Räkningar och inkasso

Om man missar att betala en räkning blir skulden större. Dessutom riskerar man att hamna i kronofogdens register. Och då kan det bli svårt att få banklån, hyreskontrakt, telefonabonnemang och liknande.

Förfallodag
Räkningar ska betalas i så god tid att säljaren har pengarna på förfallodagen som man kommit överens om. Om man inte gjort upp om när betalning ska ske, är konsumenten skyldig att betala när säljaren så kräver.

Påminnelseavgift
Det är vanligt att säljaren skickar en påminnelse. Han är inte skyldig att göra det, bara när det gäller parkeringsböter. Avgift för påminnelsen regleras i den så kallade förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. och är för närvarande max 50 kronor. Påminnelseavgift får endast tas ut om det är avtalat från början eller om det regleras i en särskild förordning. Det senare är vanligt när det gäller skulder till det allmänna, till exempel studiestödsförordningen.

Dröjsmålsränta
Om förfallodagen bestämdes när köpet ingicks, har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dagen. Enligt räntelagen får dröjsmålsräntan - om inget annat är avtalat - uppgå till referensräntan plus 8 procentenheter. Kreditinstitut tar ofta ut en fast avgift, så kallad förseningsavgift, om inte betalning görs i tid. Förseningsavgiften får bara tas ut om den fanns med i avtalet. Den får inte vara oskäligt hög i förhållande till skuldbeloppet.

Har parterna inte kommit överens om någon betalningsdag har säljaren rätt att kräva dröjsmålsränta 30 dagar efter det att han krävt att köparen ska betala. I samband med kravet ska han också meddela att dröjsmålsränta kommer att tas ut. En konsument som av någon speciell anledning, till exempel sjukdom, varit förhindrad att betala en faktura i tid, kan få dröjsmålsräntan nedsatt (jämkad).

Andra avgifter
Olika typer av extra avgifter, till exempel faktureringsavgift, expeditionsavgift eller förseningsavgift, måste skrivas in i avtalet eller anges vid köpet. Har avgifterna inte angivits vid köpet har säljaren ingen rätt att kräva dem senare.

För hyresavtal eller leveransavtal för el, vatten och liknande finns det standardavtal, liksom för banklån, kontokort och andra krediter.

Inkasso och rättsliga åtgärder
Säljaren skickar ett inkassokrav till köparen själv eller lämnar över inkasseringen av skulden till ett inkassoföretag. Inkassokravet ska innehålla en specificering och en uppmaning att betala alternativt bestrida kravet före ett visst datum. En inkassoavgift får tas ut på max 160 kronor. Om köparen anser att något är fel, ska denna, gärna skriftligen, anmärka på inkassokravet.

Betalningsföreläggande
Säljaren kan också välja att lämna ärendet till kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande. Ansökningsavgiften är 300 kronor, vilken läggs på skulden. Säljaren får även ta ut ersättning på maximalt 340 kronor för utfört arbete plus en administrativ avgift.

Tvistemålsrättegång
Om köparen bestrider ett betalningsföreläggande, och säljaren inte meddelar skriftligt till kronofogden att hans krav står fast, avskrivs ärendet. Men om säljaren vidhåller sina krav kan han begära tvistemålsrättegång i tingsrätten.

Förlorar säljaren i rätten behöver köparen inte betala något. Ger domen säljaren rätt, måste köparen betala skulden inklusive dröjsmålsränta och avgifter som beskrivits ovan och vissa utgifter som motparten kan ha haft för resor och liknande.

Betalningsanmärkning
Betalningsanmärkning får den som fått betalningsförsummelsen fastställd hos kronofogden - eller annan myndighet - eller genom tredskodom i tingsrätten. Det får till följd att försummelsen antecknas i de register som används vid kreditupplysning. Även sedan skulden betalats, finns betalningsanmärkningen kvar i tre år.

Om skulden går till indrivning
Indrivning av skulden kan ske när målet är avgjort och köparen fortfarande inte betalar. Kronofogden kan ta en del av den skuldsattes lön, pension eller andra inkomster och skicka till fordringsägaren, så kallad utmätning i lön. Räcker inte detta, kan kronofogden på uppmaning av fordringsägaren ta en del av lösöret i hemmet. Även villor, bostadsrätter och bilar kan mätas ut.

Detta säljs sedan på exekutiv auktion och intäkterna går till att täcka skulderna. För att undersöka den skuldsattes alla tillgångar har kronofogden rätt att öppna bankfack och använda låssmed för att ta sig in i bostäder eller lokaler.

Kostnader för utmätning, 600 kronor plus kostnader för transport, förvaring med mera läggs på den ursprungliga skulden. Också skulder till det allmänna växer snabbt om man inte betalar i tid.

Spara kvitton i tre år
En skuld som gäller en privatpersons köp av varor eller tjänster för eget bruk avskrivs (preskriberas) efter tre år enligt preskriptionslagen. Därför bör man spara kvitton i tre år. Men den tiden kan förlängas om ett nytt krav på skulden inkommer inom tre år, eller om fordringsägaren begär en ny undersökning av den skuldsattes tillgångar.

Undantagna från denna treårsregel är löpande skuldebrev, exempelvis vanliga banklån. Dessa preskriberas efter tio år. Men i praktiken förlängs den tiden alltid, låntagaren har kvar skulden resten av livet.

Hyresskulder
Ett annat viktigt undantag är fordringsanspråk på grund av hyresförhållande som avser en bostadslägenhet som hyresgästen flyttat ifrån, se jordabalken 12 kap. 61 §. I så fall sker preskription efter två år, och avbrott kan bara ske om hyresvärden lämnar in en stämningsansökan till domstol eller hyresnämnd eller ansöker om lagsökning om betalningsföreläggande.

Borgen
Eftersom det i samband med hyresförhållanden är ganska vanligt med så kallad borgen är det viktigt att veta att värden inte får ställa krav på betalning från en borgensman när värdens fordran på hyresgästen är preskriberad. Mer information finns i artikeln Borgen.

Preskriptionstiden är två år även på skulder man har för parkering på tomtmark, se §9 i Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering.

De flesta statliga skulder preskriberas efter fem år, om den skuldsatte fortfarande inte kan betala.

Skuldsanering
För en person som har stora skulder och problem med att betala dem finns sedan 1994 möjlighet att söka skuldsanering. Ansökan går till Kronofogden. Du kan få råd och stöd om skuldsanering hos de kommunala Budget- och skuldrådgivarna.

Källa: Konsumentverket 2011-12-06