Europabolag - Societas Europaea, SE

Ett europabolag är en europeisk associationsform för gränsöverskridande verksamhet i aktiebolagsform. Bolaget är en juridisk person med aktiekapital fördelat på aktier. Varje aktieägare är ekonomiskt ansvarig endast för den del av aktiekapitalet som han eller hon tecknat. Aktiekapitalet ska vara angivet i euro och uppgå till minst 120 000 euro. Sätet och huvudkontoret ska finnas i en och samma medlemsstat. Sätet kan flyttas från en medlemsstat till en annan utan att bolaget behöver avvecklas i den första staten och bildas på nytt i den andra. Särskilda regler gäller för banker, försäkrings- och finansbolag.
 

Bakgrund

Som ett led i genomförandet av den inre marknaden har ett EG-rättsligt regelverk utvecklats på bolagsrättens område. Hösten 2000 nåddes enighet kring både en förordning om europabolag, SE-förordningen (2157/2001/EG) och ett direktiv om arbetstagarinflytande i europabolag, SE-direktivet (2001/86/EG). Rådet antog bägge rättsakterna den 8 oktober 2001 och de trädde i kraft den 8 oktober 2004.

SE-förordningen innehåller hänvisningar till den nationella lagstiftning som gäller för publika aktiebolag i den medlemsstat där europabolaget har sitt säte. För Sveriges del har riksdagen antagit en lag om europabolag (2004:575) och en därtill hörande förordning (2004:703), vilka ska komplettera SE-förordningen. Den svenska lagen och förordningen trädde i kraft den 8 oktober 2004.

I de delar där vare sig SE-förordningen, EG-direktiven, lagen om europabolag eller annan författning innehåller någon särskild reglering för europabolagen ska reglerna för publika aktiebolag i den stat där europabolaget har sitt säte tillämpas, se artikel 9 SE-förordningen.
 

Så här bildas ett europabolag

Ett europabolag kan bildas på fem olika sätt. Gemensamt för alla sätt är att bildandet måste genomföras av redan befintliga nationella juridiska personer. Fysiska personer kan alltså inte vara stiftare.

1. Publika aktiebolag hemmahörande i minst två olika medlemsstater kan fusioneras till ett europabolag. Fusion kan ske antingen genom att ett eller flera bolag går upp i ett annat (absorption) eller genom att två eller flera bolag förenas genom att bilda ett nytt bolag (kombination). SE-förordningen hänvisar till rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978, det så kallade fusionsdirektivet, som bland annat innehåller bestämmelser om den revisors och myndighetskontroll som ska utövas i samband med fusionen.
2. Två eller flera privata eller publika aktiebolag kan tillsammans bilda ett holdingbolag i form av ett europabolag. En förutsättning är att minst två av bolagen omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller att de sedan minst två år har ett dotterbolag eller en filial i en annan medlemsstat. De deltagande bolagens aktieägare ska godkänna förslaget till bildandet av holdingbolaget och förslaget ska granskas av en eller flera oberoende experter (revisorer) och offentliggöras i enlighet med de aktuella medlemsstaternas lagstiftning.
3. Två eller flera bolag kan skapa ett gemensamt dotterbolag i form av ett europabolag. Även i detta fall krävs att minst två av bolagen omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller att de sedan minst två år har ett dotterbolag eller en filial i en annan medlemsstat.
4. Ett nationellt publikt aktiebolag som sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat kan ombildas till ett europabolag.
5. Ett europabolag kan självt bilda ett eller flera dotterbolag i form av europabolag.

SE-förordningens huvudregel är att endast bolag som har säte och huvudkontor inom EES får delta i bildandet av europabolag, se proposition 2003/04:112 Europabolag, sidan 119. I SE-förordningens artikel 2.5 lämnas utrymme för en medlemsstat att föreskriva att ett bolag som inte har huvudkontor inom EES får delta i bildandet av ett europabolag. Enligt 4 § lagen om europabolag ges vissa möjligheter till detta.
 

Registrering

När ett europabolag har bildats ska det registreras. Registreringen ska offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes tidningar samt i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Ett europabolag måste dessutom uppfylla vissa krav för att kunna registreras, bland annat när det gäller frågor om arbetstagarinflytande, se artikel 12.2-12.4 SE-förordningen. Därutöver ska bolaget uppfylla de allmänna krav som gäller för publika aktiebolag i den medlemsstat där bolaget ska ha sitt säte. Bolagsverket registrerar europabolag med säte i Sverige.
 

Ombildande

Ett europabolag kan ombildas till ett nationellt publikt aktiebolag, se artikel 66 SE-förordningen. En sådan ombildning får ske tidigast två år efter europabolagets registrering och inte förrän de två första årsredovisningarna godkänts.
 

Företagsnamnet

Ett europabolags företagsnamn måste innehålla beteckningen SE antingen före eller efter företagsnamnet, se artikel 11 SE-förordningen och 3 § lagen om europabolag. Det är endast europabolag som får ha företagsnamn som innehåller förkortningen SE. Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra företagsnamn som är införda i europabolagsregistret. Europabolag med säte i Sverige faller under svenska nationella bestämmelser om företagsnamn. Generella regler om företagsnamn finns i firmalagen.
 

Firmateckning

För europabolag med säte i Sverige tillämpas de lagbestämmelser för respektive bolagstyp (beroende på om det rör sig om en bank, ett försäkringsbolag eller ett vanligt publikt aktiebolag) vad gäller firmateckning på förvaltningsorganet respektive ledningsorganet. Bestämmelserna för aktiebolag innebär bl.a. att förvaltningsorganet/ledningsorganet får bemyndiga en ledamot, VD eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma, se 8 kap. 37 § aktiebolagslagen. Minst en av dem som bemyndigas att företräda bolaget och teckna dess firma ska vara bosatt inom EES. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Förvaltningsorganet/ledningsorganet får vidare föreskriva att rätten att företräda bolaget och teckna dess firma får utövas av två eller flera personer i förening, se 8 kap. 39 § aktiebolagslagen. Enligt 8 kap. 36 § aktiebolagslagen får VD alltid företräda bolaget och teckna dess firma när det gäller s.k. löpande förvaltningsåtgärder.
 

Revisorer

Bestämmelserna i 9 kap. aktiebolagslagen är tillämpliga på de revisorer som utsetts i europabolag med säte i Sverige. I korthet gäller att endast godkända revisorer, godkända revisorer som avlagt revisorsexamen, auktoriserade revisorer och (av Revisorsnämnden) registrerade revisionsbolag får revidera aktiebolag. Vid sidan av bolagets revisorer kan s.k. lekmannarevisorer utses. För banker, försäkrings- och finansbolag gäller särskilda regler.
 

Organisation

Aktieägarnas beslutanderätt i ett europabolag utövas vid bolagsstämman. Bolagets organisation i övrigt kan vara utformad på två sätt, enligt ett monistiskt eller ett dualistiskt system. Bolaget bestämmer självt vilken av organisationsmodellerna man ska använda sig av.

• Det monistiska systemet innebär att det utöver bolagsstämman finns ett beslutsorgan, förvaltningsorganet, som utövar ledningen och förvaltningen av bolaget. Förvaltningsorganet motsvaras närmast av styrelsen i ett svenskt bolag. Enligt lagen om europabolag ska, om inte annat följer av SE-förordningen, bestämmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter. Förvaltningsorganet ska ha minst 3 ledamöter, se 23 § i lagen om europabolag. Enligt 24 § i samma lag ska det finnas en verkställande direktör som utses av förvaltningsorganet.
• I det dualistiska systemet svarar ledningsorganet för bolagets ledning och förvaltning. Därutöver finns ett tillsynsorgan som har till uppgift att tillsätta och entlediga ledamöterna i ledningsorganet samt att kontrollera ledningsorganets förvaltning. Ledamöterna i tillsynsorganet väljs av bolagsstämman. Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag ska ha minst 3 ledamöter och tillsynsorganet minst 5 ledamöter. Det ska finnas en verkställande direktör som utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I 16-21 §§ lagen om europabolag finns bestämmelser för dualistiskt organiserade europabolag. I 16 § anges att vissa bestämmelser i aktie- bolagslagens kapitel 7-10, 16, 21, 25, 27 och 29 ska tillämpas på tillsyns- organet eller dess ledamöter.

Enligt 17 § får tillsynsorganet besluta att dess medgivande krävs för vissa beslut som ledningsorganet eller verkställande direktören fattar. Ett sådant beslut från tillsynsorganet ska skickas in till Bolagsverket för registrering och beslutet gäller från dagen för registrering.

I Sverige är det inte möjligt för en juridisk person att vara styrelseledamot i ett aktiebolag. Detta framgår av 8 kap. 10 § aktiebolagslagen. En juridisk person kan därför inte heller vara styrelseledamot i ett europabolag med säte i Sverige.
 

Flyttning av sätet

Enligt art. 8 i SE-förordningen får ett europabolags säte under vissa förut- sättningar flyttas till en annan medlemsstat. En sådan flyttning innebär inte att bolaget avvecklas eller att det bildas en ny juridisk person.

Att ett bolag flyttar sitt säte från ett land till ett annat innebär inte att bolagets borgenärer förlorar sin rätt att göra sina fordringar gällande mot bolaget. Därför finns det särskilda skyddsregler för borgenärerna i samband med flytt av ett europabolags säte. Regler om detta finns i art. 8 SE-förordningen och i 8-15 §§ lagen om europabolag.

Ett förslag om flyttning av säte ska upprättas av lednings- eller förvaltnings- organet och offentliggöras på sätt som föreskrivs i säteslandet. Av 8 § lagen om europabolag framgår att förslaget ska lämnas in till Bolagsverket för registrering och kungörande i Post- och Inrikes tidningar.

Ett beslut om flyttning av säte får enligt art. 8.6 SE-förordningen inte fattas förrän tidigast två månader efter kungörandet. Efter att beslutet fattats, ska bolaget skriftligen underrätta bolagets kända borgenärer om beslutet. Underrättelsen ska innehålla uppgifter dels om borgenärernas rätt att ta del av vissa handlingar och dels om borgenärernas möjlighet att motsätta sig beslutet. Borgenärerna har möjlighet att hos Bolagsverket motsätta sig beslutet om flyttning i samband med att Bolagsverket kallar bolagets borgenärer.

Om ingen borgenär motsätter sig flyttningen av sätet, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att flytta sätet. Om en borgenär som blivit kallad motsätter sig flyttning av sätet, ska Bolagsverket överlämna ärendet till allmän domstol (tingsrätt). Tillstånd till flyttningen kan då meddelas endast om bolaget visar att de borgenärer som motsatt sig flyttningen har fått full betalning eller säkerhet för de fordringar som uppkommit före en viss angiven dag.

Bolagsverket ska utfärda ett intyg som bekräftar att vad som krävs i fråga om handlingar och formaliteter före flyttningen av sätet har fullgjorts. Bolaget kan därefter registreras i det nya landet. Regler för att tillvarata aktieägarnas rätt finns också, bl.a. ska bolagsstämmans beslut om att flytta sätet fattas med två tredjedels majoritet.
 

Avveckling, likvidation och konkurs

Frågor om avveckling, likvidation, obestånd och betalningsinställelse för europa- bolag regleras i den nationella lagstiftning som gäller i respektive land för publika aktiebolag, jämför artikel 63 SE-förordningen.

Ett europabolag ska ha säte och huvudkontor i samma stat. Om detta krav inte är uppfyllt ska lämpliga åtgärder vidtas för att bristen ska rättas till, se artikel 7 jämfört med artikel 64 SE-förordningen. Ett europabolag som inte följer bestämmelserna kan försättas i likvidation.

Det svenska förfarandet regleras i 29 § lagen om europabolag. Om huvudkontoret är utomlands och sätet är i Sverige ska Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att bolaget inte uppfyller skyldigheten i artikel 7 SE-förordningen. När beslutet har vunnit laga kraft, föreläggs bolaget att göra en rättelse. Föreläggandet innehåller en erinran om att bolaget kommer tvingas att gå i likvidation om det inte gör en rättelse. Om bolaget inte följer föreläggandet beslutar Bolagsverket om likvidation. Både fastställelsebeslutet och beslutet om likvidation kan överklagas till tingsrätten. Ett beslut om likvidation får inte verkställas innan det vunnit laga kraft.

Den medlemsstat där det aktuella europabolaget har sitt huvudkontor har också en skyldighet att agera, bland annat genom att underrätta den medlemsstat där sätet finns i de fall det upptäcks att huvudkontor och säte är beläget i olika medlemsstater.
 

Källa: Bolagsverket
 

Anpassad sökning

Upp