Följande material har vi fått av Henrik Müller-Hansen, delägare i Optimalprint. Företaget har specialiserat sig på att effektivt hjälpa små och stora företagare med tryckmaterial till marknadens lägsta pris. Kommunikationen och utarbetningen av alla trycksaker sker via Internet. Genom att samla ”fler företag (beställningar) i en tryckprocess” skapas volymfördelar vilka tillsammans medför att den totala tryckkostnaden för den färdiga trycksaken blir betydligt lägre än vad som normalt går att få idag.

Det finns en hel del pengar att spara på marknadsförings- och reklammaterial om företaget själv gör en del av arbetet, säger Henrik. För våra egna kunder har vi gjort beskrivningar hur de ska arbeta med direktmarknadsföring, bilder med mera. Här får du lite kunskap som är bra att ha då företaget själv arbetar med sitt material. Vill du veta mera, eller kanske till och med beställa material, är du välkommen till vår webbplats www.optimalprint.se

Bildupplösning - några råd för att åstadkomma ett bra slutresultat

Upplösningen är ett mått på den grafiska kvaliteten i din bild. Ett kvalitetsmått som uttrycks i lite olika termer beroende på vilken maskin som hanterar bilden:
- SPI (samples-per-inch),
- PPI (pixels-per-inch)
- DPI (dots per inch).

SPI är ett begrepp som används vid scanning, PPI när man refererar till skärmupplösning samt DPI-begreppet som används inom tryck.

DPI är det vanligaste begreppet inom tryckbranschen. DPI förklarar hur många färgpunkter som placeras i en ruta vars storlek är en "kvadrat-inch" (en inch = 25,4 mm). När man talar om en bild inom tryckvärlden refererar man ofta till begreppen - högupplöslig jämfört med lågupplöslig. Där en högupplöslig bild normalt sett har mer än 300 dpi. För bästa tryckresultatet använd därför bilder med en upplösning på minst 300 dpi. Om bilden också innehåller text rekommenderas minst 400 dpi!

Kom ihåg att öka bildens storlek alltid sker på bekostnad av upplösning, d.v.s. ju mer du förstorar bilden ju sämre blir upplösningen, och vise versa...

En introduktion till bildupplösningens värld

Grundregel: Upplösning är ett mått på skärpan i din bild

Oavsett om du tittar på en bild som tryckts på papper eller visas på en dataskärm så är alla bilder uppbyggda med små prickar, så kallade pixlar. Varje pixel representerar en färgpunkt. Varje pixel kan isoleras i bilder med endast 2 färger hela vägen upp till 16 miljoner färger. Texter är oftast endast två färger, webb-bilder 256 färger medan färgkort består av närmare 16 miljoner färger.

En bilds "upplösning" refererar alltså till det totala antalet färgpunkter eller elektroniska pixlar. Högupplösliga bilder kommer dock till en punkt där kvaliteten på bilden, så som det mänskliga ögat uppfattar den, inte blir bättre genom att du tillför mer färgpunkter/pixlar.

Männskliga ögat kan inte uppfatta färgpunkter om de är fler än 300 pixlar per "inch" (en inch = 25,4 mm)

Varje scanner, digital kamera, skrivare, dataskärm har ett maximalt antal dpi som kan hanteras oavsett antal dpi i den ursprungliga bilden. En dataskärm kan i utgångspunkten hantera 96 dpi (Windows) eller 72 dpi (Mac).

Hög upplösning
När en bild har högre upplösning (dpi) än vad maskinen som ska hantera bilden har, så resulterar det i att de extra färgpunkterna helt enkelt "nonchaleras". I princip så leder alltså det stora antalet färgpunkter endast till en större datamängd men inte förbättrad bildkvalitet. På en skrivare som maximalt kan hantera 300 dpi kommer en bild som scannas med både 300 dpi respektive 600 dpi oavsett skrivas ut med en upplösning på 300 dpi.

Låg upplösning
När en bild har färre antal färgpunkter än vad som kan hanteras av den aktuella maskinen visas inte bilden med maximal skärpa och kontrast. Låt oss se på ett exempel som berör webb-bilder, vars upplösning antingen är 72 dpi eller 96 dpi. Om du skriver ut en bild med 72 dpi på en skrivare som kan hantera upp till 300 dpi blir bilden med stor sannolikhet inte lika bra på papper som den upplevs på dataskärmen.

Interpolerad upplösning
Interpolerad upplösning är ett tillvägagångsätt för att förbättra upplösningen på en bild med hjälp av en scanner som i sin tur använder ett speciellt mjukvaruprogram. Slutresultatet benämns ofta "digital upplösning", vilket får bilden att upplevas som om den var scannad med en högre upplösning. Hur kan detta hjälpa dig? Om din scanner är begränsad till att scanna bilder med låg upplösning ska kan det alltså finnas en väg runt detta tack vare interpolerad upplösning. Om din scanner är begränsad till 800 dpi med du önskar 1600 dpi så genererar interpolerad upplösning digitaliserade färgpunkter mellan två existerande färgpunkter, m.a.o. artificiellt skapas extra färgpunkter och därmed bättre upplösning. Lösningen ger dig oftast bättre upplösning men kan i vissa fall skapa lite märkliga mönster eftersom det för dataprogrammet blir lite av en gissningslek.

Tryck med bilder från din scanner

Grundregel: Innan du scannar bilden som du önskar att använda för tryck bestäm bildens slutgiltiga storlek. Osäker? Avrunda alltid uppåt.

För att komma framtill slutgiltig upplösning gör du följande:
1. Ta reda på den ursprunliga bildens storlek
2. Bestäm den storlek du önskar trycka bilden med

Om bildens ursprunliga storlek är större än den tryckta bilden
En scanner som kan hantera 1200 dpi kan dela upp en "inch" (25,4 mm) i 1200 isolerade pixlar och presentera dem digitalt. Om du ställer in din scanner till att hantera 300 dpi och använder bilden i ditt tryckmaterial så kommer bildens kvalitet att se lika bra ut som din orginalbild. Orsaken är att det mänskliga ögat inte kan se fler färgpunkter än 300 stycken per "inch".

Om bildens ursprunliga storlek är mindre än den tryckta bilden
En orginalbild som förstoras kan tryckas med god kvalitet om den har rätt upplösning. Ställ in scannern så att den scannar till en så pass hög upplösning att bilden efter förstoring har en dpi på minst 300. Om du lägger in text i bilden krävs minst 400 dpi på den slutgiltiga produkten. För rätt inställningar på din scanner så ökar du upplösningen på scannern med samma antal procent som du önskar att förstora din bild.

Tryck med bilder tagna med din digitalkamera

Grundregel: Använd alltid bästa tänkbara bildkvalitet för bilder som ska tryckas

Den upplösning som en kamera åstadkommer presenteras inte som dpi utan istället som antal pixlar. En kamera med 1 megapixel kan alltså skapa en bild med totalt en miljon pixlar. För att förstå hur många megapixlar din kamera måste stödja för god kvalitet multiplicerar du höjdx300 x breddx300 på bilden om du räknar i "inch".

För att ta reda på hur många megapixlar din kamera måste stödja när du räknar bildens storlek i cm (1 inch = 2,54 cm)använd faktorn 120 (300 pixel / 2,54). . Alla dina digitala bilder kan minskas i storlek och därmed komprimeras för bättre kvalitet.

Vet du att din kamera stödjer 2 megapixlar förstår du enkelt hur stort du kan trycka en bild. Vi vet att det krävs minst 300 dpi för god kvalitet, dvs 300 pixlar per "inch" vilket motsvarar 120 pixlar per cm (300 pixlar / 2,54 cm). Alltså

  1. Multiplicerar önskad längd respektive höjd med faktorn 300 (för "inches") eller 120 (för "cm"), ex 120x9 cm (bredd) och 120x6 cm (höjd) = 1080 pixlar i bredd och 720 pixlar i höjd
  2. Multiplicera 1080 x 720 = 777 600 pixlar. M.a.o. med en kamera som stödjer minst 0,78 megapixlar kan du trycka en 9 x 6 cm stor bild med god kvalitet.

Den slutgiltiga storleken på bilden beror alltså på hur många pixlar din kamera kan producera på en bild. Med dagens kameror som ofta stödjer 5 megapixlar och uppåt kan du alltså trycka stora tämligen stora bilder med god kvalitet. Ett råd på vägen är att alltid använda maximalt med pixlar i bilder som du önskar trycka. Många kameror tillåter begränsning av antal pixlar i bilden för att helt enkelt spara kapacitet i kamerans minneskort, en funktion du inte ska använda dig av när du tar bilder för tryck.

Avslutningsvis: En bild som tagits med en digital kamera ligger i färgstandarden RGB. När en bild i RGB konverteras till CMYK tenderar bilden att bli mörkare. Vi rekommenderar därför att du ökar ljusstrykan och skärpan via ditt fotoredigeringsprogram.

Färgguide för RGB och CMYK

För ett tryckresultat i färg, som lever upp till dina förväntningar, behövs förståelse för de två centrala färgstandarderna, RGB och CMYK. Ta hänsyn till RGB och CMYKs förutsättningar när du förbereder dina bilder, illustrationer och logotyper för tryck.
RGB

En scanner eller digitalkamera genererar och lagrar en bild som en kombination av tre färger: Röd, Grön och Blå (så kallad "RGB" eller kemiska färger). RGB som färgstandard används också i TV-apparater och dataskärmar.

CMYK
För tryckproduktion i fullfärg använder den professionella tryckindustrin en annan typ av färgstandard med primärfärgerna: Cyan (blå), Magenta (Röd), Yellow (Gul) och Black/Koal (Svart), så kallad "CMYK". Detta är en färgstandard som används av den globala tryckindustrin.

När ni skapar logotyper, bilder eller illustrationer säkerställ att ni arbetar med CMYK.

Du kan använda någon av följande mjukvaror för att konvertera färgkoderna från RGB till CMYK:

Adobe Illustrator
Adobe PageMaker
Adobe InDesign
Adobe Photoshop
Corel Draw
MS Publisher
Quark Xpress
Xara Xone

För ett gott tryckresultat krävs alltså att alla RGB filer konverteras till CMYK. RGB har ett betydligt bredare spektrum av färger vilket innebär att färgnyanserna minskar vid konvertering till CMYK. Även om din dataskärm alltid använder sig av RGB färger blir likheten mellan produkten som den visas på din dataskärm och den tryckta slutprodukten mer lika varandra om du använder CMYK som färgstandard.

Mer information finns på optimalprint.se

© Henrik Müller-Hansen, Optimalprint  

Läs mer om:

Reklam
Traditionella reklamkanaler

Internet
Reklam via e-post
PR - public relations
En bärande kommunikationsidé
Kampanjplan
Samarbete med reklambyrå
Viktiga begrepp som bör kunnas
Logotyper och varumärken
Text och typografi
Trycksaker - papper