Riksdagen beslutar om lagar

Lagar är regler som alla i ett land måste följa. Lagstiftning är ett sätt att förändra saker i samhället. Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte stoppas eller ändras på annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag. En lag kan handla om allt från straff för snatteri till avveckling av kärnkraftverk.
 

Från förslag till lag

1. De flesta lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen, så kallade motioner.
2. När förslagen har kommit till riksdagen meddelar talmannen det i kammaren. Förslagen skickas sedan till ett utskott. Utskotten fördjupar sig i förslagen och lämnar ett underlag till riksdagsbeslut som kallas för utskottsbetänkande.
3. Därefter blir det debatt där partierna talar om hur de ställer sig till utskottets förslag till riksdagsbeslut.
4. Riksdagens 349 ledamöter tar ställning till utskottets förslag till beslut. De kan rösta ja eller nej eller avstå. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget.

Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, som är en av våra grundlagar, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning. Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling, SFS. 

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU.
 

Utredningar

Innan regeringen lämnar ett förslag till riksdagen behöver den kanske undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning, en kommitté. Den kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker.

När regeringen tillsätter en utredning lämnar den samtidigt riktlinjer för utredningens arbete. Riktlinjerna kallas kommittédirektiv och talar om vilken fråga som utredningen ska undersöka, vilka problem det är som ska lösas och när regeringen vill att utredningen ska vara klar.
 

Statens offentliga utredningar

Utredningen lämnar sina förslag i ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar (SOU). Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien (Ds).

En utredning kan till exempel ha numret SOU 2003:13. 2003 visar att utredningen blev klar det året och 13 att det var den trettonde utredningen i ordningen.
 

Utredningen på remiss

Efter att en utredning har lämnat betänkandet skickar regeringen det till berörda myndigheter, organisationer och kommuner för att höra vad de tycker om förslagen. Det kallas att remittera ärendet eller att skicka det på remiss.

Alla, även privatpersoner, har möjlighet att få utredningen och lämna synpunkter på förslagen. Ofta vill representanter från olika intresseorganisationer lägga fram sina åsikter öga mot öga med någon från regeringen. Då kan man uppvakta regeringen.

De som ska svara på remissen har oftast minst tre månader på sig. Deras svar ska som regel vara skriftliga. Då kan alla ta del av svaren.
 

Förslag från regeringen

Regeringen skriver ned sina förslag till ny lagstiftning i en proposition. Ofta har regeringen innan dess låtit en utredning fördjupa sig i ärendet och frågat olika grupper i samhället vad de tycker om förslaget.

Regeringen tar ställning till utredningen och de olika synpunkter som kommit fram då utredningen var på remiss. Om många av dem som svarade på remissen är negativa till utredningens förslag kanske regeringen inte går vidare med ärendet eller försöker hitta en annan lösning än den utredningen föreslår.
 

Lagrådet kontrollerar lagförslag

Om regeringen väljer att gå vidare med frågan skriver den ned sina förslag i en proposition. Oftast skickar regeringen den blivande propositionen till Lagrådet som undersöker om det finns några juridiska problem med lagtexterna. De kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra lagar, eller går emot rättssäkerheten och leder till att medborgare inte behandlas rättvist. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är inte bara regeringen som kan skicka lagförslag till Lagrådet. Det kan också riksdagens utskott. Vad Lagrådet kommer fram till finns sedan att läsa i regeringens eller utskottets förslag.

När regeringen är klar med alla delar av propositionen skickar den förslaget till riksdagen. Varje riksdagsår lämnar regeringen drygt 200 propositioner till riksdagen.
 

Förslag från riksdagsledamöter

Ledamöterna i riksdagen kan lämna förslag till riksdagen i form av motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion.

Det finns regler om när motioner får lämnas och vad de får handla om. Motionerna kan lämnas i anslutning till ett förslag, en proposition, från regeringen. Det innebär att ledamöterna kan lämna sina motförslag senast 15 dagar efter det att regeringens proposition kom in till riksdagen. Motionerna ska handla om samma saker som propositionen.
 

Allmän motionstid på hösten

En gång om året, under den allmänna motionstiden, kan ledamöterna skriva motioner om nästan vad som helst. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar på hösten och slutar 15 dagar efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen.
 

Förslagen kommer till riksdagen

När regeringen och ledamöterna har lämnat sina förslag till riksdagen skjuter kammaren först upp sitt beslut. Sedan skickar kammaren förslagen till utskotten som arbetar vidare med dem.

Men innan regeringens och ledamöternas förslag hamnar på kammarens bord förs de in i ett register. Registret innehåller också planeringen för hur riksdagen ska arbeta med förslagen.

När kammaren sedan bestämmer sig för att skjuta upp sitt beslut innebär det att förslagen bordläggs. Att skicka förslagen till utskotten kallas att remittera.

Det är oftast ingen debatt när kammaren bordlägger förslag. Men en ledamot kan begära ordet. Den debatt som då följer kallas bordläggningsdebatt.

Ledamöterna kan också begära ordet när förslagen remitteras, även om det inte händer så ofta. Den debatt som då följer kallas remissdebatt.
 

Utskotten arbetar med förslagen

Innan riksdagens kammare beslutar om en lag eller en lagändring måste alla förslag förberedas av ledamöterna i ett utskott. Det finns 15 utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden, till exempel trafik eller utbildning.

En stor del av arbetet i riksdagen görs i utskotten. Ledamöterna kommer från de olika partierna i riksdagen. De stora partierna har fler platser i utskotten och de små färre. På så sätt avspeglar utskotten oftast styrkeförhållandet i kammaren.

Ledamöterna i ett utskott börjar med att sätta sig in i de olika förslagen, det vill säga propositionen och motionerna. Ofta bjuder utskottet in experter och representanter från olika organisationer för att få mer information och för att fråga vad de tycker.

Sådana utfrågningar är ibland öppna för allmänheten och kan då också följas via webb-tv. Övriga sammanträden i utskotten är inte offentliga.
 

Utskottets förslag

Ledamöterna i utskottet diskuterar sig fram till vad de anser om de olika förslagen. När utskottet har bestämt sig skriver tjänstemännen vid utskottets kansli ett betänkande. Betänkandet innehåller utskottets förslag till vad kammaren ska besluta i ärendet.

Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan.
 

Ledamöterna stämmer av med partigrupperna

Alla ledamöter i ett parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp eller partigrupp. I partigruppen kan ledamoten eller ledamöterna i ett utskott diskutera och stämma av de frågor som kommer upp i utskottet.

Varje parti har sin partigrupp i riksdagen som diskuterar och förbereder de frågor som utskotten arbetar med. Ledamöterna i de olika utskotten stämmer av med sin partigrupp. Varje ledamot har en personlig plats i riksdagen och det finns därför ingen regel som tvingar ledamoten att vara lojal mot partiet och göra som partigruppen tycker.
 

Kammaren debatterar och beslutar

I det förslag, betänkandet, som utskottet lämnar till kammaren står det hur utskottet tycker att riksdagen ska rösta i frågan. Men innan riksdagen fattar beslut ska ledamöterna debattera.

Innan utskottets förslag tas upp i kammaren har ledamöterna fått betänkandet för att kunna läsa det. Ibland blir det debatt före beslutet. I andra fall är ledamöterna överens och då behövs ingen debatt.

Om det blir debatt börjar ledamöterna i det utskott som arbetat med förslaget att redogöra för sina uppfattningar. Alla ledamöter har rätt att delta i debatten. Protokollsnotarier skriver ned allt som sägs i kammaren. Protokollen och debatterna är offentliga.
 

Dags för beslut

När ledamöterna har debatterat klart är det dags att besluta. Om det bara finns ett förslag frågar talmannen, som är ordförande i kammaren, om kammaren godkänner förslaget. Finns det flera förslag ställs de mot varandra. Då måste ledamöterna rösta. I protokollet framgår det hur partierna röstat.

Riksdagen skickar sedan en skrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottets betänkande.
 

Regeringen verkställer riksdagens beslut

Det är regeringen som ska verkställa riksdagens beslut och se till att det blir som riksdagen har bestämt. Regeringskansliet, med sina departement, och de statliga myndigheterna och bolagen hjälper regeringen i det arbetet.

Efter att riksdagen beslutat om en ny lag ska regeringen till att börja med se till att lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS. SFS finns både som bok och på internet, och där kan alla läsa lagen.

De statliga myndigheterna och bolagen lyder under regeringen och ska praktiskt genomföra det som riksdagen och regeringen beslutar. Polisen, Skatteverket och Socialstyrelsen är exempel på myndigheter.

Myndigheterna är självständiga. Regeringen anger riktlinjerna för myndigheternas arbete. Inom de ramarna agerar myndigheterna på eget ansvar. I Sverige är så kallat ministerstyre förbjudet. Det betyder att regeringen får styra myndigheternas verksamhet men inte gripa in i deras löpande arbete.
 

Riksdagen följer upp besluten

Regeringen rapporterar varje år i en skrivelse till riksdagen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Konstitutionsutskottet behandlar skrivelsen, och sedan debatterar och beslutar kammaren om utskottets förslag. Det är ett sätt för riksdagen att följa upp sina egna beslut.

Riksdagen har även andra sätt att följa upp besluten. Kammaren kan med ett så kallat tillkännagivande ge regeringen i uppdrag att rapportera om resultatet av ett beslut. Riksdagens utskott ägnar sig också åt att utvärdera och följa upp olika beslut.
 

Läs mer om:

Riksdagens uppgifter
Riksdagen beslutar om statsbudgeten
Riksdagen kontrollerar regeringen
Riksdagen arbetar med EU-frågor
Riksdagen och utrikespolitiken

 
Källa:

riksdagen.se