Banksekretess

I all bankverksamhet råder sekretess. Det är en förutsättning för att du med förtroende ska kunna vända dig till en bank för att få råd och hjälp, och vara säker på att de uppgifter du lämnar inte förs vidare till utomstående.

Banksekretessen är reglerad i lag. Sekretessen omfattar alla uppgifter som rör dina mellanhavanden med banken oavsett om uppgiften är skriftlig eller muntlig. Till och med uppgiften om en viss person är kund i banken eller inte, omfattas av sekretessen. Banksekretessen gäller även för dem som inte längre är kunder i banken.

Sekretessregeln gäller även personliga förhållanden som t ex sjukdom, upprättande av testamente eller skilsmässa. Om en banktjänsteman bryter mot tystnadsplikten kan banken tvingas betala skadestånd.

I vissa situationer är banken skyldig att bryta sekretessen, till exempel på begäran av Finansinspektionen, Skatteverket eller polisen.

Mer om banksekretess

Banksekretessen regleras i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Där står det bland annat: Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas (1 kap 10§).

Sekretessens omfattning

Sekretessen omfattar alla uppgifter som rör en bankkunds mellanhavanden med banken oavsett om uppgiften är skriftlig eller muntlig. Till och med uppgiften att en viss person är kund i banken eller ej, omfattas av sekretessen. Banksekretessen omfattar även kundens tidigare förbindelser med banken det vill säga sekretessen upphör inte i och med att någon upphör att vara kund i banken.

Gäller för evigt

Sekretessen för bankanställd gäller även om tjänstemannen slutar sin anställning i banken.

Inte enbart ekonomiska förhållanden

Sekretessregeln avser i allmänhet förhållanden av ekonomisk art, men även mer personliga förhållanden såsom sjukdom, upprättande av testamente eller skilsmässa omfattas av tystnadsplikten. Även uppgifter som banktjänsteman har fått kännedom om utanför tjänsten omfattas av banksekretessen. Om t.ex. en banktjänsteman fått kännedom om en viktig uppgift rörande en kund i hans bank på en privat middag, bör denna uppgift omfattas av sekretess.

Om sekretessen bryts

Om en banktjänsteman bryter mot sekretessen kan följden bli att banken kan tvingas betala skadestånd till den drabbade bankkunden. Bankkunden måste dock först kunna visa att han lidit en ekonomisk skada på grund av att banken brutit mot banksekretessen.

Begränsningar i sekretessen

Det finns situationer då banken får åsidosätta banksekretessen det vill säga då banken har skyldighet eller rätt att upplysa om kunders mellanhavanden med banken.

Medgivande från kund

En bankkund kan ge sitt uttryckliga samtycke till att banken lämnar ut viss upplysning till en utomstående. Samtycke kan t.ex. lämnas av bankkunden i form av fullmakt för annan att få ta emot upplysning.

Skyldighet att lämna ut uppgifter

Banken kan i vissa fall ha skyldighet att lämna information till myndigheter. Exempel på sådan information är följande:

  • Enligt Lag om bank- och finansieringsrörelse skall banken lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.
     
  • Enligt lag om självdeklaration och kontrolluppgifter är banken skyldig att lämna vissa uppgifter till skattemyndigheten för att möjliggöra en riktig taxering.
     
  • När förundersökning om brott har inletts, får banken lämna uppgifter till polis- och åklagarmyndighet.
     
  • Bankpersonal är liksom alla andra medborgare skyldig att inför domstol avlägga vittnesmål. Banksekretessen är således inget hinder för att avge vittnesmål om till exempel en privatpersons bankförbindelser.
     
  • Enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt har bankpersonalen även rätt att sätta sig över sekretessreglerna för att förhindra och avslöja sådana brottsliga transaktioner.
     
  • Enligt utsökningsbalken är banken skyldig att lämna kronofogdemyndigheten upplysningar så att myndigheten kan bedöma om utmätning kan ske.

Uppgifter till andra än myndigheter

  • Förmyndare för den omyndige har rätt att få upplysningar av banken om den omyndiges bankförhållanden.
     
  • God man och förvaltare, som är utsedd enligt föräldrabalken, bör kunna få upplysningar av bank om sådant som har med hans uppdrag att göra.
     
  • En bankkunds dödsbo (även enskilda dödsbodelägare) har rätt att av banken få upplysningar om kundens alla förhållanden till banken som är av betydelse för dödsboet.
     
  • För svenskt konkursbo har konkursförvaltaren rätt att få upplysningar om konkursboets bankförbindelser.
     
  • Borgensman eller den som har ställt pant för annans skuld i bank, har i allmänhet (på grund av att låntagaren får antas samtycka) rätt att av banken få upplysningar om skulden. Denna rätt omfattar dock i regel inte låntagarens övriga affärer med banken.
     
  • Äktenskapsbalken anger uttryckligen att makarna är skyldiga att lämna varandra upplysningar om deras respektive ekonomi. Detta innebär dock inte att banken utan vidare kan lämna upplysningar till den ena maken om till exempel den andre makens tillgodohavanden i banken. En sådan upplysning bör endast lämnas om det är uppenbart att det ligger i den kontohavande makens intresse att uppgiften lämnas ut. Däremot har en sambo inte rätt att begära att banken lämnar ut upplysningar om den andra sambons förhållanden.

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012