|
För ett företag finns möjligheten att ta ut en dröjsmålsränta
efter det att 30 dagar gått från fakturadatum. Förutsättningen är att
förfallodagen passerats. Att ta ut en dröjsmålsränta görs för att
påskynda kundbetal- ningar och att motverka att kunden använder
företaget som kredit- givare.
Räntelagen styr storleken på
dröjsmålsräntan. Lagen är dispositiv vilket innebär att den gäller
om inget annat avtalats mellan parterna.
Villkor för att kunna begära dröjsmålsränta
För att kunna begära dröjsmålsränta 30 dagar efter fakturadatum
krävs att företaget på fakturan klart och tydligt skriver att de begär
dröjsmålsränta efter förfallodagen. Exempel på sådan text kan vara:
- Efter förfallodagen debiteras ränta enligt Räntelagen.
- Efter förfallodagen debiteras ränta med
gällande referensränta + 8 %-enheter.
Ovanstående gäller vid försäljning till konsumenter. Referensränta
gäller från 2002-07-01 istället för som tidigare diskontot, se nedan.
Om handel skett mellan två näringsidkare är det möjligt att ta ut
dröjsmålsränta även om det inte på t.ex. fakturan framgått att
dröjsmålsränta utgår vid betalning efter förfallodagen.
Räntelagen är dispositiv vilket innebär att ett avtal mellan
parterna kan se helt annorlunda ut vad gäller dröjsmålsränta än det
lagen före- skriver. Från när dröjsmålsränta ska betalas och vilken
storlek på räntan det ska vara är upp till parterna att avtala om.
Andra räntesatser
Ett företag kan inte ensidigt sätta en högre dröjsmålsränta än den
Räntelagen föreskriver. För att kunna göra detta måste båda parter
kommit överens om detta genom avtal.
Ränta även på momsen
Det belopp som dröjsmålsräntan beräknas på är hela det fakturerade
beloppet d.v.s. momsen ska ingå. På det begärda räntebeloppet ska ingen
moms läggas på eftersom den inte är momspliktig.
Dröjsmålsräntan räknas fram genom att ta fakturans belopp
inkluderat moms, multiplicera med räntesatsen och antalet dagar dividerat
med 365.
Vad säger räntelagen (SFS 1975:635)
Först - om förfallodagen är bestämd i förväg - det vill säga att
parterna varit överens om detta, gäller enligt 3 § att ränta kan tas ut
från förfallodagen.
"Försittes betalningstiden för fordran vars förfallodag är bestämd
i förväg, utgår ränta på fordringen från förfallodagen."
I Räntelagens 4 § beskrivs från när dröjsmålsränta får tas ut
"I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen fordran, för vilken betalningstiden försittes, från
den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på
betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock
inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa."
Dröjsmålsränta kan alltså krävas från den dag som infaller 30
dagar efter det att fakturan skickats. Observera dock sista meningen.
I 4 § andra stycket beskrivs även fordringsförhållandet mellan
näringsidkare och mellan en näringsidkare och en myndighet eller annat
offentligt organ. Här framgår att det inte finns något krav på att det
på fakturan ska stå att dröjsmålsränta utgår efter förfallodagen
för att dröjsmålsränta ska kunna begäras.
"I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första
stycket utan att det när kravet framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta.
Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat
offentligt organ på betalning för varor eller tjänster."
I Räntelagens 6 § står det hur stor dröjsmålsräntan får vara.
"6 § I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande
referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter."
Vad referensräntan är beskrivs i paragraf 9.
"9 § Referensräntan enligt denna lag fastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken.
Referensräntan skall motsvara den ränta som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som
genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet.
Lag (2002:352)."
Följande kan också vara bra att veta.
8 § Har en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan
liknande omständighet som han inte har kunnat råda över varit förhindrad
att betala i rätt tid och skulle en skyldighet att utge full ränta med
anledning av dröjsmålet med hänsyn härtill vara oskälig, får den ränta
som annars skulle utgå jämkas. Lag (1987:327).
Referensräntan
Följande information går att få från Riksbanken. För aktuell
referensränta gå till Riksbankens hemsida www.riksbanken.se.
Riksbanken fastställer förutom de penningpolitiska styrräntorna även
den så kallade referensräntan (tidigare diskontot) som
exempelvis förekommer i räntelagen.
Referensräntan motsvaras av den reporänta som tillämpades närmast
före det kalenderhalvår under vilket referensräntan ska gälla. Om
reproräntan inte är ett helt eller ett halvt tal avrundas referensräntan
till närmast högre halva procentenhet.
Riksbankens styrräntor är de räntor som banken själv sätter i
penningpolitiskt syfte. De är inlånings-, utlånings- och reporäntan.
Reporäntan är den viktigaste styrräntan.
Här ser du hur referensräntan har utvecklats över tiden:
| Datum |
Referensränta |
| 2012-01-01 |
2,00 |
| 2011-07-01 |
2,00 |
| 2011-01-01 |
1,50 |
| 2010-07-01 |
0,50 |
| 2010-01-01 |
0,50 |
| 2009-07-01 |
0,50 |
| 2009-01-01 |
2,00 |
| 2008-07-01 |
4,50 |
| 2008-01-01 |
4,00 |
| 2007-07-01 |
3,50 |
| 2007-01-01 |
3,00 |
| 2006-07-01 |
2,50 |
| 2006-01-01 |
1,50 |
| 2005-07-01 |
1,50 |
| 2005-01-01 |
2,00 |
| 2004-07-01 |
2,00 |
| 2004-01-01 |
3,00 |
| 2003-07-01 |
3,00 |
| 2003-01-01 |
4,00 |
| 2002-07-01 |
4,50 |
Definitionen referensränta är hämtad från ett EG-direktiv om
bekämpande av sena betalningar för att stävja dröjsmål med
betalningar vid handelstransak- tioner.
Sök på expowera:
|