Det går att förtidsinlösa bundna lån. Men den stora frågan är om det är lönsamt att göra detta. Och svaret blir helt enkelt – det beror på.

För bostadslån är det vanligt med bunden/fast ränta under en längre tid. Utgångspunkten är för låntagaren att han vet vad lånekostnaden blir under hela perioden. Men som alla vet kan räntan både stiga och sjunka beroende på faktorer som exempelvis konjunkturer. Sjunker räntan mycket under den bundna perioden känns det lite bittert och det gäller då att ta reda på om det är lönsamt med en förtidsinlösen av lånet och istället ta ett nytt lån till den lägre räntan. Vid en försäljning av bostaden kan det också bli aktuellt med en förtidsinlösning om inte köparen vill ta över säljarens befintliga lån.

Anm. Om du har ett lån på exempelvis bostaden med rörlig ränta kan du när som helst lösa in hela eller delar av lånet utan att det kostar något extra.

Ränteskillnadsersättning

Kreditgivaren vill naturligtvis ha ersättning för att lånet löses i förtid. Han förlorar ju ränteintäkter. Det är också på det viset att kreditgivaren matchar sin utlåning till kunden med att själv låna upp motsvarande summa under samma tidsperiod till en fast ränta. Dock inte samma ränta som den låntagaren betalar.

Förtidsinlöses ett lån har kreditgivaren rätt till ersättning för den förlust som uppstår genom ränteförlusten samt den hanteringskostnad detta innebär. Denna ersättning kallas för ränteskillnadsersättning. Hade inte denna möjlighet funnits, d.v.s. att låntagaren kan förtidsinlösa när räntan går ned utan kostnad, vore den finansiella risken större för kreditgivaren. Innebörden av detta vore att räntan generellt legat högre för att kreditgivarna skulle kompensera denna risk.

Funderar du på att lösa ett bundet lån i förtid bör du kontakta kreditgivaren och be om en uträkning för vad det skulle komma att kosta. Be samtidigt om vad kostnaden skulle bli om du behåller det gamla lånet. Du kan då lätt jämföra de båda summorna. Utifrån detta kan du sedan bedöma om det exempelvis kan vara bättre att ”ändra lånet” för att t.ex. få en lägre ränta under en längre villkorstid. Kanske kan det vara lönsamt att byta kreditgivare.

Betalar du en ränteskillnadsersättning får du göra avdrag för den i deklarationen på precis samma sätt som du gör för vanlig ränta.

Även om kreditgivaren har rätt att ta ut ränteskillnadsersättning är det naturligtvis en förhandlingsfråga som alltid när det gäller krediter. För att få behålla dig som kund kanske han är beredd att tumma på både det ena och det andra.

Ränteskillnadsersättningen (RSE) kan översiktligt beräknas enligt följande formel:

RSE = K x T x R

K = låneskulden vid inlösentillfället

T = återstående bindningstid i år

R = ränteskillnaden i %

Ränteskillnaden är skillnaden mellan kreditens räntesats och räntan på statsobligationer eller statsskuldväxlar med ett tillägg av en procentenhet. När det gäller statsobligationer eller statsskuldväxlar ska löptiden på dessa motsvara den återstående bindningstiden för krediten.

Anm. Ränteskillnadsersättningen (RSE) bör nuvärdesberäknas, vilket innebär att den blir något lägre än om inte detta hänsynstagande hade gjorts. Om amortering av lånet skulle gjorts innan nästa räntejustering skall kreditgivaren även ta hänsyn till detta då han nuvärdesberäknar RSE.