Följande material från Bolagsverket.
 

Organisationsnummer

Organisationsnummer tilldelas när registreringen av bolaget är helt klar. Numret används som identitetsbeteckning vid kontakter med myndigheter och andra. Organisationsnumret ska anges på företagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplats.
 

Juridisk person

En juridisk person kan själv teckna avtal, ha anställda, äga saker och vara part i rättegångar. Ett aktiebolag blir en juridisk person i och med att det registreras i aktiebolagsregistret hos Bolagsverket.
 

Privata och publika aktiebolag

Aktiebolag delas upp i privata respektive publika aktiebolag. Publika bolag kan sprida sina aktier till allmänheten. Privata aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt och publika aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet privat.
 

Bolagsstämman

Vid en bolagsstämma ska det utses en ordförande och minst en justeringsman. Består styrelsen av en styrelseledamot som äger alla aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman. Bolagsstämmoprotokollet kan i sådant fall undertecknas av enbart aktieägaren. Den som är ordförande vid stämman behöver inte vara den som är styrelsens ordförande.

Bolagsstämman utser styrelsen och kan även avsätta den. Bolagsstämman beslutar också om ansvarsfrihet för styrelsen. Den beslutar om ändring av bolagsordningen och aktiekapitalet och fastställer balansräkningen och resultaträkningen. Bolagsstämman fattar också beslut om företagets vinst eller förlust och på vilket sätt företaget ska upplösas.
 

Bolagsordningen

Bolagsordningen anger grunderna för företagets verksamhet. Ett exemplar av bolagsordningen ska finnas hos Bolagsverket och är en offentlig handling.
 

Räkenskapsåret

Bolagets räkenskapsår ska omfatta tolv månader. Det första räkenskapsåret börjar den dag bolaget registreras. Detta gäller även om bolaget först senare börjar driva verksamhet. Bolagets räkenskapsår framgår av bolagsordningen.

Tillåtna räkenskapsår
Ett räkenskapsår kan vara lika med kalenderåret, eller ett så kallat brutet räkenskapsår. Följande räkenskapsår räknas som tillåtna.

• 1 januari–31 december.
• 1 maj–30 april.
• 1 juli–30 juni.
• 1 september–31 augusti.

När ett bolag bildas och när ett räkenskapsår läggs om, är det tillåtet att ha ett kortare räkenskapsår än tolv månader eller förlänga det till högst arton. Räkenskapsåret får även kortas av i samband med att ett bolag upphör.
 

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet ska vara lägst 50 000 kronor för privata aktiebolag (gäller från 2010-04-01, tidigare var det 100 000 kr) och lägst 500 000 kronor för publika aktiebolag.
 

Brevpapper och webbplats

Ett aktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplats ska ange bolagets namn, den ort där styrelsen har sitt säte och organisationsnumret. Om bolaget har trätt i likvidation eller konkurs ska också detta framgå.
 

Aktieboken

Styrelsen måste upprätta en aktiebok med en förteckning över aktieägarna. Aktieboken är offentlig och ska hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget. Aktieinnehav registreras inte av Bolagsverket. Aktieägarna får vara bosatta i vilket land som helst. När en aktie säljs ska den nye aktieägaren antecknas i aktieboken.
 

Registrera ditt aktiebolag

Du kan registrera ditt aktiebolag hos Bolagsverket och samtidigt anmäla det till Skattemyndigheten på webbplatsen verksamt.se. Du kan också använda blankett 816 som finns på Bolagsverkets webbplats.
 

Vissa skyldigheter gentemot Bolagsverket

Att genast anmäla bolaget för nyregistrering
Bolagsverket tar hand om din ansökan och behandlar bl.a. ditt förslag till företagsnamn för aktiebolaget. Om din ansökan godkänns får du en registeruppgift. I annat fall måste du lämna in kompletterande handlingar. Vänta med att beställa skyltar, visitkort och liknande tills du fått din registeruppgift.

Att ha en behörig styrelse och revisor
Bolagsverket bevakar att företaget har en behörig styrelse och revisor i registret, samt att ni har en verkställande direktör (VD) och en särskild delgivnings- mottagare, när så är nödvändigt enligt aktiebolagslagen (ABL). Har bolaget inte detta, riskerar bolaget tvångslikvidation. Bolaget kan också bli skyldigt att betala en särskild avgift som ska täcka Bolagsverkets kostnader för likvidationsärendet. Beslut om denna särskilda avgift och tvångslikvidation fattas av Bolagsverket.

Att skicka in årsredovisningshandlingar
Det är styrelsens skyldighet att en gång per år upprätta och lämna in en fastställd årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Om företagets årsredovisning och revisionsberättelse lämnas in för sent, får företaget betala en förseningsavgift.

Att anmäla ändringar
När bolaget t.ex. ändrar företagsnamn, verksamhet, adress eller styrelse- ledamöter, ska du anmäla ändringen till Bolagsverket. Anmälan ska göras genast. Använd gärna webbplatsen verksamt.se eller blankett 817 för ändringar. Blanketten finns på Bolagsverket webbplats.
 

Att avveckla ett aktiebolag

Det vanligaste sättet att avsluta ett aktiebolag är genom likvidation. Ett aktiebolag kan även avvecklas genom fusion, delning eller genom konkurs.
 

Källa: Bolagsverket
 

Anpassad sökning

Upp