Undersökningen – frågeformuläret

Ett frågeformulär består utav följande delar

1. Identifieringsdata; namn och adress på den svarande (om inte anonymitet gäller), datumet och tiden för intervjun.
2. Klassificeringsdata; kön, ålder, befattning mm.
3. Önskan om ett samarbete där man även talar om vem det är som intervjuar, avsikten med intervjun och den beräknade tidsåtgången för att fylla i svaren eller att svara muntligen.
4. Instruktionerna; hur frågeformuläret ska fyllas i (brevenkät, enkät via e-post).
5. Själva frågorna.

Anm. Många företag skickar en liten present som tack för hjälpen för att den svarande tagit sig tid att svara på frågorna. Kan vara en trisslott, en penna etc.

Att tänka på då det gäller själva konstruktionen av frågorna

1. Vad är det företaget vill veta? Är målgruppen rätt? Är språket som används till denna målgrupp på rätt nivå? Är mätskalorna (se nedan) ni ska använda de riktiga i detta sammanhanget. Har ni tänkt på hur ni ska bearbeta det insamlade materialet?
    
2. Frågornas innehåll. Tänk på att det är lätt att vara glömsk så ibland kan det vara nödvändigt att använda hjälpfrågor för att få den svarande att minnas eller ge svarsalternativ. Det finns också svaranden som är okunniga men ändå svarar för att inte visa sin okunskap, de gissar helt enkelt och detta kan leda till stora mätfel.
   
   Beroende på situationen kan det ibland vara svårt att få ett korrekt svar. Vid en intervju kanske det finns andra som lyssnar vilket kan medföra att den som intervjuas inte avslöjar det rätta svaret eftersom det skulle kunna vara genant. På samma sätt kan avslöjandet av data vara ett hot mot den svarandes prestige eller normala åsikter.
   
   För att komma runt detta och få den svarande att svara ärligt kan du t.ex. börja med ett påstående där du talar om att beteendet ifråga är vanligt för att därefter fråga. Du kan också använda dig av indirekta påståenden där frågan refereras till andra personer men där svaret du får ändå kan spegla den svarandes beteende eller åsikt. Att ge svarsalternativ kan också underlätta.
    
3. Svarens utseende. Du kan använda dig av öppna frågor d v s att den som svarar får skriva vad han vill. Fördelen med öppna frågor är att de tillåter att allmänna åsikter kommer fram och att de inte påverkar svaren lika mycket som vid flervalsfrågor eller ja/nej frågor. Det är vanligt att använda en öppen fråga som första fråga då man tar upp ett ämne. Många gånger är det genom svaren från öppna frågor som företaget kan finna idéer till framtida tjänster eller produkter.
   
   Nackdelen med denna typ av frågor är att den som intervjuar och/eller sammanfattar svaren tolkar det som han vill. Är svårt att koda svaren så att de blir bra att bearbeta i en dator.
   
   Denna typ av frågor har du säkert råkat ut för, till exempel då du utvärderat en kurs du gått på.
   
   Flervalsfrågor (slutna frågor) gör att intervjuarens påverkan på svaret minskar. De är lättare och snabbare att svara på och att sammanfatta resultatet i tabeller och staplar är enklare.
   
   Problemet med denna typ av frågor är att många olika svarsalternativ ska täckas in. Antalet svarsalternativ ska vara lämpligt och svaren ska vara lätta att förstå.
   
   Frågor med bara två svarsalternativ typ ja/nej eller instämmer/instämmer ej är lätta och snabba att svara på. Dessa är lätta att koda, behandla och analysera. Många gånger är det dock för lite med bara två svarsalternativ.
    
4. Hur du formulerar frågan.
   – använd enkla och entydiga ord
   – undvik ledande och påverkande frågor
   – undvik underförstådda och otydliga alternativ och antaganden
   – försök att låta bli och använda frågor av skattningstyp, t.ex. hur mycket har du använt i år
   – använd inte sammansatta frågor
    
5. Frågornas ordningsföljd. Se först och främst till att frågorna hamnar i en logisk ordning. Gör intervjun eller enkäten intressant genom att inleda med en enkel och intressant fråga. Allmänna frågor bör hamna i början medan ointressanta och svåra frågor läggs mot slutet.
    
6. Att tänka på. Glöm inte att tala om vem som gör undersökningen och vad syftet är. Tänk på papprets kvalitet och det samlade estetiska intrycket av ett frågeformulär. Ju mer plats som lämnas för svar på öppna frågor, desto utförligare svar.

VIKTIGT!
Se till att testa frågeformuläret på några personer innan du (företaget) börjar använda det. Det är mycket svårt att få allt bra redan från början. Frågor kanske missuppfattas, svarsalternativen är för få, tidsåtgången missvisande, är ordningsföljden logisk, är de inledande frågorna för känsliga eller för svåra att besvara etc.

Mätskalor

Förutom öppna frågor där den svarande formulerar sitt eget svar får du här exempel på hur du kan använda olika typer av mätskalor.

Exempel 1

Vad tycker du om vårt företags kvalitet på produkten ABC?

( ) Mycket bra
( ) Ganska bra
( ) Varken/eller
( ) Ganska dålig
( ) Mycket dålig

Exempel 2

Exempel 1 kan också kombineras med en öppen kompletteringsfråga.

Vad tycker du om vårt företags kvalitet på produkten ABC?

( ) Mycket bra
( ) Ganska bra
( ) Varken/eller
( ) Ganska dålig
( ) Mycket dålig

Vad anser du vara bra/dåligt med kvaliteten på produkten ABC?
——————————————————————————————–
——————————————————————————————–

Exempel 3

Följande skala kan du använda om du ställer ett påstående där den svarande får instämma eller ta avstånd.

( ) Instämmer helt
( ) Instämmer delvis
( ) Varken instämmer eller tar avstånd
( ) Tar delvis avstånd
( ) Tar helt avstånd

Ovanstående tre exempel är vad man kallar en ordinalskala.

En annan skala som används mycket är intervallskalan. Här uttrycker man ändpunkterna verbalt medan mellanrummet består av ett antal steg. Den svarande skall här bedöma var i intervallet han vill ligga.

Exempel 4

Hur viktigt anser du att det är att det finns servicepersonal tillgängligt under natten?

Mycket viktigt ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Mindre viktigt

Ett annat exempel på en intervallskala nedan.

Exempel 5

Hur mycket förbrukar ni av produkten x under ett år?

( ) 1 – 1000 kg
( ) 1001 – 2000 kg
( ) 2001 – 3000 kg
( ) 3001 – 4000 kg
( ) 4001 – 5000 kg
( ) 5001 kg eller mer

Läs mer om:

Undersökningen – begrepp
Undersökningen – insamlingsmetoder
Undersökningar på Internet