När dödsboets pengar inte räcker till

När tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala både för begravningen och alla räkningar och skulder, finns det inga lagregler om vilka skulder som ska prioriteras. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar dock anses ha företräde framför andra skulder. Man jämför då med de regler som gäller när ett dödsbo försätts i konkurs. Vid en konkurs har begravnings- och bouppteckningskostnader så kallad allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska betalas före andra ”vanliga” skulder. Skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med huset eller lägenheten som säkerhet, har dock enligt konkursreglerna företräde både framför ”vanliga” skulder och begravningskostnader eftersom de har särskild förmånsrätt.

De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet, efter att en skuld med en säkerhet och begravningskostnaderna har betalats, fördelas på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran. 

Ekonomiskt bistånd till begravning

Om den avlidnes tillgångar inte täcker begravningskostnaderna så kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i kommunen. Kommunen kan ge bidrag till en enkel men värdig begravning, dödsannons och gravsten. Det är dödsboets tillgångar på dödsdagen, samt eventuella inkomster efter dödsdagen, som avgör om ekonomiskt bistånd ges och med hur mycket. Har dödsboet betalat andra skulder efter dödsdagen så kompenseras inte det av bidraget. För att det ska fungera bör du som har hand om boet tänka på att:

• göra en uppskattning av tillgångarna för att se om de räcker till begravningskostnader,
• inte betala några räkningar innan du tar kontakt med socialkontoret,
• kontakta socialkontoret innan du beställer begravningen,
• säga upp eventuella autogiron hos banken eller betalningsmottagaren,
• säga upp stående överföringar hos banken. 

Uppskov och avskrivning av skulder

Meddela betalningsmottagarna att det saknas tillräckligt med pengar i dödsboet och be om uppskov med betalning tills det är klarlagt om det kommer att finnas några tillgångar. Dödsboet får inte betala några skulder förrän en månad efter bouppteckningen om det inte är klart att pengarna räcker till alla skulder. Finns det inga tillgångar i dödsboet, eller om pengarna räcker enbart till begravningen, gör kommunen en dödsboanmälan till Skatteverket. Det bör ske inom två månader från dödsfallet. Skatteverket registrerar och förvarar dödsboanmälan. Bifoga en kopia av dödsboanmälan när du skickar en begäran till fordringsägarna om att skriva av skulderna. 

Kvittning

Om det finns skulder till banken som har förfallit till betalning, kan det hända att banken hämtar det förfallna beloppet direkt från den avlidnes konto genom så kallad kvittning. Det finns inga lagregler om kvittning på det här området.

Kvittning bör dock ske med försiktighet och omdöme och med hänsyn till konsumenten. Kvittning bör undvikas om det finns sociala skäl mot att kvitta. Exempel på vad som räknas som sociala skäl är att pengarna på kontot kommer från utbetald lön, pension eller liknande som behövs för det dagliga uppehället. Det finns inget klart svar på om kvittning ska undvikas mot ett dödsbo ifall kvittningen leder till att de pengar som finns kvar inte räcker till begravningskostnaderna.

Har banken genomfört en kvittning som du ifrågasätter får du vända dig till banken och klaga. Banken gör en bedömning i det enskilda fallet. Har du fått nej från bankkontoret kan du begära att den som är klagomålsansvarig i banken gör en ytterligare prövning.

Pengar som betalats ut till ett dödsbo för begravning på grund av en försäkring bör dock vara skyddade mot kvittning, eftersom sådan försäkringsersättning inte är utmätningsbar. 

Källa: Konsumenternas.se , November 2018