startsida < starta företag < starta eget företag, kompendium 
 
 
Starta eget företag - kompendium kap.6

 
  Starta eget företag,
kapitel 1 till 19
1.Kunskap ökar
chansen att lyckas 
2.Affärsplanen 
3.Budget & Kalkyler 
4.Val av företagsform 
5.Byte av
företagsform 
6.Skydd av din
affärsprofil 
7.Tillståndspliktig
verksamhet 
8.Finansierings- möjligheter 
9.Företagets
ekonomi 
10.Skatter & Avgifter 
11.Organisation &
Administration 
12.Ensam eller
kompanjoner 
13.Kompanjonavtal 
14.Personal 
15.Försäkringar 
16.Köp av en befintlig
rörelse 
17.Franchising 
18. Kommission 
19.Litteratur 
Kompendiet i pdf-
format 
   
  Innehåll
expowera 

6 Skydd av din affärsprofil

Inom juridiken finns det ett område som benämns immaterialrätt, på engelska ”Intellectual Property”, IP, och som behandlar immateriella rättigheter inom

vetenskap och teknik – bl.a. skydd genom patent,

industriell formgivning – bl.a. skydd genom mönsterskydd,

litteratur och konst – bl.a. skydd genom upphovsrätt och fotorätt,

marknaden – bl.a. skydd genom varumärken och firma samt skydd mot illojal konkurrens.

De flesta av dessa lagar har flera gemensamma drag, bl.a. att ge någon en ensamrätt till ett konstverk, en uppfinning eller ett varumärke. Varje lag täcker i första hand sitt särskilda ämnesområde men gränserna är flytande och vid flera tillfällen kan man hävda sin rätt enligt mer än en av dessa lagar.

Ett rättsområde som starkt anknyter till immaterialrätten är marknadsrätten, eftersom de ensamrätter man erhåller skydd för enligt immaterialrätten oftast avsätts på marknaden, där marknadsförings- och konkurrens- begränsningslagens regler gäller. Marknadsföringslagen kan genom sina regler om otillbörlig marknadsföring stärka skyddet för ensamrätter, även om inte ett formellt skydd föreligger. Konkurrensbegränsningslagen kan å andras sidan minska en innehavares möjligheter att fullt ut nyttja sin ensamrätt. Ett aktuellt internationell fall där ett företag hindras att på ett otillbörligt vis använda sin ensamrätt är Microsoft och deras Windows.

Inom immaterialrätten finns det en del som är särskilt viktig för alla företagare, nämligen det som benämns kännetecken i form av varumärken, företagets firma (namn) samt särskilda kännetecken, t.ex. särskilt utformade kläder för personalen.
 

6.1 Firma

Med ditt företags firma menas företagets fullständiga namn. Firma är den juridiska benämningen på företagsnamn och regleras i firmalagen. För att allmänheten skall kunna skilja din firma från andra måste den skilja sig så mycket från andra firmor inom samma bransch att inte det finns risk för att man förväxlar din firma med andras.

Det är viktigt att du får ett särpräglat namn så att du inte i din marknadsföring riskerar att kunderna tror att det är någon av dina konkurrenter med en snarlik firma som avses.

Du har skydd för din firma på så vis att inte någon annan kan använda och/eller registrera en förväxlingsbar firma inom samma bransch och inom det geografiska område där din firma har erhållit skydd. För enskilda näringsidkare som väljer att registrera sin firma hos Bolagsverket och för handels- och kommanditbolag gäller skyddet bara i det län där företaget är registrerat. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller skyddet i hela landet.

Skyddet för firman gäller så länge den används, men om firman inte har använts under en femårsperiod kan den hävas av domstol. Detta innebär även att en firma som utgör hinder för din egen registreringsansökan kan hävas om den inte använts under de senaste fem åren. Det är inte helt ovanligt när det gäller enskilda firmor och handelsbolag.
 

6.1.1 Bifirma

Om du driver flera verksamheter som du redovisningsmässigt vill ha i samma företag men marknadsföra under olika namn, kan du vid sidan om din huvudfirma registrera en bifirma för den andra verksamheten. Skyddsmässigt är det ingen skillnad på huvudfirman och bifirman. Skyddet för bifirman omfattar samma geografiska område som huvudfirman och återfinns under samma organisationsnummer. Inget hindrar att du registrerar flera bifirmor.
 

6.1.2 Firma på olika språk - parallellfirma

Företag som arbetar på utländska marknader kan ha problem med sina svenska namn. Därför finns möjligheten att registrera bolagets firma på flera språk så länge man använder bokstäverna i det svenska alfabetet. Lydelsen i de andra språken måste vara identiska med den svenska lydelsen. Varje version kan användas självständigt vid sidan av versioner på andra språk – parallellfirma. En lydelse i ett annat språk kan använda det språkets motsvarighet för aktiebolag i stället för AB eller aktiebolag för att ange vilken företagsform som avses. Alla lydelserna skall registreras hos Bolagsverket.

Skydd för alla sorts firmor kan även erhållas genom omfattande användning, s.k. inarbetning, men det är inget jag rekommenderar.
 

6.2 Varumärke

På dagens marknad kan det vara svårt att skilja på vad som är firma och vad som är varumärke. Det är vanligt att man använder sin firma eller firmadominant även som varumärke på sina produkter eller tjänster och då också låter registrera firman, firmadominanten eller en förkortning som varumärke, se t.ex. VOLVO, SONY och SAAB.

I det enorma informationsflöde som konsumenterna utsätts för är det viktigt att ditt varumärke och även din firma sticker ut så att man lägger namnet på minnet. Ett väl etablerat varumärke ökar värdet på ditt företag.

Skydd för varumärke erhålls genom registrering eller inarbetning. Min rekommendation är att du på ett mycket tidigt skede i din planering av företagsstarten skall ansöka om registrering av det eller de varumärken, under vilka du tänker marknadsföra dina produkter. Alla varor och tjänster är indelade i 45 olika klasser. När du registrerar dina varumärken sker det i en eller flera klasser och kostnaden är beroende av i hur många klasser du söker registrering. Du kan registrera rena ordmärken men även figurmärken som logotyper, särpräglad form på din vara, ljudslingor som Hemglass, dofter som doften av nyklippt gräs för tennisbollar och färger som Löfbergs Lila.

En varumärkesregistrering avser alltid ett visst angivet geografiskt område och det finns tre olika geografiska registreringsmöjligheter.

  • En nationell ansökan i Sverige eller annat land.
  • En EG-ansökan som ger skydd i hela EU.
  • En internationell ansökan i av dig valda länder.(se not 6)

Gör du en EG-ansökan och det finns ett oöverstigligt hinder i ett land faller hela ansökan. Gör du en internationell ansökan bör det ske i mer än ett eller två länder för att det skall vara lönsamt. Du måste dock här ha en svensk registrering eller ansökan som grund för din internationella ansökan. Om du bara har en svensk ansökan och den inte leder till en registrering faller hela din internationella ansökan. En fördel jämfört med en EG-ansökan är att om ansökan i ett visst land inte leder till registrering så påverkar det inte ansökan i övriga länder.
 

6.3 Är ditt namnförslag ledigt?

När du skall registrera en svensk firma eller ett svenskt varumärke måste ditt förslag skilja sig från alla varumärken och firmor som har skydd i Sverige. Du bör således kontrollera ditt förslag mot alla firmor hos Bolagsverket, mot alla varumärken hos Patent- och registreringsverket, hos OHIM som administrerar EG-varumärken och hos WIPO som administrerar varumärken som registreras enligt det internationella systemet. Samtliga dessa register finns tillgängliga under www.namnkoll.se.
 

6.4 Domännamn och Internet

Genom den explosionsartade utveckling som sker på Internet får företagets domännamn allt större betydelse. Många anser att man först ser till att få bra domännamn för de marknader som man skall verka på, därefter kan man börja fundera över vad företaget skall heta och om man skall registrera domännamnet som varumärke.

Varje domännamn består av två delar som åtskiljs av en punkt, t.ex. foretaget.se, där företaget är din domän och se är den svenska toppdomänen som administreras av Stiftelsen för Internetinfrastruktur, www.si.se. Här hittar du alla ombud som kan hjälpa digatt registrera en domän under den svenska toppdomänen .se.(se not 7) Du har säkert hört talas om dotcom-företag, där dot står för det engelska ordet punkt och com är den internationellt vanligaste toppdomänen.

Varje land har sin egen toppdomän som följer landskoder – nationalitetsbeteckningar enligt ISO 3166 och enligt vilken då t.ex. Norge får toppdomänen .no, Danmark .dk och Finland .fi.

En nationell toppdomän som blivit särskilt populär i Sverige är den lilla autonoma ön Niue i Söderhavet vars toppdomän är .nu.

Förutom de nationella toppdomänerna finns s.k. generiska domäner. De vanligaste av dessa är .com för kommersiella företag, .net för företag som arbetar med Internet, .priv för privatpersoner.

Inget hindrar att du registrerar ett flertal domännamn som pekar till en och samma webbplats eller sajt (två ord för samma sak).

Hemsida är en översättning från engelskans homepage som är den första sidan man kommer till när man besöker en domän och som på engelska heter site och som på svenska motsvaras av webbplats eller sajt. Webbplats är således alla sidor som finns samlade bakom hemsidan som ursprungligen enbart var den första man kom till när man besökte en domän. Genom det felaktiga användandet i Sverige av ordet hemsida som benämning på hela webbplatsen (sajten), avser idag enligt Svenska Akademiens ordlista hemsida både webbplatsens ingångssida, men även alla sidorna på hela webbplatsen. Själv undviker jag att kalla en hel webbplats för hemsida eftersom jag tycker det är missvisande.
 

6.5 Design och mönster

För ditt företag kanske dina produkters design är en av dina konkurrens- fördelar jämfört med dina konkurrenters sämre designade produkter. Det är den som skapat mönstret – formgivaren – som primärt kan ansöka om skydd. Den kommersiella rätten till mönstret kan dock överlåtas till annan som då kan ansöka om skydd. Om din produkts design är helt ny och särpräglad kan du erhålla skydd enligt tre olika alternativ, exklusive upphovsrätten. De tre alternativen är

  • mönsterskydd enligt svenska mönsterskyddslagen,
  • registrerat gemenskapsformgivningsskydd vilket ger skydd inom hela EU enligt ungefär samma regler som en svensk nationell mönsteransökan,
  • oregistrerat gemenskapsformgivningsskydd uppnås genom att inom gemenskapen (EU) offentliggöra en design som uppfyller förutsättningarna för mönsterskydd.

Både nationell ansökan och gemenskapsansökan kan inlämnas till PRV, www.prv.se, och det är möjligt att få dubbelt skydd.

Enligt mönsterskyddslagen anses produkten ha särpräglad design ”om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt”.

Av upphovsrättslagen framgår att en produkt som fått skydd enligt mönsterskyddslagen även kan få skydd som ett konstnärligt verk.

Många tror att mönsterskydd även skulle ge ett funktionsskydd som någon form av förenklat patent, men så är inte fallet. Ett mönsterskydd ger bara formskydd och kan avse såväl prydnadsmönster som nyttomönster. Ett mönster kan vara både tvådimensionellt, t.ex. tapeter och tyger eller tredimensionellt, t.ex. mobiltelefoner, grävskopor och kaffekoppar.

En mönsterrätt kan överlåtas eller genom licensavtal upplåtas till annan att använda. Om mönster i anställningsförhållande se 12.3.6 Mönster i anställningsförhållande.
 

6.6 Patent

Du måste ha klart för dig att ansökan om patent är dyrt och komplicerat, både juridiskt och tekniskt och du måste vara specialist inom patentets teknikområde. Ju mer ny och komplex teknik såsom bioteknik och IT, desto mer kunskaper krävs för att på ett ekonomiskt sätt kunna utnyttja sitt patent.
 

6.6.1 Tre olika ansökningsvägar

Det finns tre alternativ att söka ett patent som blir giltigt i Sverige.

  • Nationell svensk ansökan hos PRV.
  • Ansökan sker hos det Europeiska Patentverket, EPO i München. I ansökan skall anges för vilka av de 32 länder som ingår i EPO-samarbetet8 som ansökan avser.
  • Inlämnande av en internationell ansökan sker hos registreringsmyndigheten i hemlandet, vilken för Sverige är PRV. Det måste även här anges vilka medlemsländer ansökan avser.(se not 9)

Oberoende av ansökningsväg måste ansökan uppfylla en mängd både formella och materiella krav. Den efterföljande registreringsprocessen består av två steg, PRVs eller EPOs godkännande av patentet vad gäller patentbarhet, nyhet och uppfinningshöjd. När registreringsmyndigheten godkänt patentet kungörs det och en nio månader lång klanderperiod börjar då vem som helst kan inkomma med invändningar mot patentet, invändningar som kan resultera i att patentet upphävs eller inskränks.

Ett registrerat patent lyder alltid under den nationella patentlagstiftningen, oberoende av hur ansökan är gjord.

För regler kring anställdas rätt till uppfinning som tillkommit i anställningsförhållandet, se under 14.3.3 Anställdas rätt till uppfinningar.
 

6.7 Upphovsrätt och närliggande rättigheter

6.7.1 Upphovsrätt

Till skillnad från övriga rättigheter behöver ingen registrering, inarbetning o.d. ske för att man skall erhålla upphovsrätt. Skyddet uppkommer i och med att skapandet av verket har påbörjats, boken skrivs eller tavlan målas. Den ensamrätt som uppstår innebär att ingen annan än upphovsmannen får efterbilda, göra kopior eller offentliggöra verket eller delar av verket.

För att erhålla skydd krävs att arbetet är ett verk i lagens mening, prestationen måste ha en viss verkshöjd, att jämföra med uppfinningshöjd, för att få patent. Verket måste ha ett visst mått av självständighet, originalitet och individuell särprägel för att det skall bli ett upphovsrättsligt skyddat verk. Dock ställs dessa krav ganska lågt.

Den som skapar ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett hur det har framställts. I lagtexten anges skönlitterära och beskrivande framställningar i skrift och tal, datorprogram, musikaliska och sceniska verk, filmverk, fotografiska verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst. Lagtexten avslutas med ”eller verk som har kommit till uttryck på annat sätt”. Dessa avslutande ord klargör att varje litterärt eller konstnärligt verk får skydd, oavsett uttrycksform.

Det krävs inte att det skall vara någon viss kvalitet på verket men det måste vara resultatet av mänskligt skapande.

Kärnområdet för upphovsrätten är ”litterära och konstnärliga verk” men det upphovsrättsliga skyddet omfattar både rent estetiska som rent nyttoinriktade prestationer. Det senare gör att även helt affärsmässiga och nyttopräglade verk, såsom reklambroschyrer och texten på en webbplats erhåller skydd.

För upphovsrätt i anställningsförhållande, se under 14.3.4 Rätt till verk som tillkommit i anställningsförhållande.
 

6.7.2 Närstående rättigheter

I 5 kap. upphovsrättslagen regleras skydd för fem till upphovsrätten närstående rättigheter, dessa är

  • utövande konstnärers – artisters – framföranden,
  • producenters ljud- och bildupptagningar,
  • radio- och TV-företags utsändningar,
  • framställare av databaser och kataloger,
  • fotografier.
     

6.7.2.1 Utövande konstnärers rätt

En utövande konstnär har ensamrätt att ta upp sitt framförande på musik-CD, film eller annan anordning, genom vilket framförandet helt eller delvis kan återges. Ensamrätten innebär även rätten att framställa exemplar av upptagning av framförandet och att göra framförandet eller en upptagning av framförandet tillgängligt för allmänheten.
 

6.7.2.2 Fonogram- och filmproducenters rätt

Den som framställer upptagningar av ljud eller rörliga bilder har ensamrätt att framställa exemplar av upptagningen och att göra upptagningen tillgänglig för allmänheten.
 

6.7.2.3 Radio- och TV-företagens rätt

Radio- och TV-företag har ensamrätt att förfoga över sina ljudradio- eller TV-utsändningar genom att ta upp och lagra utsändningen för framtida återgivning, framställa och till allmänheten sprida exemplar av upptagningen, tillåta återutsändning för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift eller tillåta att utsändningen överförs till allmänheten på sådant sätt som innefattar interaktivitet. Den senaste ensamrätten ger sändarföretaget kontroll över sina program när de läggs ut på Internet eller liknande digital interaktiv distribution.
 

6.7.2.4 Databas- och katalogskydd

I Sverige och i de övriga nordiska länderna infördes redan 1960 i respektive upphovsrättslag en bestämmelse om att den som har framställt en katalog, en tabell eller liknande, i vilket ett stort antal uppgifter sammanställts, har ensamrätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten.

1996 kom ett EG-direktiv om rättsskydd för databaser som till stor del hade de nordiska katalogreglerna som förebild. Direktivet innebar för Sveriges del att i katalogregeln infördes ett utökat katalogskydd och att man nu även fick skydd om framställningen av katalogen eller databasen var resultatet av en väsentlig investering. Notera att det inte behöver vara fråga om i dator lagrade uppgifter utan även papperskartotek och sammanställningar lagrade på andra media avses.
 

6.7.2.5 Fotorätt

Ett fotografi, oberoende av framställningsteknik, kan ha två olika skydd.

  • Om fotografiet har sådan originalitet att det kan betraktas som ett konstverk har fotografiet det vanliga upphovsrättsliga skyddet.
  • Den som framställt den fotografiska bilden har ett skydd såsom framställare och detta även om bilden helt saknar originalitet.

Även den senare rätten innebär ensamrätt att framställa exemplar av bilden och att göra den tillgänglig för allmänheten.

De två olika skydden kan även ha olika upphovsmän, t.ex. när någon annan än fotografen är den som arrangerat bilden eller ljussatt den på ett speciellt sätt så att fotografiet därigenom fått originalitet och upphovsrättsligt skydd.
 

6.8 Halvledarprodukter

Upphovsrättslagen ger inte skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, s.k. chips. Därför har det införts en särskild lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. För att erhålla skydd krävs en ”egen intellektuell insats”. Skyddet innebär att den som skapat kretsmönstret har ensamrätt att framställa exemplar av mönstret och göra det tillgängligt för allmänheten.
 

6.9 Goodwillskydd

I Svenska Akademiens ordlista anges för goodwill ”gott anseende som ett företag e.d. åtnjuter”. Goodwill kan även ses som ett ekonomiskt mervärde som normalt inte syns i företagets redovisning.(se not 10)

När du marknadsför och säljer dina produkter uppstår efter hand, förhoppningsvis, ett gott rykte hos din kundkrets – du erhåller ett goodwillvärde. Därigenom ökar skyddet för dina varumärken och din firma och enligt marknadsrätten är det otillbörlig renommésnyltning att på olika sätt försöka utnyttja andras goodwill.

När du inarbetat ditt varumärke eller din firma lika väl som Kodak erhåller du skydd i alla branscher och för alla varu- och tjänsteslag. Ingen kan således oberoende av bransch använda ett näringskännetecken som är förväxlingsbart med ditt varumärke eller din firma. Du har då erhållit skydd enligt den s.k. kodakregeln. Alla mellanstadier av utökat skydd från att bara ha skydd för vad varumärket eller firman är registrerat för till att ha skydd inom alla varu- och tjänsteslag uppstår successivt under din användning av märket.
 

6.10 Patentprofylax, skydd för företagshemlig- heter och know-how

Det är dyrt och det krävs mycket arbete för att erhålla patentskydd. Ibland kan det därför vara lämpligt att avstå från att söka patent. För att hindra andra som kanske är på väg att göra samma uppfinning att söka patent offentliggör du din uppfinning på sådant sätt att den inte är en nyhet längre, du gör en s.k. patentprofylax. Görs en sådan patentprofylax hindras varje patentansökan, även din egen och därefter kan alla utnyttja din uppfinning.

Kan man i stället utnyttja uppfinningen hemligt är detta normalt bättre och man har då möjlighet att senare patentera uppfinningen. Det skydd man erhåller under tiden är det skydd man får enligt lagen om företagshemligheter.

Enligt lagens första paragraf menas med företagshemlighet sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.

Skyddet för företagshemligheter är inte lika starkt som patentskydd och är helt beroende av att uppfinningen hemlighålls. Därför skall enligt lagtexten den arbetstagare som utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren ersätta skadan och den som olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet kan dömas för företagsspioneri i upp till sex år. Lagen om företagshemligheter ger även skydd för s.k. know-how.

Know-how kan definieras som kunskap om tillvägagångssätt, eller som en konfidentiell och internt hållen information i form av icke patenterade uppfinningar, formler/recept, design, ritningar, tillverknings-, lagrings- och marknadsföringsmetoder tillsammans med ackumulerade kunskaper och erfarenheter.
 

6.11 Licens- och förlagsavtal

Förutom att de olika ensamrätterna kan överlåtas helt kan partiella överlåtelser ske, vilket även är den vanligaste formen av överlåtelser inom immaterialrätten. Innehavaren upplåter genom avtal vissa, men inte alla, rättigheter till avtalsparten. De vanligaste upplåtelserna är förlagsavtal för litterära och konstnärliga verk, filmavtal för upplåtelse av filmverk och licensavtal avseende patent. Men även andra typer av ensamrätter, som varumärken och mönster, kan licensieras ut till andra.
 

6.11.1 Licensiering av patent

Det kan vara dyrt att exploatera ett patent. Därför är det vanligt att patenthavare licensierar ut rätten att utöva den patenterade uppfinningen enligt bestämmelserna i avtalet. Upplåtelsen kan t.ex. avse ett visst geografiskt område eller en viss tidsperiod. Licensen kan vara exklusiv eller enkel. En exklusiv licens innebär att licenstagaren har ensamrätt att utnyttja uppfinningen och vid enkel licens kan även uppfinnaren själv använda patentet eller avtala med flera att inom samma område eller tid parallellt utnyttja patentet. För en exklusiv licens krävs att detta särskilt avtalats.

Den vanligaste ersättningsformen är att patenthavaren löpande erhåller en royalty i förhållande till producerade eller sålda enheter. Det är inte ovanligt att ersättningen ligger runt 5 % på nettovärdet av omsättningen, dock med en viss minimiavgift som skall betalas oberoende av omsättning.

Licensavtal för patent är ofta komplicerade varför experthjälp bör anlitas.

Förutom frivilliga licenser liknande de för varumärken kan även tvångslicenser erhållas. När tre år förflutit sedan patentet meddelades och dessutom fyra år gått sedan patentansökan gjordes och uppfinningen inte utövas i skälig omfattning kan tvångslicens erhållas.
 

6.11.2 Licensiering av varumärken

Licensiering av varumärken innebär att innehavaren av varumärket låter ett annat företag tillverka och/eller marknadsföra produkter eller tjänster som bär innehavarens varumärke.

Det finns två typer av varumärkeslicensiering, dels licensiering när man med sin egen produkt vill nå ut på nya geografiska marknader, dels när man vill marknadsföra helt nya produkter under samma märke. Ett känt företag som expanderat kraftigt geografiskt genom licensiering är Coca-Cola, som licensierat ut rätten att tillverka Coca-Cola i många länder. Notera att du för att kunna licensiera på nya marknader eller för nya varor eller tjänster, måste ha ditt märke registrerat på de marknader och för de varor och tjänster som licensieringen avser.

Licensen kan vara exklusiv eller inte och kan på begäran antecknas i aktuellt varumärkesregister. Vid exklusiv licens brukar inte heller innehavaren konkurrera med licenstagaren.

Att få utnyttja ett mycket känt varumärka kan kosta upp mot 50 % av nettoomsättningen men vanligast är nog avgifter runt 3–5 %.

Alla företag som jobbar med franchising använder sig av licensiering av sina varumärken och övriga varu- och näringskännetecken, se vidare under 17 Franchising.
 

6.11.3 Licensiering av upphovsrätter

Upplåtelser av upphovsrätter är kanske den vanligaste formen av licensiering, jag tänker då på all bokutgivning och alla musik-CD. Genom ett förlagsavtal upplåter upphovsmannen till en bokförläggare, filmdistributör eller skivbolag att med ensamrätt framställa kopior av verket samt sälja och/eller hyra ut dessa kopior. Vanligt är att ensamrätten avgränsas till ett visst geografiskt område eller språk och att avtalet även innebär en skyldighet att framställa ett visst antal kopior inom viss tid, annars upphör avtalet.

I upphovsrättslagen finns vissa regler kring upplåtelseavtal, men dessa är dispositiva och olika branschsedvanor och standardavtal spelar en stor roll.

Upphovsmannen erhåller en royalty på försäljningen, ofta med ett förskott på viss del av beräknad försäljning.

Fram till 1996 fanns det på bokområdet ett ramavtal benämnt RAM som godkänts av Svenska Bokförläggareföreningen och Sveriges Författarförbund. Många av de avtal som skrivs idag följer till stor del RAM. Inom läromedelsområdet finns det nu gällande ramavtal som godkänts av berörda organisationer. Här finns även ett ramavtal för talböckers utgivning på CD, Internet eller i annan digital form.
 

6.12 Några råd om firma och varumärke

Var kreativ – välj företagsnamn, varumärke och logotype med sär- prägel! Ett särpräglat märke, bolagsnamn och logotype skiljer din produkt från konkurrenternas och har dessutom större chans att få lagligt skydd.

Ansök om registrering i god tid! En registrering av firma eller varumärke säkrar företagets ensamrätt till ord, logotype eller en kombination av båda. Registreringen får skydd redan från den dag ansökan inlämnats.

Registrering ger regionalt skydd! Registrering ger ensamrätt i hela det område för vilket du söker registrering, ett län för enskild firma och handelsbolag, i hela Sverige för aktiebolag, ekonomiska föreningar och varumärken. Varumärken kan även sökas i andra länder genom nationella ansökningar i respektive land, i hela EU genom en EG-ansökan, eller flera länder genom en s.k. internationell ansökan.

Är märket eller firman bara skyddat genom inarbetning – registrera för säkerhets skull! En registrering dokumenterar och klargör dina rättigheter. Att hävda sin rätt på grund av inarbetning kan leda till en lång, osäker och kostsam process.

Värna om ditt registrerade märke! Se till att företagsnamnet eller varumärket inte blir en allmän benämning för själva produkten eller tjänsten och därigenom förlorar sitt skydd. Nylon och cellofan var en gång varumärken. Uppträd aktivt om andra kränker ditt märke. Passivitet kan leda till att inkräktaren når parallell rättighet – på din bekostnad.

Kom ihåg att förnya varumärket! Ett varumärke registreras för 10 år i taget och kan i princip förnyas hur många gånger som helst. En firma (företagsnamn) behöver aldrig förnyas för att det skall bestå i evighet, bara användas.

Tänk internationellt vid profilskydd! Välj företagsnamn – firma och varumärken som kan skyddas även utanför Sverige och som är internationellt gångbara, ha t.ex. inga åäö i namnet.
 

Noter

6. En internationell ansökan bygger på en FN-administrerad internationell överenskommelse som 184 (jan 2008), länder bl.a. Sverige och alla viktiga industriländer, har anslutit sig till.

7. Ett av ombuden är Aktiebolagstjänst, www.ab.se, som kan hjälpa dig att registrera även under andra toppdomäner.

8. I EPO-samarbetet ingår samtliga 27 EU-stater samt Schweiz, Island, Turkiet, Liechtenstein och Monaco.

9. En internationell patentansökan bygger på den internationella överenskommelsen Patent Cooperation Treaty, PCT. Totalt har ca 135 länder anslutit sig, bl.a. Sverige. Bestämmelserna finns intagna i den svenska patentlagen.

10. Om du köper en rörelse och betalar mer än det bokförda värdet på nettot av rörelsens tillgångar minus skulder är det överpris du betalar goodwill. Då skall goodwillen tas in som en tillgångspost i din redovisning och skrivas av på högst fem år.

 

För att ladda ner
   kompendiet i pdf-format, klicka här

Kompendiet Starta eget företag har Leif Malmborg på Aktiebolagstjänst ställt till vårt förfogande.
 
 

Sök på expowera:
Anpassad sökning
Upp
Senast uppdaterad: 2008-03-03 © Leif Malmborg, Aktiebolagstjänst och Nyföretagarcentrum, 2008