Följande material från Bolagsverket.

Omläggning av räkenskapsår för aktiebolag sker i fyra steg. (Observera att ordningsföljden bör vara denna.)

  • Bolagsstämmobeslut.
  • Tillstånd av Skatteverket när detta krävs.
  • Registrering av beslutet hos Bolagsverket.
  • Verkställighet av beslutet.

Verkställighet av bolagsstämmans beslut om omläggning av räkenskapsår kan således i princip inte göras med retroaktiv verkan. Beslut om ändrat räkenskapsår ska fattas på bolagsstämma före det löpande räkenskapsårets utgång. Om bolaget vill förkorta det löpande räkenskapsåret ska beslutet dessutom fattas senast på bokslutsdagen för det önskade förkortade räkenskapsår.

Omläggning av räkenskapsår, vilka lagar som styr

Omläggning av räkenskapsår regleras i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078) som också tar upp allmänna regler om räkenskapsår. I 3 kap. aktiebolagslagen (2005:551), i 2 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns också bestämmelser om räken-skapsår.

Bokföringslagen

3 kap. bokföringslagen tar upp vilka räkenskapsår, förutom kalenderår, som ett företag får använda och de regler som gäller vid t.ex. ändring av räkenskapsår. Med företag avses i bokföringslagen en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen.

Hur långt får ett räkenskapsår vara?
Räkenskapsåret ska enligt huvudregeln omfatta tolv månader. Kalenderår ska också vara räkenskapsår för fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Andra företag får, förutom kalenderår, använda s.k. brutet räkenskapsår som ska omfatta någon av följande tider.

1 maj – 30 april
1 juli – 30 juni
1 september – 31 augusti

Utöver dessa brutna räkenskapsår, kan Skatteverket medge att en annan period av tolv hela månader får användas. Detta framgår av 3 kap. 2 § bok-föringslagen. Om ett företag vill använda en annan tolvmånadersperiod, krävs synnerliga skäl. Vid prövningen av om ett företag kan anses ha synnerliga skäl tar Skatteverket hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter.

I samband med att bokföringsskyldighet börjar eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller förlängas till högst arton månader utan Skatteverkets tillstånd. Förkortning av räkenskapsåret får också göras om bokföringsskyldigheten upphör. Däremot får räkenskapsåret inte förlängas i samband med att näringsverksamheten upphör.

  • Om brutet räkenskapsår tillämpas, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår utan Skatteverkets tillstånd.

Gemensamt räkenskapsår
Av 3 kap. 4 § bokföringslagen framgår att ett företag som bedriver flera verksamheter ska ha samma räkenskapsår för dem.

  • Om en av verksamheterna har ett annat räkenskapsår än företagets övriga verksamheter, får omläggning av räkenskapsåret till gemensamt räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Av 3 kap. 5 § bokföringslagen framgår att en svensk koncern också ska använda samma räkenskapsår för alla företag som ingår i koncernen.

  • För att få samma räkenskapsår för företag inom koncernen får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Undantag
Om det finns synnerliga skäl kan Skatteverket medge att olika räkenskapsår får användas inom en koncern och dess företag.

Aktiebolagslagen

Av 3 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen framgår att bolagsordningen ska ange vilken tid bolagets räkenskapsår ska omfatta.

Ändring i bolagsordningen regleras i 3 kap. 4 § samt 3 kap. 5 § aktiebolags- lagen.

  • Beslut om ändring av bolagsordningen ska genast anmälas för registrering och ändringen får inte verkställas förrän registrering skett.

Källa: Bolagsverket