Då företaget behöver låna kapital, främmande kapital, krävs i de flesta fall att företaget måste lämna säkerhet. Två typer av säkerhet kan ges
- realsäkerhet (pantsättning av tillgångar av olika slag)
- borgen (namnsäkerhet)

Kraven på säkerhet varierar med kreditens storlek och vad krediten ska användas till.

Har du en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag är du alltid personligen betalningsansvarig och det är dina personliga tillgångar som räknas som säkerhet, t.ex. en villa eller en bostadsrätt.

Borgensförbindelse

Med borgensförbindelse menas att någon tar på sig betalningsansvaret för en låntagares skuld. Det finns två typer av borgensförbindelse:

  • Enkel borgen.
    Innebär att borgensmannen tar över betalningsansvaret först när låntagaren inte har någon utmätningsbar egendom kvar.
  • Proprieborgen.
    Innebär att borgensmannen ansvarar för lånet som för egen skuld. Kreditgivaren har då rätt att kräva borgensmannen på skulden utan att före ha krävt låntagaren. Finns det fler borgensmän kan banken kräva vem som helst på betalning av hela lånet. Den som får betala får i sin tur försöka kräva pengar av övriga borgensmän. Han har också regressrätt på låntagaren vilket innebär att han har rätt att kräva denne på de pengar som betalats till långivaren.

Företagshypotek (tidigare kallat företagsinteckning)

Lagen (2008:990) om företagshypotek trädde i kraft den 1 januari 2009, då lagen om företagsinteckning (2003:528) upphörde att gälla.

"1 § Med företagshypotek avses en säkerhetsrätt enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet har rätt att få inskrivning av ett visst belopp i verksamheten (företagsinteckning). Bevis om inteckningen kallas företagsinteckningsbrev.

Ett företagsinteckningsbrev utfärdas antingen i skriftlig form (skriftligt företagsinteckningsbrev) eller genom registrering i inteckningsbrevsregistret enligt lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister (elektroniskt företagsinteckningsbrev).

Det som sägs om näringsidkare i denna lag gäller även den som avser att utöva näringsverksamhet men som ännu inte har påbörjat verksamheten. Om en näringsidkare avlider, träder dödsboet i näringsidkarens ställe. Lag (2008:1079).

3 § Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagsinteckningsbrevet som säkerhet för en fordran.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev ska anses ha överlämnats till borgenären, när borgenären eller någon som företräder honom eller henne har registrerats som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.
Lag (2008:1079)."

Bestämmelserna om företagshypotek är en återgång till de regler som gällde före 2004.

Ett företagshypotek (företagsinteckning) är en inteckning i företagets lösa egendom. Exempel på sådant som ingår som säkerhet är inventarier, maskiner, varulager, kundfordringar, patent och upphovsrätt. Likvida medel och goodwill går dock inte att inteckna.

Bevis om inskrivning av företagsinteckning kallas för företagsinteckningsbrev. Sådant företagsinteckningsbrev utfärdas av Bolagsverket mot en avgift. Webbadressen är www.bolagsverket.se. Om företagsinteckningsbrevet ska kunna utgöra säkerhet måste det pantsättas, vanligen genom en pantförskrivningsförklaring i ett avtal.

Företagsinteckningsbrev är på en viss summa och ger rätt till utdelning vid konkurs enligt förmånsrättslagen i den ordning som de har utfärdats.

Blankett för inskrivningsärenden finner du på Bolagsverkets webbplats, se länken ovan.

Pantsättning

Företaget kan ställa en viss egendom som säkerhet för ett lån d.v.s. företaget pantsätter just den egendomen. Egendom som kan pantsättas är fast egendom, lös egendom, flygplan och fartyg. Ett pantbrev utfärdas.

Om låntagaren inte kan betala har pantägaren rätt att sälja panten för att få betalt för sin fordran. Blir det ett överskott vid försäljningen ska detta redovisas till låntagaren (pantsättaren).

Fastighetsinteckning

Pantsätter företaget en fastighet (fastighetsinteckning) måste detta skrivas in i fastighetsregistret. Pantbrevet som utfärdas lämnas till långivaren som säkerhet för lånet.

Det vanliga är att industrifastigheter belånas till cirka hälften av sitt värde.

Fler pantbrev kan också utfärdas för en fastighet. Som exempel kan ges en fastighet som är belånad till 2 milj.kr. Ett bottenlån på 1,5 milj.kr och ett topplån på 0,5 milj.kr finns. Innebörden av detta är att den med bottenlånet får ut sin fordran först. Skulle fastigheten bara kunna säljas för 1,9 milj.kr är det enbart den som har topplånet som förlorar pengar. Den långivare som lämnar ett topplån tar därför ut en högre ränta - hans risk är ju större.

Garanti

I vissa fall kan företaget vara tvingat att lämna en så kallad betalningsgaranti. En leverantör kanske helt enkelt kräver detta för att vilja leverera. Detta är vanligt om företaget beställer något som ska levereras ganska långt fram i tiden eller att något ska utföras eller tillverkas speciellt för ditt företag.

Företaget måste därför skaffa någon som går i borgen för företagets åtaganden vilka kan vara t.ex. stat, kommun, bank eller annat finansiär.

Värdepapper

Har företaget tillgångar i värdepapper kan även de fungera som säkerhet för lån. Det innebär att företaget kan belåna t.ex. aktier i börsnoterade bolag och obligationer. Hur högt de belånas är beroende på marknadsläget, vilka aktier det rör sig om etc. Obligationer är säkrare och kan belånas till ca 80-90 % av värdet.

Du själv

Självklart vill långivare ha säkerheter för sina lån. Men du själv är inte oviktig i sammanhanget. Kan du visa på driftighet och även visa på att du tidigare skött alla dina åtaganden, samt vid nystart av företag lägga fram en väl balanserad och underbyggd affärsplan, hjälper det till i bedömningen av säkerheter. En säkerhet kan belånas något högre än vad som är brukligt, räntan kan bli något lägre - bara för att långivaren tror att du är rätt person för att driva just den verksamheten. 
 

Läs mer om:

Banklån
Checkkredit
Avbetalning
Leasing
Factoring
Riskkapital
Affärsänglar
Exportkrediter