14 Personal

De flesta som startar ett nytt företag gör det utan att anställa någon personal. Det kan ändå vara bra att ta reda på vissa grundläggande regler som gäller på arbetsmarknaden. Du kanske i alla fall anställer dig själv i aktiebolaget du startade. Har du en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag är du inte anställd, man tar således inte ut någon lön utan deklarerar inkomst av näringsverksamhet för den vinst som den enskilda firman eller handelsbolaget gör.
 

14.1 Att leda personal

Detta är nog en av de svåraste uppgifterna för dig som företagare. Dina anställda vill inte bara ha lön för sitt arbete utan även uppskattning, möjligheter till personlig utveckling. För dig är det även viktigt att alla känner för företaget och drar åt samma håll. Det är således viktigt att du motiverar och entusiasmerar din personal samt tillsammans med den anställde sätter upp personliga mål som står i samklang med hela företagets mål.
 

14.2 Personalkostnader

Att anställa personal är normalt den största investering som ett litet företag gör. Anställer du någon som skall ha en lön före skatt – bruttolön – på 20 000 kr kostar det på ett år ca 350 000 kr. De flesta nya företagare blir förvånade över hur mycket det kostar i förhållande till vad den anställde får i fickan. I runda tal kan man säga att den anställde får mellan hälften och en tredjedel av vad det kostar företaget, resten går till skatter, pensionssparande, sjukförsäkring, personalvård m.m.

I ett aktiebolag och en ekonomisk förening tar du ut lön som övriga anställda, men som enskild näringsidkare och som bolagsman i ett handels- eller kommanditbolag tar du inte ut någon lön. Du betalar i stället skatt och arbetsgivaravgifter på den årliga vinsten i verksamheten.
 

14.2.1 Personalskatter och arbetsgivaravgifter

Startar du ett aktiebolag och tar ut lön så är du som vilken annan anställd som helst och skatt skall dras och inbetalas tillsammans med arbetsgivaravgiften. Normalt utbetalas löner en gång i månaden. På den lönen, bruttolönen, skall företaget dra skatt innan utbetalning av nettolönen till den anställde görs. Mellan 30 och 58 % skall dras i skatt beroende på hur mycket personen tjänar. Den 12:e i månaden efter löneutbetalningen skall den dragna skatten plus arbetsgivaravgifter deklareras och inbetalas till Skatteverket. Arbetsgivaravgifterna uppgår år 2008 till 32,42, % av bruttolönen med vissa möjligheter till avdrag. Se även ovan under 10 Skatter och avgifter.
 

14.2.2 Kostnader enligt arbetsmarknadsavtal

Förutom det pensionssparande som är en del av arbetsgivaravgiften har de flesta anställda idag extra pensionssparande genom avtal mellan arbetsmarknadens parter eller i form av helt frivilliga försäkringar. Dessa kan uppgå till 5–35 % av den anställdes bruttolön beroende på i första hand ålder och önskad framtida pensionsinkomst.
 

14.2.3 Totalkalkylen för en anställd

Nedanstående uppställning visar ungefär vad det totalt kan kosta att ha en person anställd.

Nettolönen i detta exempel utgör 47 % av företagets totala kostnad.

Till dessa mer eller mindre obligatoriska kostnader kommer bl.a. personalutbildning och personalvård, som t.ex. fria motionspass och hälsoundersökning.
 

14.3 Anställningsavtal

Både för din och den anställdes trygghet bör du upprätta anställningsavtal. Två viktiga saker som regleras i lag är hur lång tid en provanställning får vara och hur lång uppsägningstiden från din sida måste vara.

I lagen om anställningsskydd, LAS, regleras vilken information avtalet ska innehålla. Det är t.ex.

• arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress,
• den dag anställningen börjar,
• arbetsplats,
• arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel,
• anställningsform – tidsbegränsad eller tills vidare,
• om det är en provanställning, prövotidens längd,
• uppsägningstider eller anställningens slutdag,
• lön och andra förmåner, när lönen betalas ut,
• arbetstider,
• semester,
• om det finns gällande kollektivavtal.

Enligt LAS skall den anställde erhålla dessa uppgifter inom en månad från anställningens start, men anställningsavtalet bör skrivas så fort man har kommit överens om en anställning och således innan anställningen börjar.

Mallar för anställningsavtal finns på Internet, bl.a. www.htf.se.
 

14.3.1 Provanställning

En provanställning får vara i högst sex månader. Om någon av parterna inte vill att anställningen skall fortsätta skall detta meddelas den andra parten senast vid provanställningens utgång, annars övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
 

14.3.2 Uppsägning

Enligt LAS finns två grunder för uppsägning, personliga skäl eller arbetsbrist. Personliga skäl är när någon missköter sig så att du på grund av detta anser att det finns skäl att säga upp vederbörande. Att missbedöma de personliga skälen och tro att man får säga upp någon kan bli dyrt, eftersom företaget kan bli skyldigt att betala skadestånd. Du kan även bli skadeståndsskyldig om du inte följer de formella regler som gäller för uppsägning.

När du vill säga upp någon på grund av arbetsbrist måste du förutom vad som står i anställningsavtalet även följa reglerna som finns i LAS och medbestämmandelagen, MBL, samt det kollektivavtal du som arbetsgivare är bunden av. Även här finns formella regler som du måste följa för att inte riskera att få betala skadestånd. Generellt kan man säga att du alltid måste kontakta den anställdes fackförbund innan du vidtar åtgärder som innebär större förändringar för den anställde, t.ex. uppsägning.
 

14.3.3 Anställdas rätt till uppfinningar

Inom patentområdet finns det en särskild lag om rätten till anställdas uppfinningar. Utgångspunkten i lagen är att det är arbetstagaren som har rätt till de uppfinningar han eller hon gjort i sitt anställningsförhållande.

Om uppfinningen har nära anknytning till arbetsgivarens verksamhet skall rätten delas mellan företaget och den anställde. Arbetsgivaren har rätt att få uppfinningen överförd på sig, helt eller delvis, om arbetstagaren gjort uppfinningen som ett led i sin anställning och uppfinningen faller inom företagets verksamhet.

Har arbetstagaren gjort uppfinningen i sitt arbete och uppfinningen faller inom företagets verksamhet, men uppfinnandet inte ingick i arbetstagarens arbetsuppgifter har arbetsgivaren bara rätt att få en enkel licens.

Har arbetstagaren gjort en uppfinning utanför sin anställning och uppfinningen faller innanför arbetsgivarens verksamhetsområde har arbetsgivaren företräde att förvärva hela eller delar av uppfinningen.

Lagstiftningens regler är i huvudsak dispositiva, vilket betyder att parterna kan träffa andra uppgörelser, t.ex. att alla uppfinningar skall tillfalla arbetsgivaren. Kollektivavtal finns inom både den statliga och privata sektorn som reglerar vissa av de dispositiva reglerna. Om du i dina anställningsavtal reglerar dessa frågor bör du ha ett avtal som skapar en bra grogrund för uppfinnande och som främjar personalens vilja att komma fram med nya lösningar, som i vissa fall även kan ha uppfinningshöjd.
 

14.3.4 Rätt till verk som tillkommit i anställningsförhållande

Inom upphovsrättslagstiftningen finns inga allmänna regler kring rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare utom vad gäller datorprogram, se om detta nedan under nästa rubrik. I övrigt får man stödja sig på den praxis som etablerats. För att helt klargöra vad som skall gälla i ditt företag bör du i dina anställningsavtal reglera vad som gäller för de texter, skisser, bilder m.m. som dina anställda producerar i sitt arbete. Se dock först vad som kan gälla enligt de kollektivavtal som gäller mellan ditt företag och den anställde.
 

14.3.5 Dataprogrammering utförd av anställda

Upphovsrätten till dataprogram som utvecklas av anställda har genom ett EG-direktiv särskilt reglerats till fördel för arbetsgivaren, något annat skulle vara klart olämpligt. Bestämmelsen i upphovsrättslagen har fått följande utformning: ”Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats.”
 

14.3.1 Mönster i anställningsförhållande

Trots att de flesta mönster tillkommer i anställningsförhållande finns inom den svenska mönsterrätten inte några regler som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Enligt reglerna för registrering av en gemenskapsformgivning gäller att om formgivningen har skapats av en anställd som ett led i dennes arbetsuppgifter eller enligt arbetsgivarens instruktioner, skall rätten till gemenskapsformgivningen tillkomma arbetsgivaren.

Det är en allmän uppfattning att mönster som framtas i ett anställnings- förhållande även enligt de svenska reglerna övergår till arbetsgivaren. Men för att du skall vara på den säkra sidan och för att det inte framöver skall bli diskussioner kring vad som gäller, bör detta regleras i anställningsavtalet. Även i de fall mönstret har upphovsrättsligt skydd gäller dessa regler.
  
 

Anpassad sökning

Upp

Expoweras bokhandel
	Marknadsförings- böcker
	Försäljningsböcker
	Internetböcker
	Chefsböcker
	Starta eget
	Ekonomi & Juridik
	Spännande nyheter