Än idag hittar man cesium i renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. Trots det är risken för att cesium i maten ska påverka hälsan liten. Det gäller både maten i butiken och det egna viltköttet, fisken och svampen.
Bestrålning av livsmedel används för att döda bakterier och andra organismer. Inom EU får bara kryddor bestrålas numera. Det sker under kontrollerade former och gör inte att livsmedlen blir radioaktiva.
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Radioaktiva ämnen
1986 skedde en kärnkraftsolycka i Tjernobyl i Ukraina. Efter nedfallet från olyckan hamnade radioaktivt cesium i svenska marker och vatten.
Än idag hittar man cesium i renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. I Sverige är risken för hälsan på grund av cesium i maten liten. Det gäller både maten i butiken och det egna viltköttet, fisken och svampen.
De första åren efter olyckan undersökte Livsmedelsverket med flera en rad livsmedel. Det fanns förhöjda halter av cesium-137 i insjöfisk, vilda bär och svamp, och i kött från ren, älg, rådjur och får.
Numera är halten av cesium-137 väldigt låg i de flesta livsmedel och ligger oftast under gränsvärdet. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) undersöker regelbundet halterna av cesium i till exempel dricksvatten och mjölk.
Hur mycket får vi i oss?
Efter Tjernobylolyckan sattes en gräns för hur mycket cesium som man kan få i sig utan att skada hälsan. De halter av cesium vi får i oss idag är mycket lägre, cirka en trehundradel av den acceptabla mängden.
Bara en procent av den strålning från radioaktiva ämnen som en svensk får i sig per år kommer från Tjernobylolyckan. Men samer och andra som äter mycket mat från jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra.
Är det farligt med radioaktivitet?
Det är förstås farligt i stora mängder. Men i Sverige är risken att få cancer av radioaktiva ämnen från maten väldigt liten.
Senare undersökningar visar att kött från vildsvin kan innehålla cesium. Det gäller framför allt områden i Västmanlands, Uppsala och Gävleborgs län.
Innehållet av cesium-137 i vildsvinskött varierar avsevärt bland djur skjutna inom samma område, men risken att vildsvinskött innehåller så höga halter cesium-137 att det skadar hälsan är vad vi vet i dag mycket låg.
Rekommendation
Vissa matsvampar, som sandsopp och rimsskivling, tar upp mer cesium än andra. Men det är ingen fara att äta svamparna, särskilt inte om de har plockats där det radioaktiva nedfallet var litet.
Om du äter mycket vilt, bär och svamp bör du välja svampsorter som inte tar upp så mycket cesium, till exempel trattkantarell, rödgul trumpetsvamp, champinjon, gul kantarell eller karljohansvamp.
Ett sätt att minska mängden cesium i svampen är att koka den och sedan hälla bort kokvattnet. Då kan halten sjunka med upp till hela 80 procent.
Fördjupning
Gränsvärden
Efter Tjernobylolyckan fastställde Livsmedelsverket nationella gränsvärden för cesium-137 i livsmedel. Dessa är:
- 1 500 bequerel per kilo för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter.
- 300 bequerel per kilo för övriga livsmedel.
| Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för |
|---|
|
|
| Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för |
|---|
|
|
Hur mycket kan man äta?
Mat som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder.
Mat som innehåller 300 – 1 500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan.
Mat med högre halter bör man inte äta mer än några gånger per år.
Mat med halter över 10 000 Bq/kg bör man inte äta alls.
Andra kärnkraftsolyckor
I mars 2011 inträffade ett kärnkraftverkshaveri i Fukushima i Japan till följd av tsunamis efter en jordbävning. Då spreds radioaktiva ämnen i området. EU-kommissionen beslutade att kontrollen av radioaktiva ämnen i importerade livsmedel och foder från drabbade områden i Japan skulle förstärkas och de sammanställer regelbundet resultaten av mätningarna.
Under 2011 analyserades 1 967 prover på livsmedel och foder från Japan och 409 prover på stillahavsfisk. Alla prover hade halter långt under gränsvärdena för jod-131, cesium-134 och cesium-137. Det är därför mycket liten risk att få i sig radioaktiva ämnen med mat från Japan. Den utökade kontrollen pågick till den 31 mars 2014.
Källa: