Kanske har du hört talas om annuitetslån i samband med köp av bostad eller bil. Ett annuitetslån innebär att utbetalningarna för amortering och ränta för varje utbetalningstillfälle under lånets löptid är lika stora.

Utgift och ränta fördelas lika

Genom annuitetsmetoden fördelas investeringens kapitalkostnader (summan av avskrivningar och ränta) med lika stora årliga belopp under investeringens ekonomiska livslängd.

Skillnaden mot nuvärdemetoden är att annuitetsmetoden visar ett genom- snittligt år medan nuvärdemetoden visar investeringens totala konsekvens. När företaget använder annuitetsmetoden räknar man på differensen mellan det genomsnittliga betalningsöverskottet och den genomsnittliga kapitalkostnaden, annuiteten. Jämförs olika investeringsalternativ är det alternativet med den största positiva differensen som ska väljas.

Vi använder samma exempel som i avsnitten Investeringsberäkning och Nuvärdemetoden.

Exempel
Ett företag ska investera i en ny maskin för att tillverka en ny produktserie. Den grundinvestering som krävs är 500000 kr. I detta ingår maskin, installation och utbildning av operatörer. Företaget beräknar att produktserien ska tillverkas i 5 år och att maskinen efter nedmonteringskostnader ändå ska generera ett rest- värde på 40000 kr. De årliga inbetalningarna beräknas till 240000 kr och kost- naderna för drift och underhåll till 30000 kr per år. Företagets kalkylränta är 10 %. Är investeringen lönsam?

Annuitetsmetoden

Först måste vi ta hänsyn till restvärdet och räkna om det till ett nuvärde. Det har vi tidigare gjort och fått det till 25000 kr. (Tabell A, 40000 x 0,6209)

Investeringen blir då 500000 - 25000 = 475000 kr

Vad blir då annuiteten på investeringen, 475 000 kr, med den ekonomisk livslängden 5 år och kalkylräntan 10 %?

Vi går till Tabell C och läser av annuitetsfaktorn vid räntan 10 % och den ekonomiska livslängden 5 år. Annuitetsfaktorn är 0,26380

Annuiteten, kapitalkostnaden, för investeringen blir
475000 x 0,26380 = 125000 (avrundat)

Överskottet per år blir då
(240000 - 30000) - 125000 = 85000 kr

Jämförelse med nuvärdemetoden

Räknar vi om överskottet per år till ett nuvärde
85000 x 3,791(tabell B, 5 år och 10 %) = 320000 (avrundat)
får vi samma svar som då vi använde nuvärdemetoden.
 
Läs mer om:

Investeringsberäkning
Nuvärdemetoden
Slutvärdemetoden
Pay-Off-metoden