Dödsbo

Dödsbo är en död persons tillgångar och skulder. Ett dödsbo är en juridisk person och existerar fram till dess att dödsboet upplöses genom arvskifte.

Om det bara finns en dödsbodelägare existerar dödsboet till den dag då bouppteckningen registreras hos Skattverket.

Efterlevandes tillgångar

Var den avlidne gift eller registrerad partner ska också den efterlevande makens/partnerns tillgångar och skulder antecknas. Om makarna hade giftorättsgemenskap måste bodelning ske innan den dödes tillgångar kan skiftas. Var den avlidne sambo, ska om den efterlevande sambon så begär, en bodelning göras mellan samborna med anledning av dödsfallet. I sådan bodelning ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, till exempel bostad och bohag.

Den avlidnes skulder och tillgångar

Den avlidnes skulder kan vara större än hans tillgångar, inklusive eventuell andel i efterlevande makes/registrerad partners eller sambos egendom. Delägarna ansvarar inte personligen för dödsboets skulder. Om bodelning och arvsskifte skett innan den avlidnes och boets andra skulder betalats, ska arvskiftet återgå. Återgången begränsas till vad som behövs för att skulderna ska kunna betalas. Vid återgång för skuldtäckning ska respektive delägare återbetala sin del i förhållande till vad han har fått för mycket. I övrigt ska bodelning och arvskifte kvarstå.

Bouppteckning

När en person avlider ska en bouppteckning upprättas, det vill säga en förteckning över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Bouppteckning ska göras av två personer, så kallade bouppteckningsförrättare. Dödsbodelägarna ska kallas till förrättningen. Med dödsbodelägare avses make, registrerad partner, sambo (om bodelning begärts), arvingar (bröstarvingar, föräldrar, syskon etc.) och så kallade universella testamentstagare, det vill säga den eller de som enligt testamentet ska erhålla hela eller viss del av kvarlåtenskapen. Även efterarvingar ska kallas till förrättningen.

Bouppteckning ska som regel göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skattemyndigheten. Skattemyndigheten registrerar därefter bouppteckningen.

Ibland är tillgångarna efter den döde, inklusive efterlevande makes/registrerad partners eller sambos egendom, inte större än att de endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan som görs av socialnämnden.

Förvaltning av dödsbo

Ett dödsbo förvaltas av dödsbodelägarna fram till dess det upplöses. Dödsboet kan förvaltas på olika sätt; dels av dödsbodelägarna gemensamt dels av boutredningsman som har förordnats av domstol och slutligen av testaments-exekutor.

Dödsbos bankkonton

Den eller de som företräder dödsboet i avvaktan på arvskifte måste alltid kunna styrka sin behörighet. Vid ett uttag på bankkonto som tillhör dödsboet krävs att det kan uppvisas dels inregistrerad bouppteckning som utvisar alla dödsbodelägare, dels fullmakt i original från samtliga dödsbodelägare.

Innan bouppteckning har inregistrerats får ett dödsbo som inte förvaltas av boutredningsman bara företa sådana rättshandlingar som rimligen inte kan vänta. Uttag brukar medges från avlidens konto för att betala begravningskostnader och andra sedvanliga utgifter för den avlidne, såsom hyra, el- och telefonräkningar. Efterlevande make/registrerad partner och oförsörjda barn har alltid rätt att ur boet få nödvändigt underhåll under tre månader från dödsfallet. Dödsfallsintyg och släktutredning ska lämnas.

Arvskifte

När boutredningen är klar och bouppteckningen inregistrerats hos skattemyndigheten kan arvskifte förrättas. Arvskiftet avser fördelningen av egendom till arvingar och testamentstagare. Skiftet är liksom bodelning en privat förrättning mellan de berörda parterna. Över arvskiftet skall det upprättas en skriftlig handling som skriftligen ska godkännas av samtliga dödsbodelägare. Finns det en omyndig delägare ska denne företrädas av förmyndare eller god man. I sådant fall ska överförmyndaren teckna sitt godkännande på handlingen.
Arvskiftes- och bodelningshandlingen behöver inte bevittnas.

Den undertecknade arvskifteshandlingen utgör, tillsammans med boupp-teckningen, de behörighetshandlingar som krävs för att en arvinge ska kunna disponera sin del av arvet efter den avlidne.

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, Mars 2012