Betala inom EU/EES

För "betalningar" inom EU-området finns särskilda regler, bland annat om vilka avgifter bankerna får ta ut och om vilken information kunden ska få i samband med betalningen.

Reglerna gäller betalning i euro. De omfattar både överföringar, kortköp och kontantuttag i automat. Sverige har även anslutit den egna valutan, vilket betyder att reglerna även gäller för betalningar i svenska kronor. Bland annat gäller följande krav:

  • En betalning får inte kosta mer än vad motsvarande betalning kostar inom det egna landet i samma bank. Är exempelvis ett bankomatuttag i Sverige kostnadsfritt för dig ska ditt bankomatuttag i euro i ett annat EU-land också vara kostnadsfritt. Däremot har banken alltid rätt att ta ut en växlingsavgift. Denna bestämmelse gäller för betalningar upp till ett högsta belopp på 50 000 euro eller 500 000 kr.
  • Banken ska lämna förhandsinformation om samtliga avgifter banken tar ut för betalningen.

Mer om betalningar inom EU/EES

För gränsöverskridande betalningar inom EU och EES gäller i stort sett samma regler som för inhemska betalningar. En gränsöverskridande betalning kan exempelvis vara en överföring mellan konton, kortköp eller kontantuttag i bankautomat när du befinner dig utomlands.

Bestämmelserna reglerar bland annat

  • hur mycket en gränsöverskridande betalning får kosta
  • hur lång tid det får ta att överföra pengarna
  • från vilken tidpunkt ränta beräknas på avsändarkontot och mottagarkontot
  • vem som betalar för överföringen
  • vilken information kunden ska få av banken.

Gemensamma EU-regler

De regler som beskrivs här gäller för betalningar inom hela EES-området. Området omfattar alla 27 EU-länder samt Norge, Island och Liechtenstein. Betalningen ska antingen vara i euro eller i svenska kronor. Men om du gör en betalning till Schweiz så gäller inte dessa regler, eftersom Schweiz varken är med i EU eller EES.

Regler om vem som ska stå för avgifterna för en betalning, hur lång tid en betalning får ta och vilken information du som kund ska få av banken finns i lagen (2010:751) om betaltjänster, som började gälla den 1 augusti 2010. Reglerna bygger på ett EG-direktiv. De är tillämpliga på alla slags betaltjänster såsom kortbetalningar, automatuttag, överföringar mellan konton och gireringar. Samma regler gäller för betalningar som sker inom Sverige som för gränsöverskridande betalningar.

Dessutom finns en förordning som enbart handlar om gränsöverskridande betalningar. Den innehåller framför allt bestämmelser om att en utlandsbetalning inte får vara dyrare än en inhemsk betalning (EG-förordningen om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen, nr 924/2009).

Iban-nummer och BIC-kod

Vid utlandsbetalningar används särskilda koder för att identifiera bankkonton och banker. Iban (International Bank Account Number) är ett internationellt bankkontonummer och BIC (Bank Identifier Code) är en kod för att identifiera en viss bank.

När du lämnar ett betalningsuppdrag ska du ange mottagarens Iban-nummer och BIC-kod. Banken får ta ut en avgift om du inte meddelar banken dessa uppgifter. Avgiften ska vara rimlig och motsvara bankens kostnad samt måste vara avtalad i förväg mellan dig och banken.

Uppgift om ditt eget Iban-nummer och bankens BIC-kod ska du få av banken på ditt kontoutdrag eller i en bilaga till utdraget. Denna information får inte banken ta ut någon avgift för.

Exempel: Gör du en överföring i euro eller i svenska kronor till exempelvis Frankrike, ska du ange mottagarens Iban-nummer och den franska mottagarbankens BIC-kod. Kontakta mottagaren av beloppet för att få besked om korrekt nummer och kod.

Exempel: Görs en överföring till ditt konto i Sverige, ska avsändaren av beloppet ange ditt Iban-nummer och din banks (den svenska bankens) BIC- kod.

Avgifter för utlandsbetalningar

Enligt en bestämmelse som enbart gäller gränsöverskridande betalningar ska avgiften för en sådan betalning vara densamma som avgiften för en motsvarande betalning inom landet i samma bank. Tanken är att det ska vara samma pris för en betalning oavsett om den sker inom landet eller passerar en gräns till ett annat EU-land eller EES-land.

Är exempelvis ett bankautomatuttag i Sverige kostnadsfritt för kunden, ska kundens bankautomatuttag i euro i ett annat EU-land också vara kostnadsfritt.

Banken har däremot alltid rätt att ta ut en valutaväxlingsavgift.

Exempel: Gör du en överföring i euro från Tyskland till Sverige ska avgiften för den överföringen inte vara högre än vad den tyska banken tar ut för en motsvarande överföring inom Tyskland.

Exempel: Gör du en överföring i danska kronor från Danmark till exempelvis Belgien, omfattas inte den överföringen av reglerna eftersom den danska valutan inte har anslutits till förordningen. Principen om ”lika avgift” gäller alltså inte.

Det måste vara fråga om en betalning som behandlas elektroniskt och betalarens och mottagarens respektive betaltjänstleverantör (bank eller annat företag som erbjuder betalningstjänster) måste befinna sig i olika medlemsstater. Sådana betalningar är exempelvis:

  • Överföringar, det vill säga betalningsuppdrag om att ett visst belopp ska överföras till ett anvisat konto i annat land
  • Kortköp
  • Kontantuttag i bankautomat
  • Gireringar

Reglerna gäller både betalningar i euro och i nationella valutor om landet i fråga inte har euro och har anslutit sin valuta till förordningen. Sverige har anslutit sin valuta och betalningar i svenska kronor omfattas därför av reglerna.

Exempel: Gör du en överföring i euro eller i svenska kronor till Italien, omfattas den överföringen av reglerna.

För att bestämmelsen om lika avgift ska gälla får betalningen högst uppgå till 50.000 euro eller 500.000 svenska kronor.

Vem betalar för en överföring?

Vid en överföring mellan en betalare och en mottagare är grundregeln att de delar på kostnaden för betalningstjänsten. Det betyder att den som ska betala eller överföra ett belopp betalar den avgift som hans eller hennes bank tar för tjänsten. Mottagaren svarar då för den avgift som mottagarbanken tar ut. Men om transaktionen innehåller en valutaväxling får parterna komma överens om en annan metod för att fördela avgifterna.

Hela det belopp som betalaren överför ska komma fram till mottagarens konto och den mottagande banken får därför inte dra sin avgift från det överförda beloppet. Det får mottagarbanken bara göra om banken i förväg har en särskild överenskommelse med sin kund om avgiften.

Längsta tid för en betalning

Huvudregeln är att en betalning ska ta högst en dag att genomföra, det vill säga att mottagaren ska ha tillgång till beloppet dagen efter att betalningsordern lämnats in. Bestämmelserna om hur lång tid en betalning får ta gäller för en utlandsbetalning om den sker i euro och växlingen från svenska kronor till euro sker i Sverige.

Exempel: Om svenska kronor växlas till euro i Sverige och därefter överförs till Tyskland gäller reglerna. Sker valutaväxlingen först i Tyskland är reglerna inte tillämpliga.

En förutsättning för tidsgränserna för hur lång tid en betalning får ta är att betalningsordern lämnas in på en bankdag. Banken får bestämma vid vilken tidpunkt nära bankdagens slut då en betalningsorder senast kan tas emot. Lämnas ordern senare än denna tidpunkt anses den ha tagits emot nästföljande bankdag. Kunden och banken får dessutom komma överens om att tidpunkten för mottagande ska vara en annan än det som annars gäller enligt lagen.

Den bank som tar emot betalningsordern ska se till att beloppet sätts in på den mottagande bankens konto senast vid slutet av nästföljande bankdag. Har betalningstransaktionen initierats på papper får banken förlänga tiden med en bankdag. Men det finns övergångsregler till och med utgången av december 2011 som innebär att överföringstiden får vara högst tre bankdagar.

Dessutom gäller att banken och kunden får komma överens om en annan tidpunkt för när en betalning senast ska komma in på mottagarbankens konto, men tiden får inte överstiga fyra bankdagar efter att betalningsordern mottagits.

Beräkning av ränta

Beräkningen av ränta på betalarens konto sker utifrån den tidpunkt då beloppet hämtas från betalarens konto. Kontot ska alltså tillgodoräknas ränta fram till denna tidpunkt.

Mottagaren ska tillgodoräknas ränta på beloppet senast från och med samma bankdag som betalningen krediteras på mottagarbankens betalkonto.

Efter att ett överfört belopp inkommit till den mottagande bankens konto ska banken göra pengarna tillgängliga för mottagaren så snart som möjligt. Det anses godtagbart att beloppet ställs till förfogande för kunden dagen efter att det kom in på bankens konto. Reglerna om beräkning av ränta och när beloppet ska vara tillgängligt för kunden är tvingande och banken får därför inte avtala med kunden om något annat.

Information till kunden

Iban-nummer och BIC-kod

Din bank ska lämna information om ditt Iban-nummer och bankens BIC-kod. Nummer och kod ska anges på ditt kontoutdrag eller i en bilaga till detta.

Information om en betalningstransaktion

Det finns detaljerade regler om vilken information banken ska lämna till sin kund i samband med betalningstransaktioner. Innan du lämnar en betalningsorder som gäller en enstaka betalning ska du få följande information från banken:

  • Vilka uppgifter som du ska uppge för att betalningen ska kunna utföras korrekt (exempelvis unika identifikationskoder som IBAN-nummer eller BIC-kod)
  • Hur lång tid det som längst tar att genomföra betalningen
  • Den sammanlagda avgiften som du ska betala.
  • Om betalningen inkluderar valutaväxling ska du få information om den växelkurs som ska gälla för betalningen. Uppger en viss växelkurs måste denna kurs användas vid genomförandet av betalningstransaktionen. Eventuella avgifter som påverkar den faktiska växelkursen måste anges.

Den mottagande banken ska (vid en enstaka betalningstransaktion) informera sin kund om:

  • Uppgifter som identifierar transaktionen och, när det är lämpligt, uppgift om betalaren samt information som har bifogats transaktionen
  • Transaktionens belopp i den valuta som används i betalningsordern
  • Det avgiftsbelopp som mottagaren ska betala till banken för transaktionen
  • Vilken dag som ränta börjar räknas för det mottagna beloppet
  • Om betalningstransaktionen innebär valutaväxling ska banken ge betalningsmottagaren information om den växelkurs som har använts vid transaktionen samt transaktionens belopp före valutaväxling.

Om något blir fel

Din bank ansvarar för att en betalning som du har begärt utförs korrekt. Men om banken kan visa att betalningsmottagarens bank har tagit emot pengarna så ansvarar den banken gentemot betalningsmottagaren för att överföringen genomförs fullt ut. Har överföringen inte genomförts eller genomförts bristfälligt ska banken återbetala beloppet.

Om du har lämnat en betalningsorder och överföringen inte genomförs på ett riktigt sätt ska banken på din begäran så snart som möjligt försöka spåra betalningen och underrätta dig om resultatet.

Du måste höra av dig till banken så snart du fått reda på att betalningen inte fungerat. Har du inte underrättat banken inom 13 månader kan du inte längre ställa några krav på banken.

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012