a. hos Handelns Utredningsinstitut, www.hui.se, Upplysningscentralen, www.uc.se, och Statistiska Centralbyrån, www.scb.se. SCB ger även ut en nyckeltalshandbok. Här nedan följer beskrivning av några vanliga nyckeltal.

Räntabilitet – avkastningsgrad på totalt kapital: Ett mått som visar ditt företags totala lönsamhet i förhållande till det totala kapitalet som är låst i företaget, eget kapital såväl som främmande – lånat kapital.

Räntabilitet – avkastningsgrad på eget kapital: Här är det bara avkastningen på det kapital du själv och dina eventuella kompanjoner har satsat i företaget.

Kassalikviditet: Visar ditt företags förmåga att klara av att betala sina utbetalningar på kort sikt. Räknas ut genom att man lägger ihop alla likvida medel som kassa, bank och plusgiro samt kortfristiga fordringar som kundfordringar och därefter dividerar den summan med de kortfristiga skulderna, t.ex. leverantörsskulder.

Soliditet: Andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital. Ju större andel av det totala kapitalet som är eget kapital och inte skulder till andra, desto större chans att överleva på lång sikt. Har man inga skulder till andra kan man inte göra konkurs.

Faktisk kundkredittid: Att veta hur lång faktisk kredit du lämnar dina kunder och att arbeta med att förkorta denna tid resulterar i att mindre kapital låses i kundfordringar.

Omsättning per X: Här kan du välja vilka ”X” som passar för just ditt företag. Det kan t.ex. vara omsättning per kund, anställd, butiksyta, dag eller order.

Lagrets omsättningshastighet: Anger hur många gånger per år som lagret omsätts. Ju högre omsättningshastighet, ju fler gånger per år som lagret omsätts, ju mindre kapital binds i lagret.

Nyckeltal för dig: Studera vilka olika nyckeltal som finns i din bransch och fundera över vilka nyckeltal som är viktiga för just din verksamhet. Räkna fram dessa och följ dem per dag, vecka, månad eller den period som är lämplig och du kommer att bättre lära känna ditt företag och öka dina möjligheter att fatta de rätta besluten. En omfattande ekonomisk ordlista finns på www.almi.se.
 

9.3 Ekonomistyrning

Det finns viss information som är grundläggande för alla företags lönsamhet, det är orderingång och fakturering samt att det finns pengar att betala skulderna vartefter de förfaller till betalning. Likviditeten kan räknas fram genom att du i t.ex. en veckorapport har med bank, plusgiro och kundfordringar som minskas med leverantörsskulder. Detta ger ingen exakt uppgift om likviditeten, men den är enkel och genom att se förändringarna över tiden kan du t.ex. se om kundfordringar börjar låsa för stora belopp.

Om dessa uppgifter skall följas dag för dag, vecka för vecka eller månad för månad får avgöras från fall till fall. En standardmall där uppgifter samlas t.ex. varje vecka och för varje vecka en egen rad och med jämförelser med budget och föregående år ger dig som företagsledare några av de grundläggande uppgifterna du behöver för att ha ett bra grepp om verksamheten. Efter ett tag får du genom rapporterna lära känna ditt företag och ser direkt när något avviker och kan snabbt vidta åtgärder för att rätta till problemet.

Därutöver får du månadsrapporter från ditt ekonomisystem, där du kan jämföra resultatet mot budget, konto för konto.
 

9.3.1 Budgetuppföljning och budgetavvikelser

Lika viktigt som att upprätta budgetar är det att göra uppföljningar av hur väl företaget följer budgeten. Det bästa är om man i sitt ekonomisystem kan lägga in hela sin budget, konto för konto, månad för månad och sedan i månadsrapporterna se vilka avvikelser som sker. Större avvikelser bör utredas. Beror det på en dålig och felaktig budgetering? Har något hänt i förutsättningarna eller omvärlden eller har något gått fel i verksamheten?

Budgetuppföljningen och utredningen av avvikelserna har flera syften.

Varningssyfte, varnar när något verkar ha gått riktigt fel.

Kontrollsyfte, kontroll av att de i budgeten satta målen nås.

Diagnossyfte, vad är fel, red ut vad budgetavvikelserna beror på.

Åtgärdssyfte, avvikelserna visar var det kan vara lämpligt att sätta in åtgärder för att förbättra verksamheten.

Planeringssyfte, ökar möjligheten till en bättre budget nästa år.
 

9.4 Vem skall sköta redovisningen?

Du måste på ett tidigt stadium besluta hur redovisningen skall skötas i ditt företag. Redan innan den första verifikationen dyker upp bör du ha bestämt vem som skall bokföra den. Följande alternativ kan vara tänkbara.

• Du har kunskaper för att göra allt själv.
• Du varken kan eller vill ta hand om redovisningen och lämnar bort allt till en redovisningskonsult eller redovisningsbyrå.
• Du sköter själv den dagliga bokföringen men tar hjälp med månatliga avstämningar av konton, för upprättande av den månatliga, kvartalsvisa eller årliga12 skattedeklarationen samt årsbokslut.

 Om du inte redan nu är bokföringskunnig skall du inte lägga ner tid och arbete på att lära dig allt om bokföring. I stället skall du lära dig företagsekonomi som ger dig övergripande kunskaper för att styra ekonomin i ditt företag.

Är din verksamhet inte alltför omfattande är mitt förslag att du kontaktar en redovisningskonsult som visar dig hur du kan sköta den dagliga konteringen av dina verifikationer. Vid månadens slut kontrollerar hon eller han vad du gjort, förklarar vad som blev fel och hur det skulle ha gjorts. Du får även hjälp med upprättande av periodbokslut, årsbokslut, årsredovisning och deklarationer, både företagets och din egen. På så vis lär du dig mer och mer hur du själv kan sköta den löpande redovisningen.
 

9.5 Extern lagstadgad redovisning

Den externa redovisningen är lagreglerad och enligt bokföringslagen är alla juridiska och fysiska personer som bedriver näring bokföringsskyldiga. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag är alltid bokföringsskyldiga även om de inte bedriver näring. Den externa redovisningen visar hela företaget och ligger till grund för årsbokslut och inkomstdeklarationer. Har du därutöver någon mer finfördelad redovisning, t.ex. per produktgrupp, så utgör det din interna redovisning som det inte finns några särskilda lagkrav på hur den skall föras.
 

9.5.1 Bokföringsskyldighetens innebörd

Grundbokföring. Att i kronologisk ordning (tidsordning) bokföra alla affärshändelser som berör företagets resultat – eller företagets ekonomiska ställning. Beviset för detta är den utskrivna verifikationslistan.

Huvudbokföring. När affärshändelserna bokförs i kronologisk ordning skall det samtidigt ske i systematisk ordning på olika konton för olika typer av kostnader, intäkter, tillgångar, skulder och eget kapital. Beviset för detta är den utskrivna huvudboken.

Tidpunkt för bokföringen. Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.

Verifikationer. För varje enskild affärshändelse måste det finnas en verifikation. Fler likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Varje verifikation skall innehålla uppgifter om

• verifikationsnummer,
• när den har upprättats eller sammanställts,
• när affärshändelsen har inträffat,
• vad den avser,
• vilket belopp den gäller,
• vilken motpart som berörs.

Arkivering. Allt räkenskapsmaterial i form av verifikationer, verifikationslistor, huvudböcker och annan räkenskapsinformation skall arkiveras i minst tio år.
 

9.6 Bokslut och årsredovisningar

Från den 1 januari 2007 gäller nya regler för hur den löpande bokföringen årsvis skall avslutas. Hur detta skall ske regleras i bokförings- och årsredovisningslagen. I huvuddrag är bestämmelserna följande.

Det finns tre olika sätt att avsluta årsräkenskaperna.

• Årsredovisning.
• Årsbokslut.
• Förenklat årsbokslut.

Upprättandet skall alltid ske på svenska. Årsredovisning, årsbokslut eller förenklat årsbokslut får för alla företag utom aktiebolag enbart upprättas i vanlig läsbar form på papper, aktiebolag kan även upprätta och underteckna sin årsredovisning i elektronisk form, undertecknandet sker då med hjälp av e-legitimation.
 

9.6.1 Årsredovisning

Följande företag skall varje räkenskapsår avsluta sin bokföring med en årsredovisning.

• Aktiebolag.
• Ekonomiska föreningar.
• Handelsbolag som har minst en juridisk person som delägare.
• Större företag, se nedan under 9.6.4 Större och mindre företag.

Årsredovisningen skall upprättas och offentliggöras enligt reglerna i årsredovisningslagen. En årsredovisning består av

• förvaltningsberättelse,
• resultaträkning,
• balansräkning,
• noter, tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkning,
• för större företag skall det även ingå en finansieringsanalys.
   

9.6.2 Årsbokslut

Övriga företag som normalt har en årlig nettoomsättning som överstiger tre milj. kr skall avsluta sina årsräkenskaper med ett årsbokslut. Ett årsbokslut skall bestå av resultaträkning och en balansräkning. Vissa bestämmelser i årsredovisningslagen skall följas.
 

9.6.3 Förenklat årsbokslut

Företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning och som normalt har en nettoomsättning uppgående till högst tre milj. kr får upprätta årsbokslut i förenklad form.
 

9.6.4 Större och mindre företag

För mindre och större företag gäller olika regler för hur årsräkenskaperna skall avlutas och vilka krav som ställs på revision och revisor.

För att vara ett större företag måste man under de senaste två åren uppfylla minst två av följande tre villkor: nettoomsättning över 50 milj. kr, balansomslutning över 25 milj. kr eller 50 anställda. Med balansomslutning menas summan av alla tillgångar alternativt summan av allt eget kapital och alla skulder. Dessa båda skall summeras till samma belopp annars är det inte balans i balansräkningen.

Företag som har något av sina värdepapper noterade på börs eller annan reglerad marknadsplats räknas, oberoende av storlek, också som större företag.
 

9.6.5 Läs mer om redovisning

Vill du läsa mer om redovisning, god redovisningssed och årsbokslut, besök Bokföringsnämnden, www.bfn.se, BAS-kontoplanen, www.bas.se, och Skatteverket, www.skatteverket.se.
 

9.7 Revisor och revision

9.7.1 Revisor

Handelsbolag där minst en av bolagsmännen är juridisk person och alla aktiebolag måste ha minst en revisor och alla revisorer skall vara auktoriserade eller godkända.

I ekonomiska föreningar som inte är större företag skall det finnas en revisor som skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

I alla större företag, inklusive aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag, måste minst en av revisorerna vara auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.
 

9.7.2 Revision och revisionsberättelse

En revisor skall granska årsredovisning och bokföring samt i aktiebolag och ekonomiska föreningar styrelsens och verkställande direktörens och i övriga företag företagsledningens förvaltning.

Revisionsberättelsen skall i alla företag innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet skall det särskilt anges om revisorn vid sin granskning har funnit att för aktiebolag och ekonomiska föreningar styrelsen och verkställande direktören och för övriga företag någon som ingår i företagsledningen, har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. I revisionsberättelsen skall revisorn också anmärka om han har funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet

• att vid löneutbetalning göra skatteavdrag,
• att anmäla sig för registrering som arbetsgivare och för drift av momspliktig verksamhet,
• att lämna skattedeklaration om man är registrerad som arbetsgivare, för momspliktig verksamhet och/eller skattskyldig för punktskatt,
• att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skattebetalningslagen, vilket normalt skall ske den 12:e varje månad.

I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall revisorn även göra uttalande huruvida bolags- respektive föreningsstämmans skall

• fastställa balans- och resultaträkning,
• disponera resultatet enligt styrelsens förslag i förvaltningsberättelsen,
• lämna ansvarsfrihet till styrelseledamöter och eventuell VD.
   

9.8 Skattedeklaration och F-skatt

Som framgår av föregående avsnitt skall revisorn i revisionsberättelsen anmärka om inte reglerna kring skattedeklaration har följts. Man kan säga att dessa regler består av två delar. Först skall företaget anmäla sig hos Skatteverket för registrering och sedan skall företaget löpande lämna skattedeklaration.
 

9.8.1 Skatte- och avgiftsanmälan

På blanketten Skatte- och avgiftsanmälan, SOA, som Skatteverket tillhanda- håller för företagets registrering finns tre delar. En för registrering som arbetsgivare, en för registrering för momspliktig verksamhet och en för att anmäla att företaget bedriver näringsverksamhet och att man vill bli registrerad för F-skatt och att Fskattsedel skall utfärdas för företaget. Att erhålla F-skattsedel innebär att företaget själv tar ansvaret för att skatter på företagets nettoinkomster betalas. Det företag som inte på sina fakturor kan ange att man innehar F-skattesedel riskerar att fakturamottagaren drar 30 % i skatt på fakturabeloppet samt inbetalar detta till Skatteverket.

Du registrerar således företaget för tre saker hos Skatteverket.

• För aktiebolag och ekonomisk förening som arbetsgivare om företaget kommer att betala ut löner till dig och/eller andra. För enskild firma och handelsbolag om man kommer att betala ut lön till andra än innehavarna. Innehavarna i enskilda firmor och handelsbolag tar inte ut lön utan skattar för resultatet.
• För moms om man kommer att bedriva momspliktig verksamhet, vilket nästan alla företagare gör.
• Att företaget skall bedriva näringsverksamhet och du vill att företaget skall erhålla F-skattsedel.
   

9.8.2 Hjälp med Skatte- och avgiftsanmälan

På Nyföretagarcentrum landet runt kan du få hjälp med alla frågor kring nyföretagande, du kan även få hjälp med att fylla i din Skatte- och avgiftsanmälan. Hos Nyföretagarcentrum i Stockholm hålls tillsammans med Skatteverket regelbundet gratisseminarier i detta ämne.
 

9.8.3 Skattedeklaration

Efter att du registrerat dig enligt ovan skall du månatligen, kvartalsvis eller årligen deklarera för moms och/eller arbetsgivaravgifter. Budgeterar du att din omsättning skall ligga under 1 milj. kr per år kan du välja att deklarera momsen per månad, kvartal eller år. Från och med 1 januari 2008 kan företag med ett beräknat skatteunderlag uppgående till högst 40 milj. kr förutom att redovisa per månad även redovisa momsen per kvartal.
 

Noter

12. Fr.o.m. 2008 kan momsdeklarationerna även ske varje kvartal i stället för en gång i månaden. För riktigt små företag kan det redan nu ske en gång per år.

Anpassad sökning

Upp

Expoweras bokhandel
	Marknadsförings- böcker
	Försäljningsböcker
	Internetböcker
	Chefsböcker
	Starta eget
	Ekonomi & Juridik
	Spännande nyheter