Undersökningsplikt

Som köpare ska du noga undersöka den bostad du vill köpa. Du kan inte få ersättning av säljaren i efterhand för fel som du missat och borde ha upptäckt vid en noggrann undersökning.

Undersökningsplikten framgår av lagen jordabalken, som lägger stort ansvar på dig som köpare. Om du upptäcker ett fel i bostaden efter köpet som du vill ha ersättning från säljaren för måste du bland annat kunna visa att felet inte var möjligt att upptäcka i samband med köpet, ett så kallat dolt fel.

Som privatperson är det svårt att uppfylla all den kunskap som behövs för att fullgöra undersökningsplikten. Det är därför klokt att anlita en besiktningsman för att göra en besiktning av huset. För att fullgöra undersökningsplikten krävs normalt mer än att anlita en besiktningsman.

Du bör själv titta igenom huset och testa så att saker och ting fungerar som de ska. Skruva på kranar, spola i toaletten, titta under mattor och bakom tavlor med mera. Du behöver också kolla så att det finns bygglov, tillstånd för enskilt avlopp och om det finns några planer för till exempel nya vägar eller byggnader i området. Om huset har en egen brunn är det bra att ta ett vattenprov.

Efter besiktning
Du kan behöva titta närmare på saker som kom upp på besiktningen eller som inte ingick i den besiktning som du beställt. Husets skick, konstruktion och omständigheter vid köpet bestämmer. För kompletterande undersökningar kan du behöva anlita till exempel fuktsakkunnig, elinstallatör och sotare.

Om huset redan är besiktigat
Även om huset är besiktigat har du som köpare kvar din undersökningsplikt. Om säljaren låtit göra en besiktning har du inget avtal med besiktningsmannen och därför minskar dina möjligheter att kräva ersättning om besiktningsmannen missat något som borde ha upptäckts.

Upplysningsplikt
Om säljaren vet om att det finns allvarliga fel på huset bör han eller hon upplysa köparen om det. Säljaren kan annars bli ersättningsskyldig vid senare tillfälle. Säljaren kan aldrig bli ansvarig för fel som han eller hon upplyst om vid försäljningen.

Lånelöfte för husköp – så mycket får du låna

Ett lånelöfte innebär att du får ett löfte av banken att låna en viss summa pengar. Lånelöftet utfärdas skriftligt och du kan ansöka om det via telefon eller via bankens hemsida.

När banken utfärdar ett lånelöfte tittar den på hur dina inkomster och utgifter ser ut. Utifrån det bestämmer sedan banken hur mycket pengar du kan låna utan att få en för hög månadskostnad. Det är bra att ordna ett lånelöfte från banken innan du går in i en budgivning för då vet du hur högt du har råd att bjuda.

När du lånar pengar till ett hus är det inte bara till kostnaden, köpesumman, för själva huset som du lånar till. Utöver köpesumman för huset ska du också räkna in kostnader för handpenning, lagfart, nya pantbrev och uppläggnings-kostnad för nya lån.

Handpenningen kan du finansiera själv eller låna till. Den är ofta cirka tio procent av vad huset kostar. Första steget är att se till att du har pengar att betala handpenningen med. Kostnaderna för lagfart, pantbrev med mera betalar du när du får tillträde till huset.

Lånelöftet gäller under en viss tid. Hur länge är olika från bank till bank. Även om du har ett lånelöfte kan banken neka dig lån om den anser att bostaden du vill köpa inte motsvarar värdet på lånet.

Kostnader förutom köpesumman på huset:

  • För att få lagfarten, som är beviset på att du äger huset, betalar du en stämpelskatt. Den är 1,5 procent av husets försäljningspris eller husets taxeringsvärde om det är högre.
     
  • Pantbrevet, som är bankens säkerhet för att låna ut pengar till dig, kostar 2 procent av den summa som den är säkerhet för


Källa: Konsumentverket 2011-12-07